fredag 2 april 2010

Bygg Nya Slussen Nu!


Stadsbyggnadsdebatten i Stockholm lider av en grundläggande avsaknad av förståelse för ekonomiska realiteter.
.

Att det kostar pengar att bygga hus, gator och broar är inte en nyhet. Men att stora stadsbyggnadsprojekt delvis kan bekostas genom intäkter från de hus som byggs beskrivs som suspekt. Ett ovanligt gnälligt exempel på detta synsätt publicerades på SvD Brännpunkt den 21 mars. De nya byggnadskvarter som föreslås vid Slussen döms ut som "hänsynslös exploatering" och "fastighetsekonomisk spekulation". Artikelförfattarna skriver: "Den höga exploateringen på Slussen kan inte ha något annat syfte än att täcka kostnaderna för projektet."

.
Men är det fel om nya hus kan ge en viss intäkt till staden? Och vad är det för fel med nya hus på Slussen? För hus är inte bara "spekulationsobjekt". Hus kan ge plats för arbetsplatser, affärer, bostäder. Många hus på samma plats kan bli en stad. När artikelförfattarna beskriver de nya låga kvarteren mot vattnet som "en mycket stor byggnadsmassa framför Katarinahissen och Södermalmstorg" har de missuppfattat själva idén med en stad.

.
Stadens idé är att ställa många hus intill varandra så att de skymmer varandra. Stadsmuséet och KF-huset vid Slussen skymmer effektivt husen längs Peder Myndes backe och Katarinavägen. När husen längs Skeppsbron i Gamla Stan byggdes handlade det verkligen om en "mycket stor byggnadsmassa" som kom att skymma husen längs Österlånggatan och Järntorget. Men då gnälldes det inte om "hänsynslös exploatering". Då byggde man stad. Dagens arkitekter och medborgare borde tvärtom välkomna att Slussen på samma sätt får ett nytt lager av hus från vår tid som människor kan arbeta, bo eller handla i. Och framför dessa nya hus blir det en ny utsikt mot öppet vatten i stället för dagens betongramper.

.
För den som intresserar sig för ekonomi är problemet i Stockholm snarare motsatsen till "fastighetsekonomiska spekulationer".
.
Stockholms finansborgarråd Sten Nordin skrev i sitt veckobrev i februari att bostäderna i den nya stadsdelen Norra Station mellan Stockholm och Solna kommer att gå med ett underskott på en halv miljon per lägenhet: "En möjlighet är att man i de två kommande detaljplanerna försöker att föra in fler bostäder. Hur detta i detalj ska ske lämnar jag åt våra duktiga tjänstemän att titta på, mitt enda ingångsvärde i det här läget är att det ska passa väl in i den omgivande stadsmiljön."

.
Detta ett korrekt sätt att hantera en situation där Stockholms utbyggnad tyvärr bara är möjlig på platser som är dyra att bebygga – över järnvägar, trafikleder och på industriområden som kräver dyr marksanering..
Om kritik bör riktas mot våra politiker borde det snarare handla om motsatsen till "hänsynslös exploatering" – dvs att skattebetalarna tvingas subventionera nya attraktiva bostäder i innerstan. Kritiken borde snarare skärpas om projekten fördyrades genom att ännu färre nya hus byggdes vid Slussen eller Norra Station, eftersom detta skulle belasta skattebetalarna ännu hårdare och ge än mindre pengar över åt snöröjning, kultur eller vård. Och än färre bostäder i innerstaden.

.
Dilemmat är att ett stadsfientligt synsätt förhindrar byggandet av nya hus på områden som skulle vara billiga att bebygga. Politikernas vision om en levande promenadstad där stadsdelar hänger ihop i stället för att byggas som separata öar, är positiv. Men det är t ex omöjligt att koppla ihop Östermalm och den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden vid Värtan eftersom riksdagen har beslutat om en Nationalstadspark i området, där ingenting får byggas.

.
En öppen gräsplätt på Gärdet är i dagens Stockholm prioriterad framför stadsbyggande.
.
På samma sätt finns massor av mark intill det spårområde där Norra Stations nya hus ska byggas. En stad runt Brunnsvikens vatten, med många parker och ekologiska lösningar, skulle både motsvara medborgarnas efterfrågan på blandad och levande stad och investerarnas önskemål om billig och byggbar mark med vacker utsikt. Men att säga detta är i Stockholms bevarandeinriktade stadsbyggnadsdebatt liktydligt med att på medeltiden svära i kyrkan. Boende kring Årstafältet mobiliserar mot en försiktig utbyggnad och glömmer bort att där de själva bor, där var det också öppna gräsfält för bara några generationer sedan.
.



Stockholms politiker gör således det bästa i en omöjlig situation.
.
Trängda av högljudda bevararopinioner och tuffa budgetkrav försöker de bygga mer av den täta och blandade stadsmiljö som allt fler efterfrågar. Den exploatering som föreslås vid Slussen, Norra Station och Centralstationen är en logisk följd av att marken är dyr att bygga på och önskan att fler ska få plats i innerstaden. Och att stadsfientliga opinioner förhindrar ny innerstad på andra ställen. Saken blir inte bättre av att debatterande arkitekter, som på Brännpunkt den 21 mars, ställer utopiska perfekta lösningar (som inte finns och aldrig kommer att accepteras av alla) emot praktiska realistiska lösningar. I väntan på den perfekta lösningen regerar den onda lösningen – Slussen som betongklump – vidare, år efter år.
.
I dagens stadsfientliga klimat är det bara att skänka en tacksamhetens tanke till de framsynta politiker som en gång i tiden lät planera stadsdelen Östermalm där de mest attraktiva lägenheterna ligger. Betänk opinionsstormen på Facebook och tidningarnas debattsidor om Stadshuset idag föreslog en omvandling av obebyggd mark på Kungsladugårdsgärdet till ny blandad stad, alltså att vi idag skulle bygga stadsdelen Östermalm. Vilka invektiv skulle debattörerna då använda, eftersom kraftuttryck som " ett övergrepp på vår stad som kommande generationer aldrig kommer att kunna vare sig förstå eller förlåta" redan har förbrukats på att gnälla på det nya Slussen?
.


(Inom parentes: Inlägget på Brännpunkt är undertecknat av bland andra arkitekterna Alexis Pontvik, Ola Andersson och Johan Mårtelius. Dessa välutbildade experter på stadsbyggnad förfasar sig i sin text över att det bland annat ska bli en gångbro över vattnet. De skriver: "I en situation halvvägs över gångbron då du känner dig otrygg eller hotad, vart tar du då vägen?"
.
Ja, hu så hemskt!
.
Precis samma förhållande gäller de facto alla broar i världen. Här öppnar sig oanade möjligheter för trygghetsskapande stadsbyggnadsprojekt där alla broar byggs om till... vad då? I verkligheten, bortom gnälliga arkitekters låtsasvärld är det ju så, att den som känner sig "otrygg och hotad" t ex halvvägs över Västerbron i Stockholm, Karlsbron i Prag eller Manhattan Bridge i New York bara (?) har fem alternativ:
.
1) Fortsätta att gå rakt framåt.
2) Vända om och gå tillbaka.
3) Hoppa.
4) Stanna en bil eller taxi.
5) Ringa efter en helikopter.
.
(I detta samanhang, inom en parentes inom parentesen, bortser vi från den amerikanska lösningen, där människor skapar sig privat trygghet genom tung beväpning och skottsäkra västar).
.
Men man kan ju undra. Skolkade kanske kamraterna arkitekterna från grundkursen "Vad är en bro?" under sin arkitektutbildning?)


Läs också min artikel i SVD.se.
länk:   http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/for-mycket-gnall-i-stadsbyggnadsdebatten_4538081.svd

11 kommentarer:

Anders sa...

Enkelt; Fyll igen hela vattnet mellan Södermalm och Gamla stan! Likadant kan vi göra längs Klara Strandsleden... herrejävlar vilka markresurser som öppnar sig för våra ögon om vi betänker att man kan börja dumpa massor i Riddarfjärden med det långsiktiga målet att slippa broar + att man kan bygga glesa punkthus där, Wow!

Jan Wiklund sa...

Helt lysande som vanligt, Jerker!

Möjligen är du för snäll mot Stockholms myndigheter - deras stadsvänlighet är ju selektiv. Å ena sidan "promenadstad", å andra sidan motorvägar och externa köplador.

jerker söderlind sa...

Anders: Ja, det som arkitekterna i brännpunkt-artikeln vänder sig emot är just att det blir vatten mellan Gamla Stan och Södermalm igen. Vatten är snyggt och höjer markvärdena. Inget behöver fyllas igen. för ont om mark blir det aldrig i Sverige eller Stockholm. Uppgiften är att att bygga mer stad utanför tullarna. Varför inte börja med den obebyggda kusten längs Mälaren vid Bredäng-Skärholmen. Där skulle vi kunna få till en ny variant av Skeppsbron. Men, återigen: Då skulle grönområdesbeskyddarna att starta en folkstorm...
Jan: ja, uppgiften för oss som vill ha mer stad är precis att stödja de politiker som vill bygga stad. Det är ju tyvärr enklare för våra beslutsfattare att få till motorvägar och externa köplador än ett nytt Östermalm. En viktig orsak är den här sortens högljudda antistadsinlägg från arkitekter.
Jerker

Anders sa...

Jerker: Vatten är ofta en kvalitet ja, fast kanske en överskattad sådan.

Vad gäller obebyggd kust, så nej, sådant bebyggande är din ensidiga hållning, och det är klart att någon måste stå för den också - men jag tror du skattar sakernas tillstånd fel när du i princip hävdar att man ska "bygga, bygga, bygga" på inte bara grönområden, utan främst naturmark enkom för att du själv inte verkar tycka att sådan är särskilt viktig. Bebyggande av naturmark är nämligen irreversibel.

Skall folk, som vi förtätningsförespråkare gärna vill, stå ut med att bo väldigt tätt och överge sprawlade villaområden, så måste vi erbjuda dem attraktiviteten i orörd naturmark att rekreera sig i, liksom för den delen påkostade parker av olika slag - annars tror jag knappast vi får dem med på tåget. Kom ihåg att villadrömmen lever starkt i den svenska myllan - den är rentav upphöjd till ideologi.

Vitsen med att bo i villa är att ha en egen plätt att klippa gräset på, att släppa ut ungarna i, att ha det luftigt omkring sig, som en följd därav blir det lågexploaterat.

Detta kan inte ersättas med högexploaterat där man tar bort värdet av det som gör områden så högt skattade, nämligen naturmark. Bevarande av Naturmark är dessutom ett väldigt billigt sätt att slippa bygga dyra parkanläggningar på

Själv tycker jag att Kasper Sahlin-vinnaren i år - Urbana Villor - är ett första intressant embryo tll detta alternativ som vi måste skapa för att locka folk att överge sin ohållbara villaideologi

Anders sa...

Vad gäller själva Slussen, så är det här ett acceptabelt förslag. Det kan och borde förstås förbättras ytterligare - Själv reagerade jag på en artikel i DN i förra veckan som handlade om folks reaktioner emot att att man bygger igen utsikten, vilket de tyckte var hemskt. Ingen kan gärna argumentera emot detta för det är i praktiken vad man gör. Å andra sidan skjuter man ju bara ut utsikten så att man får kanske en ännu bättre utsikt från den övre etagen utanför den nya bebyggelselinjen med över 180 graders vy.

Att man slipper hela trafikapparaten framför den utsikt som man idag har från de inre delarna av Slussen kan väl inte direkt vara någon nackdel heller...

Vad gäller kritiken mot den 6-filiga bron, omnämnd som "motorvägsbron", så tror jag att kritiken bottnar i det icke-artikulerade faktumet att den upplevs som en värre trafikapparat och mer motorvägslik tack vare sitt raka genomförande och de ramper som del delvis utgörs utav. Jämfört med att de idag, är det 8, 10 eller 12(?) olika filerna döljs i ett mer enhetligt brokigt trafiklandskap. Effekten; Man ser inte skogen för alla träd!

Så kriktiken är delvis befogad, det blir en tydligare men tråkigare trafikapparat, ävensom att den väsentligt minskas ner. Den borde därför gestaltas lite bättre, lite böjd, organiska former kanske?

Själv skulle jag helst se att den här bilpassagen som trafikled beaktat över Slussen förlades i sänktunnel, kanske hela vägen längs stadsgårdskajen. Och att bara en smal bro för viss biltrafik samt med bred betoning på gång- och cykeltrafik leddes över Slussen. Robert Lavelid skrev om Stadsgårdskajen på sin blogg, som jag tyvärr saknar länk till efter datorhaveri, skrev en längre kommentar där om hur man kunde utveckla Stadsgårdskajen med en gästhamn exempelvis

jerker söderlind sa...

Anders:
om vatten och grönt.
Eftersom jag själv bor i villa håller jag helt med om värdet av det gröna. och, om folk vill bo så, så ska de självklart ha den rätten. men helst då den typ av villasamhälen som byggdes vid sekelskiftet, längs järnvägsstationer som i exvis nacka där jag bor. Det gör att kollektivtrafiken fungerar även där det är glest (många stationer längs vägen). Inte minst är detta bra för tonåringar som kommer hem sent efter krogen.

De som "vi vill ska bo tätt" kan möjligen fås att göra det, om de erbjuds ett bra läge. Den täta vilabebyggelsen vid Skurusundet hade inte varit så tät om det inte varit vatten - dvs vacker utsikt - där. jämför även Strandvägen och Smögen.

Slussen:
Jag tror att det vore olyckligt om trafikapparaten lades under mark. Jämför den stadsmiljö som Västerbron skapar och är en del av (blandning av bilar, bussar, gående, hus, träd) med den som Södra Länken skapar (tunnel med bilar). Alla tunnlar kräver långa nedfarter som i sig blir djupa sår i staden. jämför nedfarten till tunneln under sergels torg, längs Sveavägen.

Så som jag ser det, karaktäriseras motorledsdesign av just svängda broar och avfarter, medan stadens gator, särskilt broarna, av konstruktionstekniska skäl är raka.

och, du har helt rätt i att utsikten inte försvinner den flyttas bara etts näpp ut mot vattnet. tack för intresanta synpunkter som ajg delvis delar, delvis inte.
men, som en klok person sagt, sanningen ligger i skillnaden. vänligen jerker

Positiv! sa...

Bästa förslaget är att bygga en stor betongklump på platsen! Så inga bilar alls kommer fram. Inga arkitekter alls behöver blandas in så det blir billigt.

Om folk protesterar är det bara gnäll. Om de som inte vill ha en betongklump på platsen hade fått sin vilja igenom hade det inte funnits ett enda hus i hela norra Europa. Där har Jerker rätt.

jerker söderlind sa...

Till Positiv:
Det signaturen Positiv möjligen förbiser är att det i dagens situation de facto ligger en armerad betongklump mellan Gamla Stan och Södermalm. I det bearbetade förslaget för Slussen kommer det att ligga en stor vattenyta mellan Gamla Stan och Södermalm. Det är en viss skillnad. Titta på bilderna på dagens situation och det föreslagna projektet! Kan du se skillnaden.
Och PS. det har byggts mycket vackert i Europa. som folk var för och inte emot.
Vänligen Jerker.

Ulf Pettersson sa...

Bra skrivet. Det behövs verkligen någon som ryter till mot de ständiga anti-bygg-protesterna.

Positiv! sa...

Jerker, du bara gnäller. Jag kommer med ett bra förslag om en betongklump, minst 10 gånger så stor som någon annan byggt, och du lägger dig i vägen. Den enda förklaringen är att du vill förvandla allt till ett grönområde. Så tycker alla som inte vill acceptera mitt förslag.

Var lite positivt nu. Betong är bra och att du tycker att du har ett bättre förslag är irrelevant. Protester ska räknas som gnäll.

P.S. Mycket fult i Europa har låtit bli att byggas därför att folk varit emot, inte för. Gnäll, det fula skulle ha byggts! Mer positiva människor!

Gunilla sa...

Grattis! Nu har du 313 kommentarer på din SVD-artikel!

Hälsn
Gunilla