torsdag 8 maj 2008

24 April Stenstad med förhinder


Flygbild över en stad.

DET ÄR BRA att Sundsvall har tagit fram en vision för sin innerstad, stenstaden. Det visar, bland annat, att den sorts stad som byggdes före modernismen – tvärtemot den miljonprogramsnostalgiska riktningen inom arkitektur, forskning och stadsplanering – faktiskt i vissa avseenden bättre svarar mot vår tids efterfrågan, livsstilar, produktionssystem, handelsmönster och boendereferenser.


Reklambild för Sundsvall. Stad.

Visionsarbetet visar också att det finns ett intresse från politiskt håll att - om inte bygga städer i vår tid - så åtminstone bevara de stadsrester som överlevt 1900-talets modernistiska anstormning – i form av regelverk, trafiknormer, miljökrav och estetiska tvångströjor.

NÅGOT MINDRE BRA är att Sundsvall, åtminstone i dagsläget, inte planerar utifrån den grammatik och de spelregler som givit Norrland dess enda stadskärna med hopp om urbanitet. Det kan bero på att de experter, husbyggare, politiker, tjänstemän, trafikplanerare och arkitekter som idag verkar i Sundsvall inte har läst vad som står i ”Stadsvision Sundsvall”. Eller att de inte förstår vad en stenstad är. Eller på att Sundsvalls varumärke – stenstaden – reducerats till en reklamslogan. Eller vanligt slarv.


Punkthusbebyggelse i trä. Inte riktigt stad.

Till den senare kategorin hör de punkthus i trä som byggdes längs kajen för några år sedan. I stället för sten – trä. I stället för kvarter – punkthus. I stället för blandade funktioner (som det brukar vara i städer) – bara bostäder.

Men dessa hus, och detaljplanen nedan, tillkom alltså före Stadsvisionen.


Detaljplan för området intill stenstaden.

I Stadsvisionen kan man t ex läsa:

Sundsvallborna är stolta över sin Stenstad. Här finns klassisk

stadskänsla och ett rikt innehåll. Sundsvallsborna uppskattar

den klassiska och tydliga rutnätsstrukturen i form av

gator och kvarter, där mångfalden av gamla rikt utsmyckade

stenhus ger fröjd för ögat och förmedlar känsla av historia.

Här finns den funktionsblandning som vi förväntar oss av

en komplett stadskärna – handel, kultur, nöjen, arbetsplatser

och bostäder.

Texten kan läsas parallellt med den detaljplan för ett nytt kontorshus som nyligen tagits fram. I stället för stadsvisionens ”klassiska och tydliga rutnätsstruktur” har någon ingenjörsfirma lagt ett in ett kontorskomplex som totalt blockerar utsikten och trafiken från Rådhusgatan.


En så kallad ”detaljplan” för ett förortshus intill Sundsvalls stenstad.

I stället för stadsvisionens ”funktionsblandning som vi förväntar oss av en komplett stadskärna” har någon individ som är bra på att hantera Excel-filer tryckt in maximalt med kontor på tomten. Och påtvingat staden en underjordisk gångtunnel där cyklister och ”gångtrafikanter” (ett ord som enbart experter inom stadsplaneringssekten använder) ska passera under den relativt sett lågtrafikerade Europaväg 4 som passerar Sundsvall (Sveavägen tvärs igenom Stockholms innerstad har fler bilar).


Rånartunnel under E4 på väg till kontorskomplexet.

För den som gillar att råna eller misshandla personer i Sundsvall nattetid med låg risk för upptäckt är denna gångtunnel en intressant satsning. Om nu inte det privata bolag som bygger kontorskomplexet, Norrporten, förutom att betala tunneln (jag förutsätter att det inte är skattepengar) även finansierar bevakningskameror i tunneln. Möjligen kan sägas att frånvaron av barer, restauranger, hotell, affärer och biljardhallar i det nya kontorskomplexet kan komma att bidra till att det antal personer som anser sig ha anledning att röra sig ut mot kajområdet blir ganska begränsat.

Frågan blir då på vilket sätt Stadsvisionens målsättning om att ”Utvidga den klassiska kvartersstaden” ska tolkas. I dagsläget tas olika små detaljplaner för området mellan stenstaden och kajen fram, t ex ett parkeringshus utan någon som helst tanke. Det brukar kallas ”frimärksplan” när man bygger hus utan att veta något om omgivningen.


Aktuell frimärksplan för parkeringshus intill stenstaden. Dynamisk stadskänsla anno 2008.

Om de personer som planerade stenstaden i Sundsvall hade haft tillgång till en större karta är det troligt – men självklart svårt att bevisa – att de hade dragit ut gatorna ända ner till vattnet. Och därmed pekat med hela handen: här finns ett stort antal fastigheter som man kan bygga stad i. Ungefär som bilden nedan som jag gjorde på tåget upp till Sundsvall nyligen. För sådana planer, alltså stadsplaner, behövs inga sofistikerade datorprogram eller vetenskapliga utvärderingsmodeller, enbart blyertspenna. Problemet med den typen av stadsplaner – och den grundläggande ekonomiska orsaken till att de inte görs - är att de genererar väldigt lite sysselsättning till tjänstemän, konsulter, utvärderare, arkitekter, ingenjörer. Ur sysselsättningssynpunkt är det självklart bättre med frimärksplaner.


Fortsatt stad i Sundsvall, Hypotetisk plan.

Det positiva med stadsvisionen är dock att diskussionen är igång. Och att det ibland kommer fram bra förslag för en utvidgning av stenstaden. Nästan lika bra som förr.


Planförslag för fortsatt stad.

Lite märkligt är dock att Sundsvall samtidigt – och av vilken anledning - har låtit en firma som designar höljen till bergvärmepumpar rita förslag till ny bebyggelse på den norra kajen. Vi har just installerat bergvärme hemma, och är rätt nöjda med både energibesparingen och plåthöljet till pumpen. Men vem har gett en bergvärmepumpstillverkare uppdraget att rita hus baserade på konstruktionsritningarna till IVT Green Line HVT Plus C?


Bergvärmepumphölje på Sundsvalls norra kaj.

6 kommentarer:

johannes sa...

Det är fascinerande att man än idag bygger "undergångar". Ett moratorium för planseparering och monofunktionell bebyggelse i stadsmiljö skulle sitta fint...

Howard Roark sa...

Unkna ironier (så 1990-tal) och simplaste formen av stadsbyggnads- och arkitekturpopulism från doktor (hur gick det till, förresten?) Söderlund. För vilken gång i ordningen? Tröttnar du aldrig på dig själv, Jerker?
Skaffa dig en redaktör och korrekturläsare.

jerker söderlind sa...

Till Johannes:
Ett moratorium kan bara komma till stånd om Torbjörn Sunesson, chefsarkitekt på Vägverket, så bestämmer. Hör av dig till honom, han är en mycket klok och bra person.
Till Howard Roark:
Jag är glad att du besöker en sida där du kan lära dig något, eftersom du verkar ha ett genuint intresse av stadsfrågor.
Dock är det så med adjektiv att de har relativt låg övertygandeeffekt. Att säga att något är dåligt, som du gör, är knappast övertygande. Mer effektivt vore om du formulerade en egen åsikt eller en analys underbyggd av någon form av argumentation. Om du menar att Sundsvall förvaltar arvet från stenstaden på ett positivt sätt, vore det intressant att veta på vilket sätt. Vänligen Jerker

gardebring sa...

Det är alltid lika underhållande att läsa "howards" svavelosande och totalt intetsägande upprepningar...

David sa...

Sorgligt om den fina visionen inte efterlevs. Det var intressant att se en enkel, rak stadsplan av 1800-tals snitt. Kanske skulle den gamla metoden tas i bruk igen.
Detta var Sundsvall stad, men vad ska man tro om Gävle? Nån stadsvision saknas. Externa handelsplatser och bostadsområden bygger ut på stora ytor, men stadskärnan får inga nytillskott.

/David Tiberg från Kth

Anonym sa...

Ingen gör längre stadsplaner av den enkla anledningen att lagstiftningen inte tillåter det.

Frimärksplaneringen är en följd av att PBL från 1987 slår fast att detaljplaner ska vara genomförandeinriktade, vilket i praktiken innebär att planering kan ske först då det finns en intressent för bebyggelse.

Förändringen i PBL infördes eftersom man bl a tyckte att många planer var orealistiska och inte motsvarade marknadens krav. Samtidigt hade möjligheterna till dispens från stadsplaner använts väldigt frimodigt i många städer. Det finns flera städer där det i stort sett är vanligare med bygglov i strid med gällande stadsplan än det finns lov i enlighet med planen.