24 April Stenstad med förhinder

Flygbild över en stad.

DET ÄR BRA att Sundsvall har tagit fram en vision för sin innerstad, stenstaden. Det visar, bland annat, att den sorts stad som byggdes före modernismen – tvärtemot den miljonprogramsnostalgiska riktningen inom arkitektur, forskning och stadsplanering – faktiskt i vissa avseenden bättre svarar mot vår tids efterfrågan, livsstilar, produktionssystem, handelsmönster och boendereferenser.

Reklambild för Sundsvall. Stad.

Visionsarbetet visar också att det finns ett intresse från politiskt håll att - om inte bygga städer i vår tid - så åtminstone bevara de stadsrester som överlevt 1900-talets modernistiska anstormning – i form av regelverk, trafiknormer, miljökrav och estetiska tvångströjor.

NÅGOT MINDRE BRA är att Sundsvall, åtminstone i dagsläget, inte planerar utifrån den grammatik och de spelregler som givit Norrland dess enda stadskärna med hopp om urbanitet. Det kan bero på att de experter, husbyggare, politiker, tjänstemän, trafikplanerare och arkitekter som idag verkar i Sundsvall inte har läst vad som står i ”Stadsvision Sundsvall”. Eller att de inte förstår vad en stenstad är. Eller på att Sundsvalls varumärke – stenstaden – reducerats till en reklamslogan. Eller vanligt slarv.

Punkthusbebyggelse i trä. Inte riktigt stad.

Till den senare kategorin hör de punkthus i trä som byggdes längs kajen för några år sedan. I stället för sten – trä. I stället för kvarter – punkthus. I stället för blandade funktioner (som det brukar vara i städer) – bara bostäder.

Men dessa hus, och detaljplanen nedan, tillkom alltså före Stadsvisionen.

Detaljplan för området intill stenstaden.

I Stadsvisionen kan man t ex läsa:

Sundsvallborna är stolta över sin Stenstad. Här finns klassisk

stadskänsla och ett rikt innehåll. Sundsvallsborna uppskattar

den klassiska och tydliga rutnätsstrukturen i form av

gator och kvarter, där mångfalden av gamla rikt utsmyckade

stenhus ger fröjd för ögat och förmedlar känsla av historia.

Här finns den funktionsblandning som vi förväntar oss av

en komplett stadskärna – handel, kultur, nöjen, arbetsplatser

och bostäder.

Texten kan läsas parallellt med den detaljplan för ett nytt kontorshus som nyligen tagits fram. I stället för stadsvisionens ”klassiska och tydliga rutnätsstruktur” har någon ingenjörsfirma lagt ett in ett kontorskomplex som totalt blockerar utsikten och trafiken från Rådhusgatan.

En så kallad ”detaljplan” för ett förortshus intill Sundsvalls stenstad.

I stället för stadsvisionens ”funktionsblandning som vi förväntar oss av en komplett stadskärna” har någon individ som är bra på att hantera Excel-filer tryckt in maximalt med kontor på tomten. Och påtvingat staden en underjordisk gångtunnel där cyklister och ”gångtrafikanter” (ett ord som enbart experter inom stadsplaneringssekten använder) ska passera under den relativt sett lågtrafikerade Europaväg 4 som passerar Sundsvall (Sveavägen tvärs igenom Stockholms innerstad har fler bilar).

Rånartunnel under E4 på väg till kontorskomplexet.

För den som gillar att råna eller misshandla personer i Sundsvall nattetid med låg risk för upptäckt är denna gångtunnel en intressant satsning. Om nu inte det privata bolag som bygger kontorskomplexet, Norrporten, förutom att betala tunneln (jag förutsätter att det inte är skattepengar) även finansierar bevakningskameror i tunneln. Möjligen kan sägas att frånvaron av barer, restauranger, hotell, affärer och biljardhallar i det nya kontorskomplexet kan komma att bidra till att det antal personer som anser sig ha anledning att röra sig ut mot kajområdet blir ganska begränsat.

Frågan blir då på vilket sätt Stadsvisionens målsättning om att ”Utvidga den klassiska kvartersstaden” ska tolkas. I dagsläget tas olika små detaljplaner för området mellan stenstaden och kajen fram, t ex ett parkeringshus utan någon som helst tanke. Det brukar kallas ”frimärksplan” när man bygger hus utan att veta något om omgivningen.

Aktuell frimärksplan för parkeringshus intill stenstaden. Dynamisk stadskänsla anno 2008.

Om de personer som planerade stenstaden i Sundsvall hade haft tillgång till en större karta är det troligt – men självklart svårt att bevisa – att de hade dragit ut gatorna ända ner till vattnet. Och därmed pekat med hela handen: här finns ett stort antal fastigheter som man kan bygga stad i. Ungefär som bilden nedan som jag gjorde på tåget upp till Sundsvall nyligen. För sådana planer, alltså stadsplaner, behövs inga sofistikerade datorprogram eller vetenskapliga utvärderingsmodeller, enbart blyertspenna. Problemet med den typen av stadsplaner – och den grundläggande ekonomiska orsaken till att de inte görs - är att de genererar väldigt lite sysselsättning till tjänstemän, konsulter, utvärderare, arkitekter, ingenjörer. Ur sysselsättningssynpunkt är det självklart bättre med frimärksplaner.

Fortsatt stad i Sundsvall, Hypotetisk plan.

Det positiva med stadsvisionen är dock att diskussionen är igång. Och att det ibland kommer fram bra förslag för en utvidgning av stenstaden. Nästan lika bra som förr.

Planförslag för fortsatt stad.

Lite märkligt är dock att Sundsvall samtidigt – och av vilken anledning - har låtit en firma som designar höljen till bergvärmepumpar rita förslag till ny bebyggelse på den norra kajen. Vi har just installerat bergvärme hemma, och är rätt nöjda med både energibesparingen och plåthöljet till pumpen. Men vem har gett en bergvärmepumpstillverkare uppdraget att rita hus baserade på konstruktionsritningarna till IVT Green Line HVT Plus C?

Bergvärmepumphölje på Sundsvalls norra kaj.

21 April Om Kommunismen och Modernismen

DET ÄR BRA att man kan ladda ner gamla radioprogram på nätet. Men ibland är det svårt att hitta dom. Utifrån tisdagens möten med politiker, byggbolag och nätverket YIMBY har jag valt att här i bloggen lägga ut ett inlägg i OBS Kulturkvarten, P1, Sveriges Radio från 070824. Fler publicerade artiklar finns att läsa under rubriken artiklar. Kommentera gärna!

ETT SAMTIDA RYSKT ordspråk lyder så här:

"Kommunismen är den plågsammaste vägen, från kapitalism till kapitalism."

Ett ordspråk som beskriver stadsplaneringens historia kan låta så här:

"Modernismen är den plågsammaste vägen, från staden till staden."

Kommunismen i politiken och modernismen i stadsplaneringen är två katastrofer som drabbat mänskligheten under 1900-talet. Två ideologier som föraktar det människor efterfrågar. Båda bygger på elitens makt. Båda har sina nostalgiska försvarare. Och båda är passerade av dagens samhällsutveckling.

Låt mig förklara.

Kommunismen ville skapa helt nytt samhälle för en helt ny människa. Den startade med revolutionen i Ryssland 1917 och kollapsade 1989 när berlinmuren föll.

Modernismen i stadsplaneringen ville skapa en ny sorts stad för en ny sorts människa. Den började i Sverige 1930 på stockholmsutställningen där funktionalismen lanserades. Den sista spiken i den svenska modernismens kista sattes i Dagens Nyheter den 16 augusti i år.

Båda dessa ideologier föll för att människor var missnöjda. De vägrade att bli den nya sorts människa som profeterna hoppats på. Så, låt oss se på staden. Hur ser efterfrågan ut?

En bostadsrätt på tre rum och kök, på 75 kvadratmeter och en månadsavgift på knappt 4 000 kronor kostade i början av sommaren 750 000 kronor. Om den låg i miljonprogramsområdet Akalla norr om Stockholms city. En exakt lika stor lägenhet, med samma månadsavgift såldes i början av sommaren för 3,5 miljoner kronor. Om den låg på Kungsholmen. Alltså i Stockholms innerstad.

Detta är fakta. Inte ideologi. Människor betalar mer än 4 gånger så mycket för en lägenhet i innerstaden än för en lägenhet i ett miljonprogramsområde.

Jag brukar kalla mig marknadsurbanist. Det betyder att vi ska planera städer utifrån efterfrågan. Utifrån vad företag och människor vill ha, tycker är praktiskt och trevligt. Inte utifrån ideologi.

Och här har vi ett problem. Modernisterna, som ofta var arkitekter, införde ett nytt sätt att bygga städer. Tät innerstad, brokiga villasamhällen, brusande stadsgator med blandad trafik skulle bort. Sedan 1930-talet har vi inte byggt en enda stadsdel i hela landet som Kungsholmen i Stockholms innerstad. Och inga trevliga trädgårdsstäder med strandpromenader heller, eftersom det sedan 1950-talet varit förbjudet att bygga närmare än hundra meter längs vattnet.

Om det råder brist på någonting som människor efterfrågar kan två saker hända. I en marknadsekonomi tillverkar man mer av det folk efterfrågar och priserna hålls nere.

I en planekonomi struntar man i vad folk vill ha. Om det är ont om saker som folk efterfrågar – och man inte får tillverka det - blir priset högt. Ungefär som det var med jeans och tuggummi i det gamla Sovjet.

Det är orsaken till att våra städer blir allt mer segregerade. Det är bara de rikaste som får plats i det fåtal stadsdelar som byggdes före modernismen.

Det är också orsaken till att det finns något som kallas nyurbanism i Amerika. I USA styrs byggandet mindre av regler, mer av efterfrågan. Stadsdelar som liknar tät innerstad eller sekelskiftets trädgårdsstäder, med gångavstånd till skola och affär i stället för långa bilresor, de är mer efterfrågade. Alltså bygger man det.

Och, får marknadsekonomin blomma fritt, kommer historien om mobiltelefonerna att upprepa sig. Från att ha kallats lyx och ”yuppienalle” blev mobilen en vardagsvara. Så kan det bli med städer också.

.

I Sverige finns ett fåtal modernister som hyllar arvet från funktionalismen och den store profeten Corbusier som ville riva alla innerstäder.

De tror att en kritik av miljonprogrammet är samma sak som att kritisera miljonprogrammets invånare. Det är självklart löjligt. Att kritisera Stalin och kommunismen betyder inte att man föraktar det ryska folket.

Modernisterna är också provocerade av att det byggs nya stadsdelar som liknar gamla stadsdelar. Alltså - stadsdelar som folk gillar… Jakriborg i Skåne och Järla Sjö i Nacka är några exempel. De provoceras av att Stockholms politiker beslutat bygga nya attraktiva stadsdelar i förorten. Att bygga innerstad igen…

Mest provocerade borde modernisterna bli av en artikel på DN Debatt den 16 augusti i år, undertecknad av generaldirektörerna för Vägverket, Banverket och Boverket.

Rubriken löd: ”Bygg tätare i storstäderna så minskar växthusgaserna”. De förespråkade en mer blandad, tät och integrerad stad med bättre kollektivtrafik och effektivare avloppsrening. Den skulle ta mindre naturmark i anspråk och bli mer hållbar.

Därför finns inte i Sverige en rörelse typ den amerikanska nyurbanismen. Eftersom de tre viktigaste generaldirektörerna säger samma sak som amerikanarna:

Modernismen har misslyckats. Dess ideologi måste överges. Och reglerna ändras.

Alltså. Vi ska bygga den stad som människor vill ha – både efterfrågad och hållbar.

Jerker Söderlind
Stadsforskare vid KTH Samhällsbyggnad

9 April Klimatsmart ny stad i Stockholm

Det nystartade gröna VD-nätverket , för "företagare med grönt hjärta och globalt perspektiv" höll sin andra sammankomst på Grand Hotel i Stockholm den 9 april. Ordförande Salvatore Grimaldi presenterade nätverkets plan för en ny ekologisk stad i Stockholm, en blandad och tät stadskärna med 10 000 lägenheter i passivhus, ca 300 000 kvadratmeter kommersiella ytor och ett par mindre verksamhetsområden.

Tanken är att kombinera det bästa av den traditionella stadens urbana kvalitéer med de senaste innovationerna vad gäller energi, transporter och återanvändning. Salvatore Grimaldi förklarade att målet var världens grönaste stad, varken mer eller mindre. Nätverket har, genom Kompetensgruppen i Sverige AB lämnat in en markanvisningsansökan till Stockholms stad, med avsikt att skapa ett brett sammansatt utvecklingsbolag för byggandet av Årstad. En ambition är att kunna påbörja projektet redan 2009, när sverige är ordförandeland i EU.

För mer info, se pressmedelande på VD-nätverkets hemsida

http://www.vdnatverket.se/

samt på denna hemsida:

"Projekt" - klicka på "Årstad"

6 April En Berlinmur i Saltsjöbaden

DET ÄR BRA att det byggs nytt i gammal fin kulturmiljö. Men byggnadssättet är en inte helt oviktig aspekt på det nya.

.

Vi tog en söndagspromenad i Saltsjöbaden, Åsa och jag. Självklart åkte vi dit med bilen. Annars hade vi varit tvungna att promenera hemmavid och inte sett det vi såg. Strax efter de gamla sjuvillorna med sina renoverade snickarglädjeverandor i alla tänkbara färger svängde vi upp mot Saltsjöbadsbanans järnvägsövergång och möttes av två helt nya bebyggelsekomplex. Det första en orange ansamling abstrakta betongklossar med fönster och dörrar applicerade enligt slumpens eller kubismens egna inre lagar. Det andra en mer helgjuten långsräckt grå betongmur med smala fönsterslitsar kisande mot järnvägsspåren.

.

.

Här har arkitekterna sannerligen inte sneglat mot någon sorts Genius Loci - som i Saltsjöbadens fall kanske främst består av familjen Wallenbergs pampiga hotellanläggning, Ferdinand Bobergs Uppenbarelsekyrka och den lite vildvuxna villabebyggelse som växt fram i spåren till detta ett av Stockholms allra första förortssamhällen.

.

.

Nej, inspirationen verkar snarare hämtad från de numera avvecklade försvarsanläggningarna längre ut i kustbandet med sina kraftiga betongfundament insprängda mellan klippor och skrevor med smala slitsar för kulsprutor och kikarsikten spejandes ut mot fienden från öster. Associationerna går snarare till den franska atlantkustens försvarsverk inför den allierade anstormningen under andra världskriget än K A Wallenbergs vision om en svensk variant av Monte Carlo i Stockholms innerskärgård. Lite mer drag av den mur som en gång delade Tysklands huvudstad i två delar än det ursprungliga målet om att tillskapa ett fulländat rekreationsmål för saltstänkslängtande stockholmare.

.

.

OM DESSA TVÅ bebyggelseanhopningar på något sätt speglar någonting, rör det sig förmodligen om en manifestation av den arkitektoniska rörelse som verkar för att ge 1960-talets estetiska arkitekturprogram ytterligare en chans att skapa platser präglade av enhetlighet i uttryck, abstraktion i formhänseende och räta vinklar. På vår söndagspromenad kom vi att passera en annan större bebyggelsegrupp från låt säga mitten av 1980-talet, av de prefabricerade fasadelementen att döma. I jämförelse med de två nyuppförda lägenhetsbehållarna framstod dessa elementbyggda 80-talslängor som nästan ömsinta och pittoreska, känsligt insmugna i terrängen och med ett vänligt och varierat uttryck. Det som är god arkitektur är således inte något absolut. Det beror också på vad man jämför med.

.

.

EN ANNAN FRÅGA, betydligt mer intressant, handlar om på vilket sätt de bygglovsansvariga arkitekterna i Nacka kommun har lyckats smyga igenom ritningarna till de nya bunkrarna i Saltsjöbaden, förbi politiker och lokal opinion. Ur rent processtekniskt perspektiv kan detta ses som en bedrift i sig, med tanke på hur högljudda de lokala opinionerna brukar vara när det handlar om att bygga nytt i gammal miljö.

.

NÅGOT MINDRE FÖRVÅNADE blev vi dock när vi i slutet av vår promenad passerade de nya små punkthusen med stora hörnbalkonger alldeles intill kajen som faktiskt delvis anpassat sig till den existerande gatan vid det gamla stationshuset.

.

.

Det är nästan så att det är bra och trevligt. Synd bara att dessa små nätta lägenhetshus också de upprepar 1960-talets (eller 1980-talets) grundidé om att hus ska vända baksidan mot gatan och entréerna in mot gården. Det borde faktiskt inte vara helt omöjligt att anordna någon sorts halvdagskurs för planarkitekter om några av stadens elementa. T ex att det är ganska praktiskt att bygga hus så att man går in i dom direkt ifrån gatan. Ofta är denna beprövade organisation bekväm när det handlar om transporter, taxi och när man ska bära in matkassar eller möbler i husen. Att det också ger lite liv och rörelse längs en gata kan också vara något att tänka på. Om man nu inte är en benhård 60-talsfantast vill säga.

.

EN HELT ANNAN fråga handlar självklart om byggnadsteknik och kundanpassning. Hur kan det komma sig, t ex, att man på 1800-talets slut kunde bygga hus som alla såg olika ut, som man inte behövde sätta upp skyltar utanför för att barnen skulle hitta hem, medan vi i vår tid, denna individualismens och självförverkligandets tid - så långt efter löpandebansfascinationens epok och byggnadsindustrialiseringsutredningen från 1963 - fortfarande envisas med att smälla upp stora klungor av serieproducerade identiskt likadana hus?

.

Har det här med kundanpassning och kopplingen mellan kvalitet och lönsamhet inte riktigt nått fram till byggbranschens företrädare? Eller handlar det om något helt annat? Om att man faktiskt VILL att ett hem ska se ut som "en maskin att bo i"?

1 April - Genus Loci på Järvafältet

Bild från SvD. Foto KJELLANDER&SJÖBERG ARKITEKTKONTOR

DET ÄR BRA att det byggs nytt i miljonprogrammet. Mindre lyckat är kanske att de formintresserade arkitekter som Stockholms Stad och företaget ByggVesta anlitat för kompletteringsbebyggelse i Rinkeby i sin design förefaller tillämpa arkitekturhistorikern Christian Norberg-Schultz begrepp "Genus Loci", en term som i dagligt tal (dvs på engelska) syftar på "sense of place" eller "spirit of place".

De, enligt Svenska Dagbladet, sex stycken ”formstarka” huskroppar som arkitektkontoret Kjellander & Sjöberg tagit fram bilder på i sina datorer och placerat på en planerad överdäckning av E 18 mellan Rinkeby och Järvafältet förefaller enligt pressbilderna på ett ganska hyfsat sätt tolka och - i enlighet med vår tids moderna arkitekturutbildnings estetiska program - uppdatera den "platsens själ" som Rinkeby möjligen kan sägas bära inom sig, dvs de grundläggande estetiska, ekonomiska och funktionella grunderna för miljonprogrammets bebyggelse:

1) En större samling hus med enbart ett enda innehåll (i detta fall bostäder).

2) En större samling hus som byggs av ett enda byggföretag (och därmed snabbt och effektivt, i ett enda svep).

3) En större samling hus som ritas av ett enda arkitektkontor (vilket effektiviserar byggprocessen, från detaljplaneläggning till kvalitetskontroll).

4) Ett formspråk som bygger på upprepningens estetik (dvs att alla hus ser likadana ut, med samma färger, fönster, tak, fasadmaterial, balkonger och dörrar).

5) En gruppering av bebyggelsen byggd på parallellitet (dvs att husen är uppställda som lameller, vända åt samma väderstreck - till skillnad mot äldre bebyggelsemönster där bebyggelsen underordnade sig och följde gatunätet).

6) En öppen planform (vilket på arkitektoniska betyder att hus placeras ut på marken lite hipp som happ utan att skapa insidor, utsidor, gårdssidor, gatusidor, framsidor, baksidor och liknande- vilket inte heller komplicerar byggandet genom att sasmmanbinda flera olika hus i samma kvarter, med de komplikationer vad gäller planlösningar som särskilt hörnlägenheter brukar skapa).

7) "Hus i park" (dvs hus som är utställda i naturen - alternativt i parkeringen - till skillnad mot hus som placeras längs med gator, torg och parker och därmed i vissa fall bidrar till att skapa det som brukar kallas stadsrum eller urbanitet).

8) Utanpåliggande kommunikationer (populärt kallat loftgångar, ett inslag i miljonprogrammets bebyggelse som effektiviserar kommunikationerna, dvs reducerar antalet hissar och trapphus, som gör det möjligt för förbipasserande att titta rakt in i lägenheterna och som skapar det som på arkitektoniska kallas "informella mötesplatser" - till skillnad mot urbana mötesplatser typ gator, torg, gränder, gallerior, parker, etc).

9) En obekymrad inställning till nivåskillnader (manifesterad i antingen plansprängning eller genom bebyggelse som ligger på tvärs mot nivåkurvorna - det senare har valts i detta fall).

10) Ett kraftfullt formspråk (ofta i form av materialval med tydliga inslag av betong och glas liksom en geometri som bygger på raka linjer, kantiga former och platta tak).

Det vore dock orättvist att kritisera förslaget till ny bebyggelse för att vara helt igenom ett utslag av nostalgi. Lamellernas gavlar är t ex - till skillnad mot miljonprogramsoriginalen - helt uppglasade och lutar dessutom både inåt och utåt.

Det är självfallet vanskligt att spekulera i exakt vilka förebilder och inspirationskällor som Kjellander & Sjöberg har utgått ifrån i sin miljonprogramspastich. Jag skulle dock luta mot en kombination av Fisksätras geometriska grundform, med dess konsekvent utställda lägenhetslameller med gräsmattor med garage under mark mellan huskropparna och Fältöverstens arkitektoniska grundelement med spetsiga hörn och horisontella fasadlinjer.








Fisksätra, byggår 1974-75 Fältöversten, byggår 1973

De konservativt inriktade arkitekter som oroar sig över att Järvalyftet i Stockholm på något sätt skulle hota de grundläggande funktionella och estetiska kvalitéerna i miljonprogrammet - eller än värre, att syftet med Järvalyftet skulle vara komplettera dagens förortsbebyggelse med blandad stadsbebyggelse med gator, hus, kvarter, torg och platser av innerstadstyp - kan åtminstone i detta fall känna sig mycket lugna.

Ur stadens och mänsklighetens synpunkt är detta självklart mindre bra.

Liksom att förslaget publicerades i media den 31 mars och inte den 1 april.

18 Mars Hemsida på gång

Välkommen till Jerker Söderlinds hemsida. Här kommer snart att finnas en blogg om stadsutveckling och den pågående renässansen för den ekologiskt hållbara, ekonomiskt lönsamma och socialt attraktiva staden. Liksom om den drös av goda föresatser och snäva perspektiv som under snart hundra år påtvingat mänskligheten motsatsen till våra drömmars stad.
dock, ha lite tålamod. jag har inte lärt mig hur det här med bloggar fungerar.
ps. idag hölls ett möte som kan komma att skriva stadshistoria. mer om detta nästa gång. allt gott / Jerker.

Föredrag 2003 - 2009

Föredrag av Jerker Söderlind 2003-2009

Exklusive undervisning vid KTH

090630
Behövs ett nytt miljonprogram 2015?
Almedalsveckan, Visby
Trä- och Möbelindiustri-förbundet

090610
Medboragare och motborgare i planeringen, Förslag till projekt i Nacka
Byggnadsnämndens sammanträde, i Fisksätra
Nacka kommun

090528
Att bygga för framtiden. Användaranpassat byggande eller regelstyrd exploatering?
KSF-dagarna i Kiruna
Kommunala Företagens Samorganisation

090324
Ett Borough Market i Stockholms city?
Fruokstseminarium om levande hadnel på gator och torg
City i Samverkan

090324
Miljonprogrammets framtid – top down eller självförvaltning?
Seminarium för fastighetsförvaltare
Tema Arkitekter

090313
Stadsbyggnad som gör skillnad, att utveckla ett närcentrum i stormarknadens skugga
Fredagsforum, Järfälla kommun
Järfälla kommun

090212
Framtidens hushåll – hur vill de bo och leva?
Byggbranschdagen i Linköping
Nåringslivsutveckling i Linköping AB

090210
Stadens Renässans
Kurs i urbanmorfologi
Luleå Tekniska Högskola

090129
Tänk om city. Inspirationsdokument och förslagskatalog för ett levande city
Workshop om framtidens city, inspel från aktörer och intressenter i stadskärnan
City i Samverkan

090121
Möjligheter i Miljonprogrammet, vad bör göras och av vem?
Expertseminarium om miljonprogrammets upprustning,
ABF, Socialdemokraterna

081118
Hur kommer det sig att äldre stadsdelar oftast är mer eftertraktade än nya stadsdelar och därmed också dyrare medan äldre bilar, tvättmaskiner, telefoner, paraplyer och kaffebryggare i regel är sämre och därmed mindre eftertraktade och billigare än nya?
Djupseminarium om bostadspolitisk utveckling, del av programmet Politiker 08, Schönfeldtska praktsalen, Stora Nygatan 30
Moderaterna i Stockholms stad

081106
Förutsättningar för kreativitet. Universitetet som stadsutvecklare
Kunskapens dag, Nalen, Stockholm
Akademiska Hus

081021
Action Plan för Stockholms City, samlat inspel frön aktörer och intressenter
Gala I City, Operakällaren
City I Samverkan

080911
Möjligheter i Miljonprogrammet – att utveckla en stadsdel med företagsamhet som bas
Seminarium i Fisksätra Folkets hus – om entreprenörskap och stadsutveckling
Nacka kommun

080821
Att sätta efterfrågan i högsätet – utmaningar för den postindustriella staden
Seminarium om stadsutveckling
Ystad kommun

080627
Open Spaces and marketing – developing the cultural infrastructure
OPUS Symposion, Stavanger cultural capital of Europe 2008
University of Stavanger

080616
Bevara oss för bevarandet. En modern strategi för skärgårdens utveckling
Seminarium landstingshuset
Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län

080603
Industriområden för 2000-talet, att kombinera effektivitet och attraktivitet
Framtidens samhälle och logistik/transporter, Västerås
ABB Fastighet AB

080526
Årstafältet I Stockholm – en möjlig modell för hållbar stadsutveckling
Nätverksträff, Sweco
Det gröna VD-nätverket

080516
Market Urbanism and City-development
Stadsutveckling, kreativa kryphål och folkhälsa
Helsingborgs stad, Campus Helsingborg

080513
Handelsmännen byggde staden - kan de rädda den också? Utmaningar för små stadskärnor i rörlighetens tidevarv
Seminariedag, Folkmyller och handel – En levande stadskärna. Lidköping
Skaraborgs kommunförbund, Västra Götalandsregionen.

080508
Stadens omvandling – att bygga efter efterfrågan eller föråldrade regelverk
Årskonferens, Plandagar i Varberg
Sveriges Planerares Riksförbund

080424
Varumärkesvård i praktiken - att vidareutveckla stenstaden
Stadsvision Sundsvall, öppet seminarium
Sundsvalls Kommun, Stadsbyggnadskontoret

080422
Stadsbrist – orsaker och åtgärdspaket
Levande Stad, stadens utveckling, utbredning och komplexitet, Scandic Bromma
NCC Boende

080419
Framtidens Husby och Järvafältet i stort. En fråga om makt och struktur.
Framtidsverkstad i Husby, samrådsmaterial för referenskvarter i Järvalyftet
Hyresgästföreningen Region Stockholm

080409
Årstad. Klimatsmart ny stad i Stockholm. Ett ekologiskt symbolprojekt för Sverige
Nätverksträff, presskonferens, Grand Hotel, Stockholm
Det Gröna VD-nätverket, genom Kompetensgruppen i Sverige AB

080403
Tänk OM…City Förslag till strategidokument för omdaning av Stockholms City
Cityseminarium. Strategisk etablering och optimal handel i City..
City i Samverkan

080328
Stadsbyggnad – ett exempel på ett produktområde där kunden alltid har fel
Divisionsmöte, Haga slott, Enköping
OKQ8 AB

080313
Kiruna – varumärke och framtidsstad. Att flytta en stad, att bryta en vana
Kirunaprojektet, inspirationsföreläsning
Hjalmar Lundbomsskolan, Kiruna gymnasieskola

080310
Efterfrågebaserat samhällsbyggande i Sundsvall
Kommunfullmäktigemöte, planeringsdag
Sundsvalls kommun, stadsbyggnads-förvaltningen

080305
Varför är det så svårt att bygga stad?
Konferensen Hur blandar man stad? projektet et ”Blandstaden”
Länsstyrelsen i Skåne län

080304
Upplevelseekonomi och utveckling av framtidens handelsplats
Idéseminarium om Sickla kÖPKVARTER
Atrium Ljungberg fastighetsbolag, Nacka kommun

080213
Hållbar handel – att kombinera lönsamhet, attraktivitet och ekologi
Hearing om Externhandel och Samhällsutveckling
Flogsta-Ekeby Socialdemokratiska förening

080212
Nya former för boende - att äga, hyra eller gemensamt förvalta sin bostad?
Enhetsmöte, hyresgästföreningen Tensta
Boutvecklingsenheten, Hyresgästföreningen, region Stockholm

080205
Marknadsurbanism och stadens renässans
Kurs i urbanmorfologi, F7003B,
Luleå Tekniska Högskola

080114
Förutsättningar för kreativitet - rummets form, ägare och kostnadsbild - ett urbant perspektiv
Kurs vid Konstfack, Stockholm, konstnärens roll och villkor
Konstfackhögskolan

071130
Town planning as a measure for reducing noise in urban areas
Stockholms kommunförbund, bullerseminarium
QCITY, EU research program

071120
Marknadsurbanism – att bygga den efterfrågade staden
Samhällsplanerar-programmet, Stockholms Universitet, Årskurs 1-5
Elevföreningen vid samhällsplanerarprogrammet

071115
Att planera för kreativitet och mångfald
Operation Kreativa Rum, Högskolan i Sundsvall tio år
Akademiska Hus i Norr AB

071106
Paneldebatt
Ett Stockholm i Världsklass, att förverkliga vision 2030 i södra Stockholm
Arena Huddinge

071104
Att årgärda stockholms stadsbrist
Alternativ Stad, medlemsträff
Alternativ Stad

071025
City i samverkan, en presentation
Konferencier och föredragshållare, Gala i City, Skandiabiografen
City i Samverkan

071019
Efterfrågeinriktat byggande
Bomötet, Uppsala
Boforum, Regionförbundet, Uppsala kommun

071012
Föredrag och workshop
Att bygga det kommunala varumärket
Politikerseminarium, inför översiktsplanearbete
Upplands Bro kommun

071006
En stad på Årstafältet – varför och hur
Stockholmsdagen, ABF-huset
Vänsterpartiet i Stockholm

070928
Paneldebatt om folkhemmet
Science café, Kulturhuset, Stockholm
Tidningen Forskning och Framsteg, Stockholms Akademiska forum

070925
Workshop kring det framtida city,
Stockholm Business Region
City i samverkan

070924
Marknadsinriktat byggande, utgångspunkter och projekt
Skapa Morgondagen, konferens
SH Bygg och Uppsala Universitet

070926
En stad på Årstafältet
Folkpartiets lokalavdelning, östberga Centrum
Folkpartiet I söderort

070924
Stadsbyggande I närförort, en stad på Årstafältet
Walla Scen, Sandfjärdsgatan, Valla Torg
Bostadsrättsföreningen i Valla Torg

070920
”Bygg stadsdelar folk vill ha - ett Kiruna i världsklass, varumärkesbyggande på riktigt”
Seminarium i Kiruna med temat Den hållbara staden”
Boverket

070904
Den efterfrågade staden – att kombinera efterfrågan, pluralism och hållbarhet
Boverkets Plan- och Byggdagar, Karlskrona 4-5 september
Boverket

070830
Hållbarhet i praktiken - att kommunicera och förverkliga nya stadsbyggnadsstrategier
Göteborgs stad
Stadsbyggnadskontoret

070807
The ESUA project curriculum, goals and structure
ESUA Workshop in Bran, Rumania
Student meeting in Bran

070613
Hållbarhet på riktigt – och dess motsatser.
Bostadsmarknadsdagen
Linköpings kommun

070605
Restriktions- eller efterfrågebaserad stadsutveckling?
Lunchmöte
Rotary, Sundbyberg

070604
Stadsutveckling och hållbarhet – projekt och principer
Gruppmöte, Stockholms stadshus
Centerpartiet i Stockholms stad

070601
Centrumförnyelse och stadsmässighet
Kommunal nätverksträff för kommunerna i söderort
Haninge kommun

070531
Attraktionsplanering - utmaningar och arbetsmetoder
Lunchseminarium, Blackeberg
Stena Fastigheter

070522
Workshopsledare + föredrag
Det framtida city
Styrelsemöte, City i Samverkan
City i samverkan

070516
Principer för stadsutveckling – kulturarvet som utgångspunkt för stadsutveckling
Kulturarv och detaljplanering i tätorter, seminarium på riksantikvarieämbetet
Boverket, Karlskrona

070425
Moderator och diskussionsledare
stadsutvecklingoch upplevelseindustri
Nordic Urban Forum, Elima, Jönköping

070424
Lönsamma och attraktiva väginvesteringar
Lunchseminarium, Stockholm
Urban Land Institute

070417
Hållbar samhällsutveckling – konsten att tillämpa Vägverkets fyrstegsmodell
Nätverksträff i Umeå
Vägverket, region Norr

070329
WORKSHOP
Utvecklingsstrategi för Hultsfred
Styrelsekonferens för Rock City
Scandic Hotell, Linköping

070319
Att utveckla Stockholms City – handel som drivkraft i stadsutvecklingen
Svensk handels stadsplanekommitté
Svensk Handel

070314
Stockholms City – vägar för att utveckla attraktivitet, trygghet och mångfald
Stockholm bygger, seminarium
Stockholms stads fastighets- och exploateringskontor

070220
Handel och stadsutveckling – drivkrafter och utmaningar
Årsmöte, föreningen City i Samverkan
Stockholms Handelskammare

070210
Att bygga den nya hembygden – exempel och utmaningar
Vilken stad? ABF-huset, Stockholm
Stockholms Hembygdsförening

070124
Estradsamtal
Kulturens roll i stadsutvecklingen, hur påverkar planläggningen människors beteenden?
Offentligt möte, konst- och kulturföreningen i Sundbyberg
Marabouparken Annex, Konsthallen

061207
Estradsamtal
Arkitekterna och miljonprogrammet
Diskussionskväll I samband med teateruppsättning
Malmö Dramatiska teater

061110
Building the next city in the suburban desert
2nd CEU Congress, Leeds, UK
ESAU – European School for Urbanism and architecture

061017
Utvecklingsval för Kungens Kurva och Flemingsberg
Arena Huddinge, seminarium
Huddinge kommun

060915
Evaluating and quantifying of Town Planning measures, with the aim of reducing noise from car traffic
Work meeting in Munich
EU research project Quiet City traffic

060530
Hur tar vi ansvar för ombyggnad och förnyelse av miljonprograms-områdena? Föredrag + seminarium
Samhällsbyggardagens branschgala, Munchenbryggeriet, Stockholm
Sveriges Arkitekter

060516
Framtidsvision för Hultsfreds kommun, fristaden och den nya svenska modellen – varmärkesbyggande
(Videoföreläsning, inspelad i förväg)
Hultsfreds kommun

060516
En stad på Årstafältet? Varför och på vilket sätt?
Informationsmöte, Gamla Årsta, Folkets Hus
Årsta socialdemokratiska förening

060516
Stockholm NOW! Trafiksystem kring Järvafältet för ökat byggande.
Lunchseminarium, Kulturhuset, Stockholm
Stockholms Byggmästareförening, Väg- och anläggningsutskottet

060510
Gångvänlig stad – OCH bilvänlig! Argument och exempel på städer bortom suboptimeringen”
Den gångvänliga staden – för Hälsan och Miljön. Konferens i Örebro, 9-11 Maj
Svenska Kommunal-tekniska Förningen, Örebro Kommun, Vägverket

060428
Retail and Urban Development – The Swedish situation
Renet retail forum (European Union research project) meeting in Båstad
Renet Retail Forum

060426
Företagarklimat i Norrort – vad kan vi göra i framtiden? Varumärke och identitetsbyggande. Föredrag + workshop.
Norrortsrådet, samverkan mellan Stockholms kommuner i norrort
Norrortsrådet, Sollentuna kommunalhus

060424
Vilka är alternativen till att bygga på industrimark i Stockholm?
Samfundet St Erik, Kulturhuset, StockholmKulturhuset i Stockholm

060420
Utvecklingsprojekt och affärsplaner – ur samhällsbyggarens perspektiv
Malmö Börshus
Skanska Kommersiella fastigheter i Norden

060331
Urban Skala, stort, litet eller både och?
Externt diskussionsseminarium, Centrumfunktion KTH
KTH

060329
Från Översiktsplan till Attraktionsplan, Ekerö kommuns särart och framtida bebyggelsemönster
Visionsseminarium, kommunledningen, Ekerö kommun
Ekerö kommun

060328
Affärsidé och verksamhetsplan för RTK, utgångspunkter och strategier
Utvecklingsprogram för RTK:s personal - Mål, roller och värdegrund
Regionplane- och Trafiknämnden Stockholms Läns Landsting

060323
Stadsutveckling i Tensta – historik och framtidsbilder
Arbetsledarkonferens,
Sheraton Hotell
Spånga-Tensta stadsdelsför-valtning, Stockholms kommun

060310
Kultur som attraktionsfaktor – lokalisering och kostnader
Seminarium för Lidköpings kommun, Folkets Hus
Lidköpings kommun

060306
Kulturens ekonomiska förutsättningar i stadsutvecklingen – exempel och strategier
Arbetsseminarium, Tom Tits Experiment, Södertälje
Föreningen Rock City och Hultsfreds kommun

060214
Åtgärda Stockholms stadsbrist
Stockholms Handelskammare, presskonferens, presentation av rapport
Stockholms Handelskammare

060127
Quiet City – Influence of local town planning on noise reduction in urban areas
Quiet City Transport, European Union research conference, Brussels
QCITY Research team, EU sixth framework research programme

061113
Cultural Infrastructure and Open Spaces
Open Public Urban Spaces, research seminar, Stavanger
University of Stavanger, Norway

060111
Varumärkesvård och de unika platsernas potential, den goda handelsplatsens utformning
Uppdragsutbildning i stadsturism och marknadsföring, Arboga
Högskolan i Örebro, avd för Centrumfunktion

051219
Bättre platser för handel – 30 statements om shopping och stadsutveckling
Svensk Handel, projektredovisning
Handelns utredningsinstitut

051209
Urban Ekologi – trädkramare och stadskramare – hur kan de förenas?
KTH Samhällsbyggnad
Externt seminarium
KTH

051124
Att bygga umeås varumärke – punkthus i granskogen vid rondeller eller attraktiv universitetsstad
UmeGalan
Umeå kommun, Tillväxtalliansenumeå näringslivs-kontor

051122
Den växande staden – strategier för Stockholms utveckling.
Samfundets St Eriks årsmöte, Stockholm
Samfundet St Erik

051116
Stadsplaneringens val och valfrågor, gatunät och ägandeformer
Folkpartiet i Stockholms stad, möte för förtroendevalda
Folkpartiet i Stockholms stad

051109
Rummets form och möjligheter, förutsättningar för skapande processer
Mötesplats Hällefors, upplevelseindustri och mötesplatser
Mötesplats Hällefors, Hällefors kommun, KK-stiftelsen

051107
Stadsturism och stadsmarknadsföring, strategier och förebilder
Uppdragsutbildning i stadsturism och marknadsföring, Arboga
Högskolan i Örebro, avd för Centrum-funktion

051031
Kultursektorns ekonomiska och geografiska förutsättningar
Utbildning i design och scenografi, Hällefors
Mötesplats Hällefors, Hällefors kommun

051014
Kirunas varumärke och framtid – förutsättningar för lapplands huvudstad
Kulturmiljö i Rörelse, konferens i Kiruna, Folkets HusuHis
Norrbotens museum i samarbete med Riksantikvarie-ämbetet

050919
Den nya stadsdelen Gäddeholm – en attraktiv och hållbar stadsdel?
Seminarium i Västerås
Föreningen För Samhällsplanering, tidskriften PLAN

050818
Vad utmärker framtidens ”arbetsplatsområde” – från verksamhetsområde till stadsdel?
Bostads- & Fastighetsuniversitetet 2005, Vår Gård, Nacka
Bostads- & Fastighets-universitetet, KTH, Blekinge Tekniska Högskola

050601
Så kan Tensta förvandlas – strategier för stadsomvandling på invånarnas och platsens villkor,
Seminarium om miljonprogrammet, Tensta Träff, Stockholm
Stockholms skönhetsråd

050530
Culture as Soft City Infrastructure
Life in The Urban Landscape, Gothenburg. International Conference for Integrating Urban Knowledge & Practice
Formas, Chalmers, Boverket, Naturvårds-verket, Riksantikvarie-ämbetet m fl.

050520
Stadsutveckling, trafik och gatunät, - viktiga komponenter i varumärkesbyggandet för Ludvika
Charette, trafik och stadsut-veckling, Ludvika kommun
Vägverket, Huvudkontoret, Borlänge

050511
Renässans för staden. Identitetsbyte i samhällsplanering, från expertstyrning till efterfrågestyrt och privatfinansierat byggande. Några erfarenheter av projektet ”Sörmland Bygger”.
Gatukontorsdagar 2005, Strängnäs
Svenska Kommunal-tekniska Föreningen, Sveriges Kommuner och Landsting

050420
Arkitektur och stadsplanering, platsmarknadsföring och Sundsvalls varumärke.
Samhällsbyggnadsseminarium – hållbar tillväxt i Sundsvall
Sundsvalls kommun och Sweco FFNS

050412
Arkitektur och stadsplanering, platsmarknadsföring och Umeås varumärke.
Näringslivsseminarium, Umeå kommun
Umeå Näringslivsservice, Tillväxtalliansen

050204
Hur och var sker mötet – förutsättningar och behov
Kulturens mötesplatser – om rummet, mötet och skapandet, Skövde konstmusém, Skövde
Stiftelsen framtidens kultur – seminarieserien Lokal Kultur

050604
Ny kurs i stadspolitiken – miljonprogrammets slumrande möjligheter. Fyra förslag.
Arkitekturdagen i Tensta
Sveriges Arkitekters årsmöte 2005

050427
Tre strategier för Stockholms framtida utveckling.
Vart tog staden vägen – strategier för det nutida stadslandskapet
Färgfabriken, RTK, KTH

050217
Vad är det moderna? God design – av vem, för vem?
Visioner för framtiden – Hur ska vi bygga och bo? SNS Vision, Hotellet, Stockholm
Studieförbundet Näringsliv och samhälle

050216
Makt och möjlighet i storstadens periferi – fysiska och ekonomiska förutsättningar för positiva sprialer.
Kunskapsseminarium KTH Samhällsbyggnad, Möjligheter i miljonprogrammet.
KTH

041115
Vision för Visholmen, utifrån projektet Sörmland bygger och boken Det är möjligt.
Presentation för kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Strängnäs

041202
Trivs stadsborna bättre med historia? Att bygga vidare på kulturarvet.
Makt över tanken – och historiebruk,
RAÄ:s höstmöte
Riksantikvarieämbetet

041125
Åtgärda stadsbristen utanför tullarna – kulturella infrastrukturer och shopping som upplevelse
Det kommunikativa handlandet. Seminarium om shopping, medie-konsumtion och konst, Kista Galleria
Konstnärscentrum Öst

041108
Seminarium och utvecklingsdiskussion kring detaljplan för kvarteret Draken
Seminarium om handelsutveckling, Malmö Stad
Malmö stadsbyggnadskontor

041027
Framtidens boende – från ”one size fits all” till valfrihetsexplosion och geografiska livsstilsval
ABF Karlstad
ARENA, Politikens och idéernas arena

041027
Uppdatering av regionplanen – byggt på känsla och symbolplatser
Att leva och verka i stockholmsregionen
Regionplane- och trafikkontoret

040924
Stadsutveckling och parkernas och gatornas integration i bebyggelsen,
Exempel från Järvafältet, Sörmland och Hammarby Sjöstad.
Stad och landskap, Konferens på Clarion Hotell, Stockholm
Ramböll Sverige ab

040927
Stadsutveckling och varumärkesbyggande för kommuner
Frukostseminarium, Nacka kommun
Nacka kommun

040819
Hur ser framtidens attraktiva bostadsområde ut?
Bostadsuniversitetet 2004 – Den nödvändiga förändringen, Vår Gård, Saltsjöbaden.
Bostadsuniversitetet 2004

040616
Trafiken som stadsbyggnadspraktik – diskussion kring utvecklingsmöjligheter och hinder
Samverkansresa Vägverket Region Stockholm
Vägverket avd Trafiksäkerhet och Miljö

04 06 14
Bättre plats för Handel, några utgångspunkter för skapandet av både attraktiva och lönsamma handelsplatser
Kunskapsdag kring handel, trafik och centrumutveckling
Nordplan AB

040214
Bostadsbrist och kärlek, stadsbyggnad och bostadspolitik
SSU Riksmöte, Hökarängens skola, Stockholm
SSU Sverige

040114
Trafiken i staden – Staden i trafiken
Transportforum Linköping
Väg- och transport-forsknings-institutet, VTI

031201
Handelsplatsen ur stadsbyggnadsperspektiv
Den bästa affären. Planera handeln för miljön, människorna och ett förändrligt samhälle.
Svenska Naturskyddsföreningen

031201
Förtäta centrum –återanvänd gamla industrilokaler! Ge plats för det oförutsägbara i staden.
Eskilstuna kommuns kommunkväll
Eskilstuna kommun

030909
Stadsutveckling och restriktionshantering – förslag till en strategi
Helsingborgs kommun
Helsingborgs kommun

030908
Stadsutveckling ur kulturellt perspektiv – att ge plats för det oväntade och på kort sikt icke lönsamma
Design Center i Malmö
MKB Malmö

030904
The renaissance of the city – What would I do in Tapiola?
Roots and seeds of the garden city Tapiola Case. International anniversary conference of Tapiola Garden City, Espoo.
Centrum för urbana och regionala studier, Tekniska Högskolan Helsingfors

030505
Järvafältets framtid, Tensta och Rinkeby, näringsidkande och stadsplanering i miljonprogrammet
Eggeby gård
Spånga-Tensta stadsdels-förvaltning

030428
Förorten och samverkan Ekonomi-Kultur-Natur. Barkarbyfältet som stad.
Järfälla kommunstyrelse, seminarium om Barkarbyfältets förutsättningar
Järfälla kommun

030424
Urbana kanariefåglar och kulturellt företagande
Seminarium om MKB:s framtidsplanering. MKB:s ledningsgrupp
Malmö Kommunala Bostadsbolag

030326
Det moderna i arkitekturen, Stadens Fjärde utvecklingssteg, Den varierade fastighetskurvan och förutsättningar för ekonomisk/social blandning i växande städer
FFNS Sweco - Göteborg – föredrag vid internutbildningsseminarium
FFNS Sweco Göteborg

030314
Kulturell akupunktur och kulturens ekonomiska värde i stadsutvecklingen
Kulturföretagaren – konstnär, entreprenör och ekonom, Rock City i Hultsfred
Stiftelsen Framtidens Kultur

030312
Agenda EKN – en checklista för hållbar utveckling i tre samverkande dimensioner
Hållbarhet - process vid stadsförnyelse, Stadsbygg-nadsforum Västra Hamnen
Malmö Stadsbyggnadskontor

030207
Kultur – en infrastrukturell mjukvara
Det kreativa rummet – en plats och ett tillstånd, Norberg
Stiftelsen Framtidens Kultur

030218
Attraktivitetsplanering i utgångspunkt från en bygglovsansökan på Gotland
Kulturarvet som möjlighet istället för hinder – från restriktion till möjlighet,
Länsmuseet på Gotland, Agenda Kulturarv, Länsmuseet på Gotland.

Info

Jag är arkitekt SAR/MSA, Journalist JHS, Tekn. Dr. Verksamheten består i huvudsak av produktion av idéer, förslag, strategier, begrepp, texter, föredrag, stadsplaner, illustrationer, arbetsmodeller och sammankomster med koppling till stadsutveckling. Jag kallar mig ”marknadsurbanist”, vilket enkelt uttryckt betyder att vi bör bygga den stad som folk vill ha, alltså låta efterfrågan på stadsmiljöer vara överordnad invanda tankemodeller och regelverk. Efterfrågebaserad planering innebär två absoluta krav – pluralism här och nu och hållbarhet inför framtiden -för att tillförsäkra även kommande generationer ett stort mått av valfrihet.

På engelska låter detta lite snyggare:

”The basic definition of Market Urbanism: The single justification for urban planning as a specific activity is its ability to create a better balance between supply and demand of urban products than can be achieved by the voluntary cooperation of independent market actors themselves”.

Lite fakta:

Jag driver konsultföretaget Stadsliv AB
Vi sitter i Gamla Stan, intill Tyska Kyrkan
Medarbetare är Gio Olla och Joakim Sturesson
Hemsida under uppbyggnad: www.stadslivab.se
Gå till denna sida för mer info om företagets verksamhet

Jag har nyligen givit ut boken Handeln bygger staden, Market förlag, 872 sidor
Jag är strategisk rådgivare i City i Samverkan, samarbetsorganisation för att utveckla Stockholms City
Hemsida: www.cityisamverkan.se

Jag är även lärare och forskare vid KTH, avd urbana och regionala studier

Kontakt Stadsliv AB:

Mobil: + 46 (0) 733 94 90 90
Mail: jerker.soderlind@stadslivab.se
Post: Svartmangatan 21, 111 29 Stockholm

KTH:

Tel: 08 790 67 61, Fax: 08 790 67 61,

Mail: jerker@infra.kth.se

Post: Drottning Kristinas Väg 30, 100 44 Stockholm.

Projekt

Klicka på bilderna för att komma till respektive projekt

	Årstad 1993 gjorde jag ett förslag till en ny innerstad på Årstafältet i Stockholm. 2006 publicerade handelskammaren en rapport som stödde förslaget. 2007 förkastade Stockholms Stads byggnadsnämnd förslaget att bygga några punkthus intill Årstafältet. 2008 ordnas en tävling om en park på fältet. Här beskrivs mitt förslag och vägen dit. 10 000 lägenheter plus kontor, handel, industri, service, dagis, skola etc. En både attraktiv och hållbar stad är möjlig.
- under uppbyggnad -	Järvafaltet Central Park på Manhattan är mindre än Järvafältet mellan Tensta-Rinkeby och Kista-Akalla. Fler personer i Stockholm har fikat i Central Park än på Järvafältet, trots skillnaderna i avstånd. Här visas hur Stockholms stadsbrist kan åtgärdas – om traditionellt tänkande trafikplanerare, miljöaktivister och politiker tog klimathotet och varumärket ”Capital of Scandinavia” på allvar. 30 000 boende och gott om plats för hotell, shopping, företag, integration och kollektivtrafik.
- under uppbyggnad -	Sörmland Varumärkesbyggande för Södermanlands län på uppdrag av Länsstyrelsen. Baserat på workshops, seminarier, hearings, intervjuer och historiska och internationella referenser tecknas här en framtidsbild av Sörmlands nio kommuner – med attraktiva och hållbara städer och byar som konkurrensmedel. Samarbetsprojekt med Arken arkitekter, Småstaden arkitekter, Ekologigruppen med flera. Red Johan Ohlson, grafisk produktion Neo Media/Stefan Lundström.

In English

Welcome to the home page of Anders Jerker Söderlind, English version. In this section English comments and documents will be published.

Writing, talking and thinking in any other language than English today reduces one´s impact and possibilities with 99 per cent. In a not too far future, I hope to switch to English entirely.

Summary:

I am a market urbanist. That means that all building and planning activites should to be judged and evaluated according to how well they meet the demand of the user. This is a very simplistic, natural, populist, common sense and in the same time unfortunately controversial position.

It is a sad fact that most places that people like to be at or go to, are illegal under the present planning and architectural regime. The idea that popular demand should be subordinated to ideological choises made by selfproclaimed representatives of the people took place both in the field of urbanism and politics in the beginning of the unfortunate 20th century.

The almost 70 lost years of communism and modernism has, however, created such a huge amount of cathastrophic places and situations, that demand focused urbanists and architects will have plenty of work for a long time still.

The only thing we should fear is the temptation of becomming selfappointed experts – as opposed to resourceful servants of an increasingly complex society.

2007-12-05	Attend the Stockholm Urban Shortage	- Stockholms Handelskammare
2007-03-05	Urban development and noise reduction	- QCITY WP 4.2
2007-03-05	Upgrading the Operative System of European Slaburbs	-
2005-06-01	Culture as Soft City Infrastructure	- Conference Paper