Uppdatering inför Almedalen

Denna blogg har varit väldigt styvmoderligt hanterad under en längre tid. En del material finns även utlagd på mitt företags hemsida (under uppbyggnad): "www.stadslivab.se".

Under årets Almedalsvecka deltar jag på följande seminarier:

Måndag 2 juli kl. 14.30 - 15.45. Bostadspolitiskt seminarium om Miljongrammets renoveringsbehov. Arrangörer: Trä- och Möbelföretagen och VVS Företagen.  Lokal: Teaterskeppet, Lilla Matsalen Hamnen, Visby.

Onsdag 4 juli kl 13-14.30. Finns det (P)-plats för bilen i våra städer i framtiden? Arrangör: Bil Sweden och MRF. Plats: Högskolan, sal B 25.

Torsdag 5 juli kl 21.00. Kan ni inte bygga (ännu) fulare? Arrangör: Fastighetsvärlden, NAI Svefa. Plats: Clarion Hotell Wisby i Trädgården.

Fredag 6 juli kl. 12.00 12.45. Lunchsamtal - Handeln bygger staden. Arrangör: Business Arena, Fastighetsnytt. Plats: Restaurang Burmeister.

Torsdag 5 juli kl. 11.00-12.00 har också tankesmedjan Fores en bokrelease för en antologi där jag medverkar med en text: Från utsatt till utmärkt område – är nystartszoner en lösning? Plats: Nowa kommunikations trädgård, bakom Clarion Hotell Wisby, Kronstallgränd

Nedan ett antal länkar från den senaste  tidens verksamhet:

Om handel i Malmö:

http://www.pavag.nu/8/nyheter/artiklar/2012-06-26-”malmos-stadsplan-behover-andras”.html

Om arkitektur i Uppsala:

http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/till-nejsagarnas-forsvar/#comment-1169

Om kultur i Malmö:

http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/ett-billigt-konserthus-hade-varit-samre

Om miljonprogrammet:

http://www.formas.se/formas_templates/Page____7386.aspx

Kort video om miljonprogrammet, apropå en antologi från Formas där jag deltagit med en text:

http://www.youtube.com/watch?v=tebtNhzcHFU

Om min bok om handel och stadsutveckling:

http://www.market.se/Market/fakta/

Om arkitektur och varumärkesbyggande:

http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/lyssna-pa-taxichaufforerna/

Om min bok om handel och stadsutveckling:

http://www.hur.nu/web/Handeln_bygger_staden.aspx

Om politiskt mod i Stockholm:

http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/stockholm-ar-i-akut-behov-av-en-okanslig-politiker

Om egoister i Stockholm:

http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/franta-egoisterna-ratten-att-overklaga-nybyggen

En kommentar i DN om min artikel om egoister:

http://www.dn.se/blogg/viktor/2011/12/18/sakerhetsaytgard/

Ett radioprogram om handel i Göteborg:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3048&grupp=12017&artikel=4849114 

Om handel i bl a Nacka:

http://www.market.se/Brancher/Ovriga/Han-vill-inte-ha-en-gron-stadskarna/

Ur ICAs skrift Handelskraft:

www.ica-handlarna.se/Om-oss/Handelskraft-2011/Stader/

Ur tidningen Market:

http://www.market.se/handelnbygger

En upptagning från Timbro, om min bok om handel:

http://www.timbro.se/innehall/?art=video/podradio-kommersiali&omr=54&page=1

Cityförnyelse - inspirerad av köpcentrumutvecckling

Tidskriften Fastighetsnytt publicerade i sitt senaste nummer en artikel från City i Samverkan, skriven med utgångspunkt från stadens pågående arbete med en vision för city. Artikeln av framtagen tillsammans med mina kollegor i City i Samverkan Per Eriksson och Lars Backemar. Tankegångarna gäller kanske i än högre grad för mindre städer, där stadskärnorna på ett ofta mer dramatiskt sätt utmanas av extern stadslös handel.

 ”Lär av köpcentrum för att skapa unik citymiljö”

Det är en missuppfattning att total frihet ger en levande stadsmiljö. Det skriver företrädare för City i Samverkan i Stockholm apropå stadens pågående visionsarbete för city. Det som krävs är tydlig styrning och samordning. Utveckla stadskärnan med hjälp av köpcentrumens metoder – för att skapa en stadsmiljö som sjuder av mångfald.

Stockholm Business Region, stadens näringslivs- och turistkontor, har just uppdaterat regionens gemensamma varumärke - Capital of Scandinavia 2.0. Vi ska bli Europas ledande hållbara tillväxtregion år 2020! Stockholms identitet och personlighet uttrycks i detta varumärkesarbete med tre ledord: innovativ, omtänksam, trendig. Dessa ord är en utmärkt utgångspunkt för de mål för cityförnyelse som Stockholms Stad just nu arbetar med. Stadens vision om fler besöksmål och aktiviteter, livaktiga stråk och fler bostäder är utmärkta. Men hur ska detta genomföras?

Det är sant att en levande stad bygger på variation, mångfald och frihet. Stockholms city är på många sätt raka motsatsen till ett köpcentrum – här finns en unik blandning av kultur, kontor, nöje, mötesplatser, hotell och bostäder, gammalt och nytt. För att stärka Stockholms varumärke bör denna mångfald fördjupas och breddas. Även om det kan låta paradoxalt, tror vi att cityförnyelsen har mycket att lära av hur moderna köpcentrum arbetar. Ett city i världsklass blir lättare att förverkliga om vi bejakar handeln och kommersialismen som positiva drivkrafter i stadsutvecklingen.

Illustration: sammanställning av resultat från City i Samverkans två stadsvandringar med viktiga cityaktörer under hösten 2011. Här redovisas de vanligaste förslagen till åtgärder. Illustration av Gio Olla.

Bejaka kommersialismen

Det är ett faktum att städer alltid har skapats av handel och kommers. Utan butiker inget stadsliv. Trots att ingen på allvar önskar en stadskärna utan butiker används ordet ”kommersiell” ofta på ett nedsättande och oreflekterat sätt. I kritiken mot nya Slussen har en ”kommersiell galleria” av någon anledning lyfts fram som något negativt. Vi undrar: blir det bättre om gator och gångstråk bara har kontor och bostäder i bottenvåningarna - eller inga lokaler alls som i gångtunnlarna i nuvarande Slussen? Vi välkomnar dock den mer seriösa diskussion som t ex nyligen initierats av Tomas Rudin, oppositionsborgarråd (S) i Stockholm. Rudin skriver i en inbjudan till en workshop om det offentliga rummet i februari: ” När allt större del av det gemensamma gaturummet domineras av och ibland begränsas av entréavgifter, gallerior, öppettider och uteserveringar med serveringstillstånd blir vi allt mer konsumenter och allt mindre medborgare.” Vi håller med om att det är viktigt att utvidga det gemensamma offentliga rummet. Men en del av lösningen handlar faktiskt om mer kommers - längre öppettider, fler gallerior och att kontor i byggnaders bottenvåningar omvandlas till handel och serveringar. Det är allt vanligare att politiska möten och opinionsbildning utspelas i gallerior och köpcentrum. Slutsats: kommersen vidgar det offentliga rummet.

Gungor och karuseller

Moderna köpcentrum har en fördel framför den klassiska staden. Alla lokaler har en och samma ägare. Det gör det faktiskt lättare att ge plats för ”icke kommersiella” funktioner som toaletter och skötrum. Mindre lönsamma kaféer och restauranger kan också ges plats, eftersom dessa fungerar som magneter och lockar kunder till centrumet. Ägaren kan, som i revysångaren Karl-Gerhards kuplett om Svenssons tivoli, ”tjäna in på gungorna vad vi förlorar på karusellen”. I den traditionella staden är ägarbilden mer splittrad. En enskild fastighetsägare kan säga: ”fler restauranger är bra för stadslivet och ökar värdet på alla fastigheter. Men vi vill inte ha någon krog i just vårt hus, det får någon annan sköta…”. Ett exempel på ett annat sätt att tänka är Sickla Köpkvarter i Nacka där kultur- och hantverksföretag gavs plats längs en bakgata med enklare lokaler och lägre hyra. Dessa annorlunda verksamheter ökar hela områdets attraktivitet. På ett liknande sätt fungerar modegatan Carnaby Street i London – tack vare varierade hyror kan både större och lönsamma och mer okända butiker ligga bredvid varandra. I Jönköping har kommunen på ett enkelt sätt ordnat fler offentliga toaletter – genom att betala privata caféer och restauranger för att hålla sina toaletter öppna för allmänheten.

Slutsats: ta fram innovativa ekonomiska modeller för att utveckla city, gärna inspirerade av moderna köpcentrum.

Utrymme för mångfald

En vanlig kritik mot handeln i både stadskärnor och köpcentrum är likriktningen av utbudet - för mycket H&M, Lindex och MQ - och för lite av unika butiker. I verkligheten är det dock tvärt om, aldrig någonsin har besökarna i Stockholms City haft så många olika butiker och restauranger att välja på. Men det finns ett hot mot de annorlunda verksamheterna: om det är brist på lokaler längs gator där många passerar, då kommer bara de mest välkända varumärkena att få plats. En stad med ett fåtal stråk ger inte plats för det annorlunda. I det perspektivet kan den nya gallerian MOOD mellan Regeringsgatan och Norrlandsgatan som öppnar under våren, ses som en viktig stadslivsförbättrare. MOOD kan skapa bättre flöde längs idag bortglömda bakgator mellan Hötorgscity och Stureplan. Dessa högre flöden gör det ekonomiskt realistiskt att omvandla kontoriserade bottenvåningar längs t ex Jakobsbergsgatan för en levande och annorlunda kommers. Området kring Gamla Brogatan, som genom de nya stationerna för Citybanan kommer att få ökad flöden, har också gott om oanvända bottenvåningar.

Slutsats: City har gott om bakgator där vi – av omtänksamhet om det annorlunda och kreativa - kan öka flödena och utrymmet för det kreativa.

Offentligt och överglasat

Gallerian i City fungerar idag som en viktig mötesplats, öppen för alla och med ett utbud som vänder sig till allt från turister till arbetande i city. Denna breda inomhusgata fungerar i praktiken som ett av citys viktigaste offentliga rum, man skulle kunna säga en ”vintervariant” av Drottninggatan eller Kungsträdgården. Stadslivet skulle knappast vinna på om man återuppbyggde den gamla utomhusgatan Norra Smedjebacken, fylld av snö och blåst under stora delar av året, som tidigare låg på den plats där Gallerian är byggd. På samma sätt fungerar Centralstationen som ett välfungerande offentligt rum under tak, skyddat mot nederbörd och någorlunda varmt.

Slutsats: för att leva upp till innebörden i varumärkets ord ”trendig” bör vi snarare utvidga antalet offentliga rum under tak, där både citys handel, kultur och politiska liv kan vidareutvecklas.

Prioritera och planera

Stockholms stads arbete med en vision för cityförnyelsen är i förlängningen en angelägenhet för hela Sverige. Landets viktigaste mötesplats bör därför utvecklas med utgångspunkt från helheten och målen, inte detaljer och enskilda särintressen. Här finns mycket att lära av framgångsrika köpcentrum, där tydlig prioritering och styrning ger goda affärer och välkomnande miljö. Låt gärna Stockholms uppdaterade varumärke prägla det fortsatta arbetet med ett city i världsklass. Vi har svårt att hitta tre bättre ledord för framtiden än dessa:innovativ, omtänksam, trendig.

Jerker Söderlind, Per Eriksson, Lars Backemar, strategisk rådgivare, VD och ordförande i City i Samverkan i Stockholm. 

Handeln bygger staden - nu tillgänglig på nätet

Det tog lite tid

Först att skriva den och få alla bilder på plats - och sedan att få till marknadsföringsmaterial och lägga ut  via digitala länkar. Men nu går min bok, Handeln bygger staden, på knappt 900 sidor äntligen att köpa på nätet och kan även beställas i bokhandeln.

Du kan gå direkt in på förlagets sida: http://www.market.se/Market/fakta/  - den kostar 750 kr + moms.

Sedan boken gick till tryck har bl a följande hänt, som gör att boken redan nu inte är helt aktuell:

Nacka Forum har, tack och lov, tagit bort de krångliga entréerna till sina toaletter och skötrum och tar numera inte heller ut en avgift för toalettbesök. De är i detta, direkt inspirerade (eller kanske till och med utmanade...) av Sickla Köpkvarter som är Forums främsta lokala konkurrent. Detta är mycket bra och en god illustration till att kunderna har allt att vinna på mer konkurrens inom handeln.

Umeå kommun kommer nu, tack vare att man varit helt ointresserad av att planera för handel (eller helt enkelt inte förstår handelssektorns villkor) att få ytterligare ett handelsområde, utslängt åt ytterligare ett annat håll än de handelsplatser som redan finns. Det är bra att IKEA kommer att etablera sig, med varuhus och galleria, i Umeå. Men den kommunala planeringen av handeln är i sanning märklig. Företagen K-Rauta och Media Markt, som av kommunala beslut kom att lokaliseras till en helt felaktig plats i staden, har också kraftigt kritiserat kommunen för sin bristande framförhållning. Umeå kommuns planering är både handels- och konsument-fientlig. Kapitlet om Umeå är nog det mest deprimerande i boken, men tyvärr också sant...

Det återstår alltså en hel del att göra, innan handeln erkänns som en viktigaste faktorn i stadsbyggandet. 

Men, jag är övertygad om att utvecklingen långsamt är på väg åt rätt håll!

Hänt sedan sist, kort summering:

Efter sommarens föredrag i bl a Visby och Växjö om handelns framtid samt korrläsning och bildarbete med boken, har jag under hösten dragit igång ett kontor i Gamla Stan, Stadsliv AB, med den enkla affärsidén att rita det folk gillar. Vi får både snabbare planprocesser, mindre överklaganden, trevligare miljöer och bättre lönsamhet om arkitekturen och stadsplaneringen kommersialiseras, dvs inriktas på att leverera populära platser och hus. En bättre beskrivning av företaget - medarbetare, samarbetspartners, projekt, produkter, tjänster - kommer vi att lägga upp på företagets hemsida inom kort (www.stadslivab.se).

Vi sitter på Svartmangatan 21, intill Chaikana Teahouse, mitt emot Tyska Kyrkan.

Under hösten 2011 har vi haft ett flertal mingel och bokreleaser på kontoret, en konferens om arkitektur och stadsplanering, uppdrag åt och samarbete med kommuner som Askersund, Örebro, Nacka, Huddinge, Skellefteå, Gällivare och organisationer som Fastighetsägarna, Timbro, ICA och politiska partier. Jag har också haft en del artiklar införda i (eller har blivit intervjuad i) DN, Nacka-Värmdöposten, Fastighetstidningen, Fastighetsvärlden, Market, KF:s tidskrift Detaljer, ICA:s magasin Handelskraft, Nerikes Allehanda, Radions P1 i Göteborg, Mitt i Nacka, Arkitekten, Yimbys hemsida, etc.

Under året har jag också, i samarbete med Gio Olla, Håkan Jersenius och Joakim Sturesson, ansvarat för två kurser på KTH - en för engelskspråkiga Masters-studenter med fokus på Skarpnäck och en för svenska elever på Samhällsbyggnadsprogrammet med uppgiften att ge Lidingö ett väl fungerande och attraktivt centrum. För City i Samverkan har jag också under hösten arrangerat ett antal seminarier och deltagit i arbetet med att ta fram en konkret vision för utveckling av Stockholms city.

2012 har Stadsliv AB dragit igång föreningen Översiktsplanens Vänner - en supportverksamhet för att stödja de politiker, tjänstemän och företag som menar allvar med att vilja genomföra tankarna i Stockholm Stads utmärkta översiktsplan - Promenadstaden.

Nästa möte blir på torsdag den 16 februari, mellan 17.00. - 20.00. Vi får då en presentation av Yimbys/Alternativ Stads planförslag, Lindhagen 2.0, och kommentarer och presentationer från Naturskyddsföreningen. Om du vill komma på minglet, OSA till mig på jerker.soderlind@stadslivab.se. Föreningen finns även på FaceBook. Verkliga experter på vad en stad är, dvs personer som inte är arkitekter, trafikplanerare, akademiker och ingenjörer kommer att ha företräde om det blir för många anmälda.

Ha det bra! Här en länk till den senaste artikeln, i fastighetsvärlden:

Vilken design gillar du bäst? Den i Wien till vänster eller den planerade mittemot Stockholms centralstation, till höger?

http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/lyssna-pa-taxichaufforerna/