tag:blogger.com,1999:blog-34197889552264852472024-03-19T04:05:14.010+01:00Jerker Söderlinds blogg – om stadsutveckling och samhällsbyggandejerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.comBlogger50125tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-55782574742169536502014-06-02T21:17:00.003+02:002014-06-02T21:17:45.500+02:00Almedalen 2014<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Hej!<br />
<br />
Denna blogg har varit vilande en längre tid.<br />
<br />
Orsaken är att det mesta av vår aktivitet numera ligger på vårt företags hemsida: www.stadslivab.se.<br />
Stadsliv AB har som motto: Bygg det folk gillar!<br />
<br />
Stadsliv AB består av: Gio Olla, Joakim Sturesson och Jerker Söderlind.<br />
<br />
I huvudsak driver vi ett antal stadsutvecklingsprojekt i Stockholm och på andra platser, ofta med fokus på att flytta tillbaka handeln in i staden eller byn. Men också på att förverkliga de goda intentionerna i Stockholms Översiktsplan, Promenadstaden.<br />
<br />
Under årets Almedalsvecka kommer jag att medverka på bland annat följande aktiviteter:<br />
<br />
Måndag 30 juni, kl 8.00 - 9.00: TMF, Den varierade staden. Paneldiskussion med bl a Stefan Attefall.<br />
<br />
Måndag 30 juni, kl 14.00 - 14.45: Riksbankens jubileumsfonds seminarium, Samspråk. Räddar städerna den biologiska mångfalden?<br />
<br />
Onsdag den 2 juli, kl 11.00 - 12.30: Hyresgästföreningen Region Stockholm, i Biograf Borgen. Panelsamtal med politiska företrädare, Kairos Future, PWC, Naturskyddsföreningen, Nordea m fl.<br />
<br />
Onsdag den 2 juli, kl 13.00 - 14.15: Bil Sweden, Kan staden vara hållbar utan bilen? Sal B25, Campus Gotland, Cramérgatan 3. Politiska företrädare, Fastighetsägarna, Svensk Handel, Centrumledare m fl.<br />
<br />
Denna lista kan komma att kompletteras med fler poster och detaljer.<br />
<br />
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /></div>
jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-4173911164343337422012-07-01T16:02:00.002+02:002012-07-01T16:02:36.600+02:00Uppdatering inför Almedalen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Denna blogg har varit väldigt styvmoderligt hanterad under en längre tid. En del material finns även utlagd på mitt företags hemsida (under uppbyggnad): "www.stadslivab.se".</span><br />
<br />
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Under årets Almedalsvecka deltar jag på
följande seminarier:</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWnxhZmJQQYvxlRnHt6EVpjMGAxFPNjHBuS1kYp0pkbFfjMPHCOZw3pEiH2HaOABGQJj_nHOjybTY9oWMeE9mOiOi98RB2lj3i6U5nbe8edidDLy7nymVLkcD-X8RXO6OtPa_bhoKt3-8/s1600/IMG_2403.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWnxhZmJQQYvxlRnHt6EVpjMGAxFPNjHBuS1kYp0pkbFfjMPHCOZw3pEiH2HaOABGQJj_nHOjybTY9oWMeE9mOiOi98RB2lj3i6U5nbe8edidDLy7nymVLkcD-X8RXO6OtPa_bhoKt3-8/s400/IMG_2403.JPG" width="400" /></a><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></b></span></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b>Måndag 2 juli</b> kl. 14.30 - 15.45.
Bostadspolitiskt seminarium om Miljongrammets renoveringsbehov. Arrangörer:
Trä- och Möbelföretagen och VVS Företagen.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Lokal: Teaterskeppet, Lilla Matsalen Hamnen, Visby.<o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b>Onsdag 4 juli </b>kl 13-14.30. Finns det (P)-plats
för bilen i våra städer i framtiden? Arrangör: Bil Sweden och MRF. Plats: Högskolan,
sal B 25. <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b>Torsdag 5 juli</b> kl 21.00. Kan ni inte bygga
(ännu) fulare? Arrangör: Fastighetsvärlden, NAI Svefa. Plats: Clarion Hotell
Wisby i Trädgården.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b>Fredag 6 juli</b> kl. 12.00 12.45. Lunchsamtal -
Handeln bygger staden. Arrangör: Business Arena, Fastighetsnytt. Plats:
Restaurang Burmeister.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b>Torsdag 5 juli</b> kl. 11.00-12.00 har också tankesmedjan
Fores en bokrelease för en antologi där jag medverkar med en text: Från utsatt
till utmärkt område – är nystartszoner en lösning? Plats: Nowa kommunikations
trädgård, bakom Clarion Hotell Wisby, Kronstallgränd<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><br /></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b>Nedan ett antal länkar från den senaste tidens verksamhet:</b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><o:p></o:p></span></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om handel i Malmö:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="http://www.pavag.nu/8/nyheter/artiklar/2012-06-26-">http://www.pavag.nu/8/nyheter/artiklar/2012-06-26-”malmos-stadsplan-behover-andras”.html</a><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om arkitektur i Uppsala:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span lang="SV"><a href="http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/till-nejsagarnas-forsvar/#comment-1169"><span lang="EN-US" style="color: #084de6; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;">http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/till-nejsagarnas-forsvar/#comment-1169</span></a></span><span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om kultur i Malmö:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span lang="SV"><a href="http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/ett-billigt-konserthus-hade-varit-samre"><span lang="EN-US" style="color: #084de6; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;">http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/ett-billigt-konserthus-hade-varit-samre</span></a></span><span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om miljonprogrammet:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="http://www.formas.se/formas_templates/Page____7386.aspx"><span class="Apple-style-span" style="color: blue;">http://www.formas.se/formas_templates/Page____7386.aspx</span></a><span class="MsoHyperlink"><o:p></o:p></span></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Kort video om miljonprogrammet, apropå en
antologi från Formas där jag deltagit med en text:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span style="font-size: 13.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Tahoma;"><a href="http://www.youtube.com/watch?v=tebtNhzcHFU"><span style="color: #084de6;">http://www.youtube.com/watch?v=tebtNhzcHFU</span></a></span><span lang="SV"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om min bok om handel och stadsutveckling:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="http://www.market.se/Market/fakta/">http://www.market.se/Market/fakta/</a><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om arkitektur och varumärkesbyggande:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/lyssna-pa-taxichaufforerna/">http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/lyssna-pa-taxichaufforerna/</a><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om min bok om handel och stadsutveckling:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="http://www.hur.nu/web/Handeln_bygger_staden.aspx"><span class="Apple-style-span" style="color: blue;">http://www.hur.nu/web/Handeln_bygger_staden.aspx</span></a><span class="MsoHyperlink"><o:p></o:p></span></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om politiskt mod i Stockholm:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span lang="SV"><a href="http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/stockholm-ar-i-akut-behov-av-en-okanslig-politiker"><span lang="EN-US" style="color: #084de6; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;">http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/stockholm-ar-i-akut-behov-av-en-okanslig-politiker</span></a></span><span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om egoister i Stockholm:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span lang="SV"><a href="http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/franta-egoisterna-ratten-att-overklaga-nybyggen"><span lang="EN-US" style="color: #084de6; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;">http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/franta-egoisterna-ratten-att-overklaga-nybyggen</span></a></span><span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">En kommentar i DN om min artikel om egoister:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span lang="SV"><a href="http://www.dn.se/blogg/viktor/2011/12/18/sakerhetsaytgard/"><span lang="EN-US" style="color: #084de6; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;">http://www.dn.se/blogg/viktor/2011/12/18/sakerhetsaytgard/</span></a></span><span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ett radioprogram om handel i Göteborg:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span lang="SV"><a href="http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3048&grupp=12017&artikel=4849114"><span lang="EN-US" style="color: #084de6; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;">http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3048&grupp=12017&artikel=4849114</span></a></span><span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"> <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om handel i bl a Nacka:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span lang="SV"><a href="http://www.market.se/Brancher/Ovriga/Han-vill-inte-ha-en-gron-stadskarna/"><span lang="EN-US" style="color: #084de6; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;">http://www.market.se/Brancher/Ovriga/Han-vill-inte-ha-en-gron-stadskarna/</span></a></span><span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: left;">
<span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ur ICAs skrift Handelskraft:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 15pt; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="color: blue;"><span lang="SV"><a href="http://www.ica-handlarna.se/Om-oss/"><span lang="EN-US" style="font-size: 10pt;">www.ica-handlarna.se/Om-oss/</span></a></span><b><span style="font-size: 10pt;">Handels</span></b><span style="font-size: 10pt;">kraft-2011/<b>Stad</b>er/</span></span><span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ur tidningen Market:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span lang="SV"><a href="http://www.market.se/handelnbygger"><span lang="EN-US" style="color: #084de6; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;">http://www.market.se/handelnbygger</span></a></span><u style="text-underline: #084DE6;"><span style="color: #084de6; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><o:p></o:p></span></u></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">En upptagning från Timbro, om min bok om
handel:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span lang="SV"><a href="http://www.timbro.se/innehall/?art=video/podradio-kommersiali&omr=54&page=1"><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><span class="Apple-style-span" style="color: blue;">http://www.timbro.se/innehall/?art=video/podradio-kommersiali&omr=54&page=1</span></span></a></span><span style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Helvetica;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<!--EndFragment--></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-41230183429631763592012-03-05T21:25:00.003+01:002012-03-05T21:25:52.893+01:00Cityförnyelse - inspirerad av köpcentrumutvecckling<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span class="Apple-style-span" style="color: #4b4b4b; font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, 'Liberation Sans', FreeSans, sans-serif; line-height: 19px;"></span><br />
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">Tidskriften </span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"><b><span class="Apple-style-span" style="color: blue;">Fastighetsnytt</span></b></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"> publicerade i sitt senaste nummer en artikel från City i Samverkan, skriven med utgångspunkt från stadens pågående arbete med en vision för city. Artikeln av framtagen tillsammans med mina kollegor i City i Samverkan Per Eriksson och Lars Backemar. Tankegångarna gäller kanske i än högre grad för mindre städer, där stadskärnorna på ett ofta mer dramatiskt sätt utmanas av extern stadslös handel.</span></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> <strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">”Lär av köpcentrum för att skapa unik citymiljö”</strong></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Det är en missuppfattning att total frihet ger en levande stadsmiljö. Det skriver företrädare för City i Samverkan i Stockholm apropå stadens pågående visionsarbete för city. Det som krävs är tydlig styrning och samordning. Utveckla stadskärnan med hjälp av köpcentrumens metoder – för att skapa en stadsmiljö som sjuder av mångfald.</strong></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
Stockholm Business Region, stadens näringslivs- och turistkontor, har just uppdaterat regionens gemensamma varumärke - Capital of Scandinavia 2.0. Vi ska bli Europas ledande hållbara tillväxtregion år 2020! Stockholms identitet och personlighet uttrycks i detta varumärkesarbete med tre ledord: <strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">innovativ, omtänksam, trendig</strong>. Dessa ord är en utmärkt utgångspunkt för de mål för cityförnyelse som Stockholms Stad just nu arbetar med. Stadens vision om fler besöksmål och aktiviteter, livaktiga stråk och fler bostäder är utmärkta. Men hur ska detta genomföras?</div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
Det är sant att en levande stad bygger på variation, mångfald och frihet. Stockholms city är på många sätt raka motsatsen till ett köpcentrum – här finns en unik blandning av kultur, kontor, nöje, mötesplatser, hotell och bostäder, gammalt och nytt. För att stärka Stockholms varumärke bör denna mångfald fördjupas och breddas. Även om det kan låta paradoxalt, tror vi att cityförnyelsen har mycket att lära av hur moderna köpcentrum arbetar. Ett city i världsklass blir lättare att förverkliga om vi bejakar handeln och kommersialismen som positiva drivkrafter i stadsutvecklingen.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguOTq2ZXA6SqC-fur9VL8Hi8HM1jidZmJRtRhRFP9Jt0wmPROBXrKAwWiNwBP0DLyA6GXG46wUwL95OWUldrwPTC2DXergJy2VjxRKZzQtYRyd_XnsFVa_De0kUJKKKQPUYwLBhJv-Jhg/s1600/resultat+stadsvandring+2+kopia.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="281" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguOTq2ZXA6SqC-fur9VL8Hi8HM1jidZmJRtRhRFP9Jt0wmPROBXrKAwWiNwBP0DLyA6GXG46wUwL95OWUldrwPTC2DXergJy2VjxRKZzQtYRyd_XnsFVa_De0kUJKKKQPUYwLBhJv-Jhg/s400/resultat+stadsvandring+2+kopia.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Illustration: sammanställning av resultat från City i Samverkans två stadsvandringar med viktiga cityaktörer under hösten 2011. Här redovisas de vanligaste förslagen till åtgärder. Illustration av Gio Olla.</div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Bejaka kommersialismen</strong></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
Det är ett faktum att städer alltid har skapats av handel och kommers. Utan butiker inget stadsliv. Trots att ingen på allvar önskar en stadskärna utan butiker används ordet ”kommersiell” ofta på ett nedsättande och oreflekterat sätt. I kritiken mot nya Slussen har en ”kommersiell galleria” av någon anledning lyfts fram som något negativt. Vi undrar: blir det bättre om gator och gångstråk bara har kontor och bostäder i bottenvåningarna - eller inga lokaler alls som i gångtunnlarna i nuvarande Slussen? Vi välkomnar dock den mer seriösa diskussion som t ex nyligen initierats av Tomas Rudin, oppositionsborgarråd (S) i Stockholm. Rudin skriver i en inbjudan till en workshop om det offentliga rummet i februari: ” När allt större del av det gemensamma gaturummet domineras av och ibland begränsas av entréavgifter, gallerior, öppettider och uteserveringar med serveringstillstånd blir vi allt mer konsumenter och allt mindre medborgare.” Vi håller med om att det är viktigt att utvidga det gemensamma offentliga rummet. Men en del av lösningen handlar faktiskt om mer kommers - längre öppettider, fler gallerior och att kontor i byggnaders bottenvåningar omvandlas till handel och serveringar. Det är allt vanligare att politiska möten och opinionsbildning utspelas i gallerior och köpcentrum. <strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Slutsats</strong>: kommersen vidgar det offentliga rummet.</div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Gungor och karuseller</strong></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<div style="font-size: 13px;">
Moderna köpcentrum har en fördel framför den klassiska staden. Alla lokaler har en och samma ägare. Det gör det faktiskt lättare att ge plats för ”icke kommersiella” funktioner som toaletter och skötrum. Mindre lönsamma kaféer och restauranger kan också ges plats, eftersom dessa fungerar som magneter och lockar kunder till centrumet. Ägaren kan, som i revysångaren Karl-Gerhards kuplett om Svenssons tivoli, ”tjäna in på gungorna vad vi förlorar på karusellen”. I den traditionella staden är ägarbilden mer splittrad. En enskild fastighetsägare kan säga: ”fler restauranger är bra för stadslivet och ökar värdet på alla fastigheter. Men vi vill inte ha någon krog i just vårt hus, det får någon annan sköta…”. Ett exempel på ett annat sätt att tänka är Sickla Köpkvarter i Nacka där kultur- och hantverksföretag gavs plats längs en bakgata med enklare lokaler och lägre hyra. Dessa annorlunda verksamheter ökar hela områdets attraktivitet. På ett liknande sätt fungerar modegatan Carnaby Street i London – tack vare varierade hyror kan både större och lönsamma och mer okända butiker ligga bredvid varandra. I Jönköping har kommunen på ett enkelt sätt ordnat fler offentliga toaletter – genom att betala privata caféer och restauranger för att hålla sina toaletter öppna för allmänheten.</div>
<div style="font-size: 13px;">
<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"><br /></strong></div>
<span class="Apple-style-span" style="color: blue;"><strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Slutsats</strong>: ta fram <strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">innovativa</strong> ekonomiska modeller för att utveckla city, gärna inspirerade av moderna köpcentrum.</span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Utrymme för mångfald</strong></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<div style="font-size: 13px;">
En vanlig kritik mot handeln i både stadskärnor och köpcentrum är likriktningen av utbudet - för mycket H&M, Lindex och MQ - och för lite av unika butiker. I verkligheten är det dock tvärt om, aldrig någonsin har besökarna i Stockholms City haft så många olika butiker och restauranger att välja på. Men det finns ett hot mot de annorlunda verksamheterna: om det är brist på lokaler längs gator där många passerar, då kommer bara de mest välkända varumärkena att få plats. En stad med ett fåtal stråk ger inte plats för det annorlunda. I det perspektivet kan den nya gallerian MOOD mellan Regeringsgatan och Norrlandsgatan som öppnar under våren, ses som en viktig stadslivsförbättrare. MOOD kan skapa bättre flöde längs idag bortglömda bakgator mellan Hötorgscity och Stureplan. Dessa högre flöden gör det ekonomiskt realistiskt att omvandla kontoriserade bottenvåningar längs t ex Jakobsbergsgatan för en levande och annorlunda kommers. Området kring Gamla Brogatan, som genom de nya stationerna för Citybanan kommer att få ökad flöden, har också gott om oanvända bottenvåningar.</div>
<div style="font-size: 13px;">
<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"><br /></strong></div>
<span class="Apple-style-span" style="color: blue;"><strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Slutsats</strong>: City har gott om bakgator där vi – av <strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">omtänksamhet</strong> om det annorlunda och kreativa - kan öka flödena och utrymmet för det kreativa.</span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Offentligt och överglasat</strong></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<div style="font-size: 13px;">
Gallerian i City fungerar idag som en viktig mötesplats, öppen för alla och med ett utbud som vänder sig till allt från turister till arbetande i city. Denna breda inomhusgata fungerar i praktiken som ett av citys viktigaste offentliga rum, man skulle kunna säga en ”vintervariant” av Drottninggatan eller Kungsträdgården. Stadslivet skulle knappast vinna på om man återuppbyggde den gamla utomhusgatan Norra Smedjebacken, fylld av snö och blåst under stora delar av året, som tidigare låg på den plats där Gallerian är byggd. På samma sätt fungerar Centralstationen som ett välfungerande offentligt rum under tak, skyddat mot nederbörd och någorlunda varmt.</div>
<div style="font-size: 13px;">
<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"><br /></strong></div>
<span class="Apple-style-span" style="color: blue;"><strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Slutsats</strong>: för att leva upp till innebörden i varumärkets ord ”<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">trendig</strong>” bör vi snarare utvidga antalet offentliga rum under tak, där både citys handel, kultur och politiska liv kan vidareutvecklas.</span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">Prioritera och planera</strong></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
Stockholms stads arbete med en vision för cityförnyelsen är i förlängningen en angelägenhet för hela Sverige. Landets viktigaste mötesplats bör därför utvecklas med utgångspunkt från helheten och målen, inte detaljer och enskilda särintressen. Här finns mycket att lära av framgångsrika köpcentrum, där tydlig prioritering och styrning ger goda affärer och välkomnande miljö. Låt gärna Stockholms uppdaterade varumärke prägla det fortsatta arbetet med ett city i världsklass. Vi har svårt att hitta tre bättre ledord för framtiden än dessa:<strong style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">innovativ, omtänksam, trendig</strong>.</div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-size: 13px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;">
Jerker Söderlind, Per Eriksson, Lars Backemar, strategisk rådgivare, VD och ordförande i City i Samverkan i Stockholm. </div>
<br />
<br /></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-18237890415961926612012-02-04T16:16:00.001+01:002012-02-04T16:16:39.798+01:00Handeln bygger staden - nu tillgänglig på nätet<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span style="font-size: 24pt;">Det tog lite tid</span><span style="font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Först att skriva den och få
alla bilder på plats - och sedan att få till marknadsföringsmaterial och lägga
ut via digitala länkar. Men nu går min bok, Handeln bygger staden,
på knappt 900 sidor äntligen att köpa på nätet och kan även beställas i
bokhandeln.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Du kan gå direkt in på
förlagets sida: http://www.market.se/Market/fakta/ - den kostar 750
kr + moms.<span class="Apple-style-span" style="font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-size: 16pt;"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><img src="webkit-fake-url://03B8016F-8F61-4CA7-8DDF-26AA757B49A2/image.tiff" /></span></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-size: 16pt;"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-size: 16pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Sedan boken gick till tryck
har bl a följande hänt, som gör att boken redan nu inte är helt aktuell:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span style="color: #9a511a;">Nacka Forum</span></b> har, tack och lov, tagit bort de krångliga entréerna
till sina toaletter och skötrum och tar numera inte heller ut en avgift för
toalettbesök. De är i detta, direkt inspirerade (eller kanske till och med
utmanade...) av Sickla Köpkvarter som är Forums främsta lokala konkurrent.
Detta är mycket bra och en god illustration till att kunderna har allt att
vinna på mer konkurrens inom handeln.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><b><span style="color: #9a511a;">Umeå kommun</span></b> kommer nu, tack vare att man varit helt ointresserad
av att planera för handel (eller helt enkelt inte förstår handelssektorns
villkor) att få ytterligare ett handelsområde, utslängt åt ytterligare ett
annat håll än de handelsplatser som redan finns. Det är bra att IKEA kommer att
etablera sig, med varuhus och galleria, i Umeå. Men den kommunala planeringen
av handeln är i sanning märklig. Företagen K-Rauta och Media Markt, som av
kommunala beslut kom att lokaliseras till en helt felaktig plats i staden, har
också kraftigt kritiserat kommunen för sin bristande framförhållning. Umeå
kommuns planering är både handels- och konsument-fientlig. Kapitlet om Umeå är
nog det mest deprimerande i boken, men tyvärr också sant...<span class="Apple-style-span" style="font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-size: 16pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det återstår alltså en hel
del att göra, innan handeln erkänns som en viktigaste faktorn i
stadsbyggandet. <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-size: 16pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men, jag är övertygad om
att utvecklingen långsamt är på väg åt rätt håll!<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span style="font-size: 24pt;">Hänt sedan sist, kort
summering:</span><span style="font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Efter sommarens föredrag i
bl a Visby och Växjö om handelns framtid samt korrläsning och bildarbete med
boken, har jag under hösten dragit igång ett kontor i <span class="Apple-style-span" style="color: red;"><b>Gamla Stan</b></span>, <b><span style="color: #0028f9;">Stadsliv AB</span></b>, med den enkla affärsidén att rita
det folk gillar. Vi får både snabbare planprocesser, mindre överklaganden,
trevligare miljöer och bättre lönsamhet om arkitekturen och stadsplaneringen
kommersialiseras, dvs inriktas på att leverera populära platser och hus. En
bättre beskrivning av företaget - medarbetare, samarbetspartners, projekt,
produkter, tjänster - kommer vi att lägga upp på företagets hemsida inom kort (www.stadslivab.se).<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Vi sitter på Svartmangatan 21, intill Chaikana Teahouse, mitt emot Tyska Kyrkan.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyFyY9aF2986E5DQ5JxoJz53gUiiVPOFBa8HmpbFb_BQ46-0Uv-3Uc5x6NS-oVG-QGJMYLP70lEQDDRkLy62Sx8nJrt73egxyuUgI1voKOoDAcIIW7brfaO90ObPmWVcQ0oxkodsFnCqM/s1600/IMG_3791.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyFyY9aF2986E5DQ5JxoJz53gUiiVPOFBa8HmpbFb_BQ46-0Uv-3Uc5x6NS-oVG-QGJMYLP70lEQDDRkLy62Sx8nJrt73egxyuUgI1voKOoDAcIIW7brfaO90ObPmWVcQ0oxkodsFnCqM/s320/IMG_3791.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Under hösten 2011 har vi
haft ett flertal <span class="Apple-style-span" style="color: red;">mingel</span> och<span class="Apple-style-span" style="background-color: white;"><span class="Apple-style-span" style="color: red;"> bokreleaser</span></span> på kontoret, en <span class="Apple-style-span" style="color: red;">konferens</span> om
arkitektur och stadsplanering, uppdrag åt och samarbete med <span style="color: #e62e25;">kommuner</span>
som Askersund, Örebro, Nacka, Huddinge, Skellefteå, Gällivare och <span style="color: #e62e25;">organisationer</span> som Fastighetsägarna, Timbro, ICA
och politiska partier. Jag har också haft en del artiklar införda i (eller har blivit intervjuad i) DN, Nacka-Värmdöposten, Fastighetstidningen,
Fastighetsvärlden, Market, KF:s tidskrift Detaljer, ICA:s magasin Handelskraft,
Nerikes Allehanda, Radions P1 i Göteborg, Mitt i Nacka, Arkitekten, Yimbys
hemsida, etc.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Under året har jag också, i
samarbete med Gio Olla, Håkan Jersenius och Joakim Sturesson, ansvarat för två
kurser på <span style="color: #e62e25;">KTH</span> - en för engelskspråkiga
Masters-studenter med fokus på <span style="color: #e62e25;">Skarpnäck</span> och
en för svenska elever på Samhällsbyggnadsprogrammet med uppgiften att ge <span style="color: #e62e25;">Lidingö</span> ett väl fungerande och attraktivt centrum.
För City i Samverkan har jag också under hösten arrangerat ett antal seminarier
och deltagit i arbetet med att ta fram en konkret vision för utveckling av
Stockholms city.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">2012 har Stadsliv AB dragit
igång föreningen<b><span style="color: #0028f9;"> Översiktsplanens Vänner </span></b>-
en supportverksamhet för att stödja de politiker, tjänstemän och företag som
menar allvar med att vilja genomföra tankarna i Stockholm Stads utmärkta
översiktsplan - Promenadstaden.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nästa möte blir på torsdag
den 16 februari, mellan 17.00. - 20.00. Vi får då en presentation av
Yimbys/Alternativ Stads planförslag, Lindhagen 2.0, och kommentarer och
presentationer från Naturskyddsföreningen. Om du vill komma på minglet, OSA
till mig på jerker.soderlind@stadslivab.se. Föreningen finns även på FaceBook. <b><span style="color: #0028f9;">Verkliga experter</span></b> på vad en stad är, dvs
personer som <b>inte</b> är arkitekter, trafikplanerare, akademiker och
ingenjörer kommer att ha företräde om det blir för många anmälda.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ha det bra! Här en länk
till den senaste artikeln, i fastighetsvärlden:<span class="Apple-style-span" style="font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-size: 16pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-size: 16pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: 12px; line-height: 18px;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"></span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><img alt="" class="alignnone size-full wp-image-37830" height="210" src="http://www.fastighetsvarlden.se/wp-content/uploads/2012/01/hundertwasserhus_nystation.jpg" title="hundertwasserhus_nystation" width="460" /></span></div>
<div style="margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><em>Vilken design gillar du bäst? Den i Wien till vänster eller den planerade mittemot Stockholms centralstation, till höger?</em></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-size: 16pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/lyssna-pa-taxichaufforerna/"><span style="color: #0025e5;">http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/lyssna-pa-taxichaufforerna/</span></a><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
</div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-14653498478377743162011-12-16T18:23:00.000+01:002014-06-02T20:49:40.071+02:00länk till handeln bygger staden<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<br />
Inom kort, när mitt förlag har lyckats lägga upp en länk till den digitala bokhandeln, kommer jag med mer information om boken Handeln bygger staden, knappt 900 sidor om handel och stadsplanering.<br />
<br />
Här är dock en länk till den presentation som gjordes hos Timbro i förra veckan:<br />
<br />
http://www.timbro.se/innehall/?art=video%2Fpodradio-kommersiali<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /></div>
jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-45217416873818336192011-10-26T21:58:00.001+02:002011-10-26T21:58:47.314+02:00Stadsbyggande handel<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
I dagens nummer av <b>NackaVärmdöposten</b> finns en presentation av vårt arbete på uppdrag av företagarna i <b>Älta centrum</b>. Uppdraget var att ta fram ett realistiskt alternativ till att flytta livsmedelshallen bort från samhället, ut mot en motorvägsavfart. Det är ju ganska poänglöst att klaga på att handeln lämnar våra samhällen, om man inte presenterar lösningar som både tillgodoser handelns intresse av god logistik och utrymme samt de boendes/arbetandes önskemål om en god stadsmiljö. Man kan se förslaget som en tillämpning i den lilla skalan av min bok <b>Handeln bygger staden</b>, Market förlag, knappt 900 sidor, som nu är under tryckning.<br />
<br />
Förslaget är ritat av arkitekterna <b>Gio Olla</b> och <b>Joakim Sturesson</b> på mitt företag Stadsliv AB. Det presenterades vid ett möte med ca 170 deltagare på Ältas nya kulturhus, Älta Kulturknut. Mottagandet var mycket positivt. Det bygger på att skapa en väl fungerande parkering, på ett torg och i garage, i centrala Älta. För att vara realistiskt krävs bättre tillgänglighet med bil längs Ältavägen, plats för en större ICA-hall med bättre sortiment, plats för småföretag som frisör, café, skomakare, inredning, kläder etc. Den lokala handeln kan kompletteras med lokal service och samtidigt se till att det nybyggda kulturhuset får många besökare.<br />
<br />
Lite mer info om vårt kontor finns på vår hemsida, som verkligen inte är klar på något sätt: <b>www.stadslivab.se</b>.<br />
<br />
Här är en bild ur presentationen:<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyvKbWn7sHzgKn4uLeSQWdi9Xd-tblxj_ij__vViF1AOoVINBd_g2B6AZooIFccbgt_kuKrogpIEsgporboAf17TDexffKo0UIkilxdStq_A91eDndPS1mdkLP0PC63BB5DL8WrHoyf4U/s1600/STADSLIV+A%25CC%2588lta+centrum+kopia.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="452" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyvKbWn7sHzgKn4uLeSQWdi9Xd-tblxj_ij__vViF1AOoVINBd_g2B6AZooIFccbgt_kuKrogpIEsgporboAf17TDexffKo0UIkilxdStq_A91eDndPS1mdkLP0PC63BB5DL8WrHoyf4U/s640/STADSLIV+A%25CC%2588lta+centrum+kopia.jpg" width="640" /></a><br />
Det höga huset i mitten av bilden har inte vi ritat. Det finns redan. Men det har placerats som en del av ett torg med nya bostäder och lokaler. På taket till <b>ICA-hallen</b> föreslår vi bostäder och kanske kontor, bland annat några radhus med varsin liten trädgård. En del av ett gammalt parkeringsdäck intill kulturhuset har rivits, men det kompenseras av att det går at ordna parkering under mark och i ett p-hus intill dagens ICA-hall.<br />
<br />
Här är en länk till <b>lokaltidningen</b>, jag hoppas att den fungerar:<br />
<br />
http://www.nvp.se/Naringsliv--Arbete/De-fixade-eget-forslag-for-nytt-centrum/<br />
<br />
Huvudtanken är att skapa en attraktiv och mysig mötesplats för handel, service och kultur, som i viss mån (och vad gäller ett visst utbud) kan konkurrera med de betydligt starkare handelsplatserna i närheten, Tyresö centrum och Sickla Köpkvarter. Vi har visat hur det går att göra om ett par ödsliga och överstora parkeringsytor och ett nedsänkt och lågt utnyttjat grönområde till en småstadsmiljö med ett stort tillskott av nya bostäder i traditionell (alltså trevlig och därigenom populär) arkitektur. Vi ersätter ett par små barnstugor/fritids, vildvuxna buskage och lågt utnyttjade matargator och vändplaner med bostadshus och några kvarter med verksamhetsytor med bostäder ovanpå. <b>Ältavägen</b> förändras i de centrala delarna från en landsväg med ett separat cykel/gångstråk till en stadsgata med trottoarer och en rondell vid infarten till det stora parkeringstorget. det finns också ett mindre torg strax intill som kanske skulle upplevas som lite mer mysigt än det stora "nyttiga" parkeringstorget.<br />
<br />
Dagens planskilda korsningar och gångtunnlar ersätts av småstadsgator med trottoarer. De som skulle tjäna på förslaget är kanske främst fastighetsägaren <b>Wallenstam</b>, som äger ett stort antal hyreslägenheter i området, liksom Nackas styrande <b>politiska majoritet</b>, som skulle kunna vinna många röster på ett populärt förslag till ny bebyggelse. Självklart skulle också de boende i Älta tjäna på en sådan här lösning, liksom ICA-handlaren, skomakaren, caféet, frisören osv, som skulle kunna ha kvar sin verksamhet "mitt i byn". Här är en bild på det hittillsvarande officiella förslaget på hur en I<b>CA Superstore</b> skulle kunna placeras i ett effektivt trafikläge vid Tyresövägen. Det är den lösningen som många Ältabor har <b>re-agerat</b> emot:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgv_Mial3csWLhsZ8VLZARIf4C1Dwm6Rm8OWkcQ3SYPdhonwpHZnS5Ih45Cg2hSkHxR3WNUF-ghknsCyuj3uH0Kb7c8FTqjVOuTLcQi9ERP4JpwMa4TgnJ21aKnUdha9vrCoMnPFAaLKE0/s1600/ICA+VID+TYRESO%25CC%2588VA%25CC%2588GEN.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="592" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgv_Mial3csWLhsZ8VLZARIf4C1Dwm6Rm8OWkcQ3SYPdhonwpHZnS5Ih45Cg2hSkHxR3WNUF-ghknsCyuj3uH0Kb7c8FTqjVOuTLcQi9ERP4JpwMa4TgnJ21aKnUdha9vrCoMnPFAaLKE0/s640/ICA+VID+TYRESO%25CC%2588VA%25CC%2588GEN.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
<br />
Vi får se vad som händer. Det gäller att tänka <b>positivt</b>. Och att rita hus som de som inte är arkitekt-utbildade gillar. Jag tror att det kanske är det viktigaste av allt. Att rita hus och stadsdelar som får <b>modernistiska arkitekter</b> att slå bakut och mumla om att det är fel att rita det som användarna vill ha och att man istället måste satsa på en "<span class="Apple-style-span" style="color: red;">helt ny sorts arkitektur, att spränga invanda estetiska gränser, att skapa en utopisk arkitektur, en arkitektur av vår tid, att bygga för framtidens nya människa, att vara nyskapande</span>" etc. Sådana uttryck brukar användas av <b>felutbildade arkitekter</b> (eller kanske över-utbildade eller hjärntvättade arkitekter) för att i viss mån dölja det faktum att modernismen är ett totalt och komplett misslyckande, både vad gäller estetik och stadsplanering.<br />
<br />
Jag hoppas verkligen att någon arkitekt kommer och anklagar det här förslaget (som inte alls är färdigritat, det återstår en hel del arbete bland annat vad gäller nivåer och entréer och parkering) för att vara "tillbakasträvande", "nostalgiskt", "insmickrande", "populistiskt", "lättköpt", "reaktionärt" etc. Det är ju det det är! Men att vara <b>re-aktionär</b> innebär ju att <b>re-agera</b> mot något. I detta fall handlar det om att re-agera på och därefter <b>re-konstruera</b> en plats som har ritats av modernistiska trafikplanerare och arkitekter. Men på många andra håll i Älta är det mycket <b>vackert</b> och <b>lummigt</b> och <b>grönt</b>. Och husen är varierade och intressanta. Det kan man bygga vidare på. Ha det bra!</div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-5246414086744020592011-10-18T11:48:00.001+02:002011-10-21T08:52:21.872+02:00Läskigt gånger tre<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Läskigt ett</span><br />
<br />
I söndags var jag uppe <b>på taket</b> på vårt hus och bytte ut trasiga tegelpannor. Eftersom vi äger vårt hus har vi starka incitament att minimera skador, värmeförluster, läckage och annat otrevligt. Om vi hade hyrt huset hade vi inte brytt oss på samma sätt, utan kanske ringt på en serviceperson först när det började läcka in vatten genom taket. I det perspektivet är ägande en ekologisk princip, eller kalla det kanske för en förvaltningsform som ger starka signaler till användaren av något (som en cykel, en bil, ett par skor) att vårda och ta väl vara på saker. Att miljonprogrammet står och förfaller, åtminstone på sina håll, har med detta att göra. De som bor där har ingen makt och inget ansvar. De stora bolagen bryr sig bara ibland om husen, och många väntar just nu på att staten ska tillskjuta en massa av skattebetalarnas pengar för "upprustning" av dessa ibland skruttiga, ibland ganska bra hus.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsuDoAHyU43hnMPvt7Nj1yxzPRchTAELmJn9ERnD7zNkTp7fKHGdzU2j1ji-Ykl8ynlfxbaUBXBP3gJyAvH-JcNc65rtzlb-Km2Mzk5_cdG-dGlnG9XE7pjUA9ZLywdG-JbPOEIsTWnxk/s1600/20070905344.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsuDoAHyU43hnMPvt7Nj1yxzPRchTAELmJn9ERnD7zNkTp7fKHGdzU2j1ji-Ykl8ynlfxbaUBXBP3gJyAvH-JcNc65rtzlb-Km2Mzk5_cdG-dGlnG9XE7pjUA9ZLywdG-JbPOEIsTWnxk/s320/20070905344.jpg" width="240" /></a>Hur som helst var det lite läskigt ett tag, att klättra uppe på taket, även om jag hade bundit fast mig i skorstenen med ett rep. Fotot nedan är från en affisch från den tid då det bedrevs enkel stadsplanering i Nacka, <b>Saltsjö-Duvnäs</b>, med ekologiska incitament: någon gjorde en plan och styckade av tomter. Ett stort antal personer köpte dessa tomter och byggde sig varsitt hus. All hus kom att se annorlunda ut. Det fanns i praktiken total frihet att bygga med vilken arkitektursmak som helst. Och det tycker jag är bra.<br />
<br />
Det byggdes en del stora och <b>lyxiga</b> hus. Men även billiga och ganska <b>skruttiga</b> hus som vårt, vilket byggdes av en familj där frun arbetade hemma och odlade upp tomten medan mannen jobbade på parkförvaltningen i Nacka. Det första läskiga, förutom att det var slipprigt uppe på taket, är att Nacka kommun inte längre planerar den sortens stadsdelar. Om man gjorde det, skulle det växa upp många fler villasamahällen med varierad arkitektur och med hus som var både billiga och dyra i samma område. Det läskiga är alltså att de som förespråkar en marknadsstyrd stadsutveckling, moderaterna, inte skapar stadsplaner för att detta ska kunna ske. <b>Marknadsstyrd</b> betyder ju att det är användarna, brukarna, de som står för efterfrågan, som har makten.<br />
<br />
Om det är ett fåtal stora bolag som styr, då är det ju knappast någon marknad, snarare <b>fåtalsvälde</b>. Alltså behövs det en styrande instans som sätter upp spelregler och spelplaner, för att det ska bli en marknad.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0HdneIVY6RB4A2-aiJXna-aV5Kz-lPUJWEwqgDa0eHm6TND7pEXbmOhI2mNfPocwGMpZPvYxeUZRmi-f7I9XXBWVGpRcrp3yjquwRpKKdSumBWeg_ci6E0lRJJ4iS8VX3MVZEppk0Ddk/s1600/IMG_3248.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0HdneIVY6RB4A2-aiJXna-aV5Kz-lPUJWEwqgDa0eHm6TND7pEXbmOhI2mNfPocwGMpZPvYxeUZRmi-f7I9XXBWVGpRcrp3yjquwRpKKdSumBWeg_ci6E0lRJJ4iS8VX3MVZEppk0Ddk/s320/IMG_3248.JPG" width="320" /></a><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Läskigt två</span><br />
<br />
Det andra läskiga i söndags, det var mer läskigt. Jag sprang hemifrån in till Gamla Stan och passerade området där det gamla <b>Lugnet</b> en gång låg. Lugnet hör till min lista på "rivna favoriter", liksom den gamla kåkstaden i <b>Hagalund</b>. Där reste sig ett antal kartonger till byggnader. Att säga att det såg ut som en repris på miljonprogrammet är att skymfa de ibland ganska välbyggda hus, med genomtänkta planlösningar, som byggdes under 1960- och 1970-talen. Bilden nedan visar att det knappast är ett århundrade för sent för att lägga fram ett Arkitekturprogram för Stockholm. Det håller Stockholms stad som bäst på att ta fram. Hur det kommer att se ut, programmet, vet jag inget om.<br />
<br />
Men tristare än de <b>pizzakartonger</b> som har ersatt den vildvuxna stadsmiljön i gamla Lugnet kan det knappast bli. Är det någon som på allvar tror att det har varit arkitekter inblandade i uppförandet av dessa <b>bostadscontainrar</b>? det läskiga är att vi faktiskt har en <b>byggnadsnämnd</b> i Stockholm, där det sitter politiker, vilka har i uppgift att vara <b>medborgarnas</b> företrädare. Jag har svårt att förstå på vilket sätt, och med vilka argument, som den <b>prefab-firma</b> som har byggt dessa "<b>kvadratmeterbehållare</b>" till hus, har argumenterat för att byggnadsnämndens ledamöter har släppt igenom bygglovet.<br />
<br />
Det <b>läskiga</b> är, att det kanske är så att det faktiskt har varit arkitekter inblandade i detta. I vilken grad och på vilket sätt vet jag inte. Men även om arkitekterna bara hade möjlighet att påverka färgsättningen, så är det ett mysterium varför alla husen på bilden ser ut som de gör. Kan det vara så att det rör sig något slags "virus" bland arkitekter och byggfirmor, där alla tävlar om att rita och bygga så <b>läskigt</b> som möjligt? Det stora konstiga huset mitt i området där Lugnet låg, med ett högt torn som man kan gå igenom eller under, kanske skulle göra sig bra som en filmkuliss i någon sorts dystopisk deckare, men knappast som en plats som människor stolt kan kalla "min plats på jorden".<br />
<br />
Strax efter bilden ovan togs, avtog dock det läskiga, när jag kom fram till kontoret i <b>Gamla Stan</b>. Där är det inte läskigt. Där är det närmast mysigt.<br />
<br />
<br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Läskigt tre</span><br />
<br />
Men då hände något ännu mer <b>läskigt</b>. Jag slog upp det senaste numret av tidskriften <b>Arkitektur</b>. Där var det en jury med arkitekter (tror jag) som hade utsett ett "Debutpris". Det handlade om att tidskriften lyfte fram några unga och lovande arkitekters första hus, som ett stöd och en uppmuntran i det fortsatta arbetet. Och detta, mina vänner, det lovar inte gott. De hus som visas i det här numret av tidskriften Arkitektur (kanske borde man ta och byta namn på tidskriften Arkitektur till "<b>Kartongnytt</b>" eller något mer passande...) är, men något undantag, samma sorts abstrakta svarta kartonger som jag sprang förbi på vägen till Gamla Stan.<br />
<br />
Jag bara undrar: har tillverkarna av svart färg, platta tak och rå betong tagit över driften av <b>Arkitekturskolan</b> (förlåt, <b>Kartongskolan</b>...)? Det skulle i så fall vara ett allvarligt inslag (eller exempel) på privatiseringens negativa konsekvenser. Om det är så, att enskilda tillverkare av fula byggnadsmaterial har tillåtits att sponsra arkitekturutbildningen eller ger bidrag till enskilda elever för att de ska rita hus i <b>plåt</b> och <b>betong</b>, då tror jag att det behövs någon sorts översyn av det statliga utbildningsväsendet...<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv1txJm-mp403fyAr1bts-4NUl_0zN41Naj3pyCi8GGH0aSCwBXuo9ZoF-1jyq0OCTkESEjYjCFM3vFSnFM6b0Xsc3xCswIzVW5hnC7pHKCvXgStvjf_MeOWRLTECCChBtG5aBptR9DjU/s1600/IMG_3252.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv1txJm-mp403fyAr1bts-4NUl_0zN41Naj3pyCi8GGH0aSCwBXuo9ZoF-1jyq0OCTkESEjYjCFM3vFSnFM6b0Xsc3xCswIzVW5hnC7pHKCvXgStvjf_MeOWRLTECCChBtG5aBptR9DjU/s400/IMG_3252.jpg" width="400" /></a></div>
Nå, det hus som juryn tyckte var bäst, det visas på bilen här intill. Jag hade förstått detta hus (eller kanske ska man säga "konstruktion") om det hade varit fråga om ett <b>atombombssäkert skyddsrum</b>, producerat någon gång under kalla kriget på 1950-talet. Då hade jag förstått varför någon hade byggt en "studio" i rostig plåt där man kunde dra upp alla fasader och skydda sig mot omgivningen. Då hade jag förstått varför man hade tagit den stora kostnaden och grävt ned (!) en bottenvåning under mark med pentry, vinkällare och som det står i bildtexten "sovkabiner". Om huset hade byggts för att vara med i en dystopisk sciencefiction-film där det kryllade av zombies och eller för dataspelet "<b>Resident Evil</b>" med döda levande monster som man måste skydda sig emot, ja då hade det varit lite smart att bygga ett plåthus med underjoridsk källare och en inredning som för tankarna till ett modernt och ygieniskt slakthus i miniatyr. Kåken har till och med en innergård med gallerdurk, som är höj- och sänkbar! Lite tufft om det hade varit avsett för en <b>James Bondfilm</b> från 70-talet med hydraulik där bovarna kunde hänga upp agent 007. Det enda jag saknar är väl det automatiska (fjärrstyrda) <b>kulsprutetornet</b> på taket och en bassäng med hajar någonstans.<br />
<br />
Självklart, om en person vill bygga en <b>bunker på Gotland</b>, då ska väl den personen få bygga det. Jag skulle vara beredd att ge bort min Iphone för att försvara rätten för människor med mycket pengar att bygga hus som de tycker är bra. Det jag bara undrar, det är väl om allting måste se ut så här?<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKVnyEeVgfqv6YQCibztsW9ZE77zDHzI2FMmhPyiZX-FtUmxcmwBcwoNecPO6q4qHixRcE9lt49r62yNjrsF1qZC-Jl7pAnUTPteXfkXDX3pHN0Y18oEyEukSlrYFmGe5hEyb2BdPXunI/s1600/IMG_3262.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKVnyEeVgfqv6YQCibztsW9ZE77zDHzI2FMmhPyiZX-FtUmxcmwBcwoNecPO6q4qHixRcE9lt49r62yNjrsF1qZC-Jl7pAnUTPteXfkXDX3pHN0Y18oEyEukSlrYFmGe5hEyb2BdPXunI/s320/IMG_3262.jpg" width="320" /></a></div>
Men, allvarligt talat, vilka signaler sänder den här typen av <b>bunkerbyggnader</b> till unga entusiastiska blivande arkitekter i början av sin karriär? Bilderna intill är två andra av de nya hus av nya arkitekter som <b>Kartongnytt</b> tycker är bra. Utställt i en skog står den här dystra klumpen. Det är alltså inte fråga om en upplagscontainer för giftigt avfall eller en transformatorstation i korrugerad plåt. Det är en bostad.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0SP2bpq2AXnEhDx3UgZy1ZcheYJ-Wpdeuie9dkYDyQtHtsyfJnCu8UnqP50PH_xS4cxG7e9mu7mBzneFJZ4LFYSANb9scjbVS7AbSfZMp0xHYmoL0cj3qGyLKIUIpa11E1T5vVcp0gsQ/s1600/IMG_3263.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0SP2bpq2AXnEhDx3UgZy1ZcheYJ-Wpdeuie9dkYDyQtHtsyfJnCu8UnqP50PH_xS4cxG7e9mu7mBzneFJZ4LFYSANb9scjbVS7AbSfZMp0xHYmoL0cj3qGyLKIUIpa11E1T5vVcp0gsQ/s320/IMG_3263.jpg" width="320" /></a></div>
Och det här svarta bunkerkomplexet kan möjligen uppskattas för att vara "stilrent" eller "konsekvent". man skulle kunna säga att det är en "känslig parafras på en konsekvent genomförd 1960-talskopia av ett lågbudgetprojekt för massfabrikation av enkelt boende". På det sättet är det kanske ok. Men nyskapande? Trevligt? Mysigt? Om den ledande arkitektur-tidskriften i Sverige premierar den här sortens lådor, då hjälper det faktiskt inte att Stockholms stad tar fram ett <b>arkitekturprogram</b> för att höja kvaliteten i arkitekturen. Då får vi en definition på "kvalitet" som bygger på ett internt synsätt, med få eller inga kopplingar till vad "vanligt" folk tycker är bra.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGGkSsBXqUlfU8VtF6jsGL32HMl_DPMp1AffpnIjqBZnwj5B3Vx-YoSp7g6xA1o0PcgmbPRS6fPwdUM8IWpkMf64A2swdpjxzJ8nlcEaSFki3gH99ak67rIFLEP5ABj4wTuDkcALeFr28/s1600/IMG_2926.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGGkSsBXqUlfU8VtF6jsGL32HMl_DPMp1AffpnIjqBZnwj5B3Vx-YoSp7g6xA1o0PcgmbPRS6fPwdUM8IWpkMf64A2swdpjxzJ8nlcEaSFki3gH99ak67rIFLEP5ABj4wTuDkcALeFr28/s400/IMG_2926.JPG" width="400" /></a></div>
Och. Observera. Det finns INGA vanliga människor! Personer som inte har en arkitektutbildning tycker väldigt annorlunda och olika om arkitektur, liksom om mat, politik, filmer, böcker, kläder etc. det jag vänder mig emot är likriktning, tråkighet, fulhet. OK?<br />
<br />
(Sedan kan man ju undra, vad fraktskeppet "<b>Nostromo</b>" från den första <b>Alien-filmen</b> har att göra ovanpå det gamla utbildningsdepartmentet i Stockholm... Men, det är en annan fråga, men viss koppling till ovanstående.)<br />
<br />
<br />
<br /></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-28567361289958863462011-10-03T19:26:00.000+02:002011-10-04T21:53:22.914+02:00Frånta egoisterna rätten att överklaga nybyggen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;">Denna artikel publicerades idag på STHLM Debatt i Dagens Nyheter. 15 blogg-kommentarer och 134 Tweet. Ganska bra!</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;">Artikeln finns även att läsa på min hemsida som är under uppbyggnad - www.stadslivab.se</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span><br />
<br />
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: large;">Det är inte byggbolag som saboterar stadsutvecklingen. Det är arkitekterna, byråkraterna och egiosterna, skriver stadsforskaren Jerker Söderlind. Acceptera att stadens idé är att ställa många hus på samma plats så att de skymmer utsikten för varandra. Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, kan inte genomföras med dagens regler.</span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Det stämmer att 1900-talets monotona staplande av funkislådor har ersatt 1800-talets stadsbyggande. Men Monica Fundin Pourshahidi skjuter i DN 110921 på pianisten. Det är inte marknaden i form av byggbolag som saboterar stadsutvecklingen. Det är, i tur och ordning, arkitekterna, egoisterna och byråkraterna. Några nedslag i verkligheten:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 5.0pt;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">1. </span><span lang="SV">Fastighetskonferensen Business Arena på <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Stockholm Waterfront</b> i september: En chef på ett stort företag nickar bekymrat mot sin egen utställningsmonter. Bilderna på ett nytt projekt visar en fyrkantig låda i plåt och glas. ”Du vet, jag är mycket tveksam till det där. Men du får absolut inte citera mig. Det är min personliga uppfattning”. En kommunal chef i en mellanstor stad i en monter intill säger: ”Jo jag vet, det nya kontorshuset ser inte klokt ut. Men arkitekterna säger att det är sånt som gäller nu...”. Några glas vin senare luftar en chef på ett annat storföretag sin förtvivlan: ”Det enda vi får bygga är punkthus ute i granskogen. Det saboterar stadens själ och urvattnar Stockholms varumärke, Capital of Scandinavia. Vad ska vi göra?”<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 5.0pt;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">2. </span><span lang="SV">En tisdagskväll i <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Nacka</b>: En granne knackar på dörren. Han delar ut protestlistor mot att Saltsjö-Duvnäs Tennisklubb ska bygga tre nya banor. ”Är det inte bra om fler får spela tennis?” undrar jag. ”Jo, men mina barn har redan en tennistid” svarar han. Några veckor senare stoppar kommunen projektet. Grannarna delar ut glada flygblad och kräver att kommunen ska bekosta en boulebana. Jag ringer tennisklubben och vill få en tennistid. Det går inte. Det är fullbokat. Samrådsmöte i <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Askersund</b> i maj i år: irriterad villaägare tycker att vi har föreslagit radhus längs vattnet på fel ställe: ”Om vi hade köpt den andra villan vi såg på, då hade det här varit jättebra. Men nu skymmer ni vår utsikt. Vi kommer att överklaga.” <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt; text-indent: 0cm;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">3.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span></span><span lang="SV">Konferens i <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Köpenhamns</b> nya miljonprogramsliknande stadsdel Örestaden. Jag visar en bild av Sveavägen i Stockholm och frågar åhörarna om det är en bra stadsmiljö. Nästan alla höjer sina händer i luften. Jag ställer frågan till Trafikverkets/Vägverkets representant: ”Skulle vi få bygga Sveavägen idag?” Han svarar: ”Nej, absolut inte, det är helt otänkbart.” En annan konferens. Dåvarande stadsbyggnadsdirektören Ingela Lindh visar ett flygfoto av <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Gamla Stan</b> i Stockholm och förklarar: ”Antag att ett byggbolag ville bygga det här idag. Alla våra experter skulle säga nej. Gamla Stan är olaglig i förhållande till regelverket”.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Vi måste se sanningen i vitögat. <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">1900-talets arkitektur, stadsplanering och regelverk är ett totalt och komplett misslyckande</b>. Inom alla andra produktområden, som telefoner, gymnastikskor, tvättmaskiner, cyklar och tandborstar är nya modeller bättre än gamla. Men 1800-talets stad erbjuder vackrare hus, mer levande stadsliv och högre hållbarhet än det som byggts utifrån modernismens visioner från 1930 och 1960-talen. För att återerövra stadslivet krävs tre återställare:<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 5.0pt;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">1. </span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="SV">Arkitekterna</span></b><span lang="SV"> </span><span lang="SV">måste bli kommersiella istället för utopiska. Uppskattade stadsdelar som Järla Sjö i Nacka, St Erik i Stockholm och Jakriborg i Skåne avfärdas av felutbildade kartongarkitekter och elitistiska arkitekturjournalister som ”populism”. Det är dags att ersätta svamlet om att ”rita för framtiden” med ett kommersiellt synsätt där kundens smak är det enda godtagbara kvalitetskriteriet. Mer 1800-talsarkitektur! Det populära <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">är</b> det moderna! Jämför med mobilmarknaden där efterfrågan avgör vad som produceras.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 5.0pt;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">2. </span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="SV">Egoisterna</span></b><span lang="SV"> </span><span lang="SV">ska fråntas sitt veto. Den som bor på en plats är i juridisk mening jävig och ska inte få överklaga en plan. Om de besuttnas veto hade styrt på 1600-talet skulle Skeppsbrons 19 kvarter i Gamla Stan ha stoppats av gnällmånsar som yrat om att ”utsikten från Österlånggatan förstörs”. 1800-talets Östermalm hade förhindrats av gröntokar som slagit vakt om ”Ladugårdsgärdets omistliga grönstruktur". Acceptera istället fakta: stadens idé är att ställa många hus på samma plats så att de skymmer utsikten för varandra. Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, kan inte genomföras med dagens regler.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 5.0pt; mso-list: l1 level1 lfo2; tab-stops: list 36.0pt; text-indent: 0cm;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">3.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span></span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="SV">Byråkraterna</span></b><span lang="SV"> </span><span lang="SV">bör ges nya instruktioner. Istället för att hävda en strandskyddslag som gör att bara de rikaste kan bo nära vattnet bör Länsstyrelserna jaga kommuner som vägrar att bygga nya versioner av Strandvägen med blåslampa. Boverket bör befrias från ”ansvaret” att hindra byggare från att bygga billigt och på platser där det bullrar men där folk vill bo. Bilindustrin klarar sig utmärkt utan ett statligt ”Bilverk”. Upprätta ett regelverk som är för staden, ej emot!<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoBodyText" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">En återgång till 1800-talets typ av arkitektur, stadsplanering och regelverk är nödvändig. Men Östeuropas stapplande försök att <b>återgå</b> till marknadsekonomi och demokrati visar en sak. Makten ger sig inte utan strid. Vågar vi utmana arkitekter, egoister och byråkrater? Vad är alternativet?</span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Garamond;"><o:p></o:p></span></span></div>
</div>
jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-3020436249411077582011-10-03T11:47:00.000+02:002011-10-03T11:47:04.213+02:00Stoppa egoisterna!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;">En något kortare variant av denna text kommer inom kort att publiceras i min lokaltidning, Nacka-Värmdöposten.</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;">Frågan om det grönas betydelse i staden behandlas i min kommande bok Handeln bygger staden. I ett kapitel om transportpolitik tas situationen i Nacka och Värmdö upp som illustration till två varianter av ekologisk planering: <span class="Apple-style-span" style="color: red;">symbol-ekologi</span> respektive <span class="Apple-style-span" style="color: red;">realekologi</span>. En slutsats i detta kapitel är att det är mer ekologiskt att bygga tätt och att placera parker i mitten av bebyggelse, jämfört med att bygga glest och att investera stora summor i att anlägga naturreservat på platser som förhållandevis få människor besöker.</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;">Jag ber om ursäkt för att denna artikel saknar illustrationer.</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;">jag håller även på att sätta ihop en reguljär hemsida. där finns en del mer aktuella artiklar och projekt och kommande föredrag och seminarier. bland annat dagens artikel i DN Sthlm. </span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">gå till www.stadslivab.se</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">mitt företagsmail är: jerker.soderlind@stadslivab.se</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="color: red; font-family: inherit;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">nu kommer artikeln i NVP:</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span><br />
<div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span class="Apple-style-span" style="color: blue; font-size: large;">Låt inte egoisterna bestämma!</span><span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"><o:p></o:p></span></span></span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Många organisationer vill göra om det branta <span class="Apple-style-span" style="color: blue;"><b>Skuruberget</b></span> vid Skurubron i Nacka till ett naturreservat. Först vill de köra bort de som har fritidshus på berget och riva deras stugor, knappt 70 stycken. Sedan vill de att Nacka kommun ska köpa ut markägaren, <b><span class="Apple-style-span" style="color: blue;">byggföretaget JM</span></b>, för 25-30 miljoner av skattebetalarnas pengar. Därefter vill de att kommunen ska investera ännu mer pengar för att göra om igenvuxna skogsbackar till en landskapspark för friluftsliv.<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Som boende i Ekängen, intill <b><span class="Apple-style-span" style="color: blue;">tennishallen vid Långsjön</span></b>, gillar jag tanken att utveckla Nackas gröna värden. Nackas attraktivitet bygger på två saker: bostädernas närhet till innerstaden i Stockholm och den lokala närheten till vatten, skog och natur.</span></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Nackas politiker har därför två uppgifter:</span></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: large;">1) att <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">förbättra</b> närmiljön för de som bor här och</span></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">2) att se till att <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">fler</b> människor kan få bo lika trevligt och grönt i framtidens Nacka.</span><o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Tyvärr har Aktionsgruppen ”<span class="Apple-style-span" style="color: red;">Rädda Skuruparken</span>” fått flera politiker att acceptera ett naturreservat på berget. Det är varken bra för dagens Nackabor eller gör det möjligt för fler att bli nackabor i framtiden. Denna aktionsgrupp är en samling trångsynta egoister som bara ser till sina egna intressen, utan ansvar för Nackas helhet eller framtid.</span></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Det är tragiskt att respektabla organisationer som <span class="Apple-style-span" style="color: #38761d; font-size: large;">Naturskyddsföreningen</span> ställer upp på idén om ett dyrt och felplacerat reservat. Så här skrev aktionsgruppen i sitt remissvar 2008 om kommunens tanke att kombinera ett reservat med ett fåtal lägenheter högst uppe på berget:<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span class="Apple-style-span" style="color: #b45f06;">”Bostadsbristen är stor bland ungdomar men detta beror inte så mycket på omfattningen av bostadsbyggandet som på det faktum att nyproducerade lägenheter är för dyra, oavsett om det är hyresrätt eller bostadsrätt.”</span><o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: large;">Detta är rent struntprat.</span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="color: blue; font-family: inherit; font-size: large;">Om det är ont om mark att bygga på blir marken dyr och det byggs bara få hus. Då blir husen dyra. Då blir det bostadsbrist.</span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Men aktionsgruppen har fel på flera punkter:<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><br />
</div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">11) </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="SV">Skurberget är fel plats för ett reservat. </span></b></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">En väl fungerande park är placerad i ”<span class="Apple-style-span" style="color: #38761d;"><b>mitten</b></span>” av bebyggelse, nära många bostäder, skolor, arbetsplatser osv. En bra park ligger också på ganska <b><span class="Apple-style-span" style="color: #38761d;">plan</span></b> mark, så att det går att cykla, ta sig fram med barnvagn, ord</span></span>na löpslingor, bollplaner och annat. Skuruberget ligger i utkanten av bebyggelsen och är mycket brant. Det kan ingen ändra på. Den välskötta <span class="Apple-style-span" style="color: red;"><b>Ringparken</b></span> i Saltsjö-Duvnäs är däremot ett exempel på en park som är välordnad, trygg och kommer många till glädje.</div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"> </span></o:p></span></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">22) </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="SV">Ett reservat är inte gratis. V</span></b><span lang="SV">arför ska Nackas skattebetalare betala 25-30 miljoner för att boende och skolbarn i Saltängen och Saltsjö-Duvnäs ska kunna rasta hundar och vandra på berget utan att ”störas” av några fritidshus? Samma pengar kan användas för att rusta upp platser som många människor använder. Fler träd, bänkar, bättre belysning, lekplatser etc vid skolorna i <b><span class="Apple-style-span" style="color: red;">Skuru</span></b>, <span class="Apple-style-span" style="color: red;"><b>Saltängen</b></span> eller <span class="Apple-style-span" style="color: red;"><b>Ektorps centrum</b></span> skulle komma fler till nytta. Det vore mer rättvist att skapa flera nya parker av Ringparkens typ.<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"></div><div class="MsoListParagraph"><span lang="SV"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></o:p></span></div><div class="MsoListParagraph"><br />
</div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">3)<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span></span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="SV">Ett reservat är fel sätt att göra Nacka grönare</span></b><span lang="SV">. Aktionsgruppen har skrivit att bostäder på Skuruberget skulle innebära ”<span class="Apple-style-span" style="color: #b45f06;">ett naturreservat på bostadsbyggandets villkor</span>” och vill freda hela berget från bebyggelse, kanske med undantag för ett café. Men ju närmare husen ligger naturen, desto bättre för människorna. Om man planerar en park som en del av en ny bebyggelse, alltså som en del av en detaljplan, blir det lättare att se till att parken sköts om och vårdas, som en del av en trevlig och grön stadsdel. <span class="Apple-style-span" style="color: blue;">Reservat är en gammal tankemodell från 1900-talet då allting skulle delas upp,</span> bostäder på ett område, butiker på ett annat, kontor på en tredje osv. Det blir oftast trevligare att blanda flera funktioner, som i t ex Saltjö-Järla.<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoListParagraph"><br />
</div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">4)<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span></span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="SV">Saltängen behöver en ny infart.</span></b><span lang="SV"> Idag går all trafik till <b><span class="Apple-style-span" style="color: red;">Saltängen</span></b>, inklusive marinan och skolan, rakt igenom Duvnäs villaområde. Det vore bättre och säkrare för bilar, bussar, boende och skolbarn med en utfart från <b><span class="Apple-style-span" style="color: red;">Tranvägen</span></b> direkt till Gamla Värmdövägen. En sådan skulle kunna ordnas om man byggde nya bostäder på Skuruberget.<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoListParagraph"><br />
</div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">5)<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span></span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="SV">Nya bostäder behövs</span></b><span lang="SV">. Aktionsgruppen glömmer att deras egna bostäder finns till tack vare att naturmark har omvandlats till hus och gator. Vad hade t ex hänt om <b><span class="Apple-style-span" style="color: red;">Saltsjö-Duvnäs</span></b> idag inte hade varit bebyggt? Många egoister i <b><span class="Apple-style-span" style="color: red;">Ektorp</span></b> och <span class="Apple-style-span" style="color: red;"><b>Skogalund</b></span> hade säkert protesterat mot planer på att bygga ett villasamhälle i Duvnäs. En mer positiv utgångspunkt är att bygga fler trevliga stadsdelar som Duvnäs. Vi som redan bor fint ska inte vara egoistiska. Vi ska se till att fler får bo på vackra platser nära välvårdad natur. <span class="Apple-style-span" style="color: blue;">Även de som inte har råd att köpa en Duvnäsvilla.</span><o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoListParagraph"><br />
</div><div class="MsoListParagraph" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 0cm; text-indent: -18.0pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span lang="SV">6)<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span></span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="SV">Befolka Skuruberget</span></b><span lang="SV">. Ta fram en plan för Skuruberget med små lägenheter i flerfamiljsvillor, radhus och billiga bostäder för ungdomar. Varierad och trevlig arkitektur, inte fula fyrkantiga lådor. <span class="Apple-style-span" style="color: blue;"><b>Snickarglädje</b></span>! Rusta upp stranden med en bättre väg, café, belysning och ett badhus. Gör plats för kolonilotter för de som inte har råd med villa eller sommarstuga. Gör en vacker park uppe på platån med ett föreningshus, ungefär som i Storängen. Det skulle inte kosta kommunen en krona. Men det skulle ge pengar över för att göra Nacka grönare på många andra platser. Det skulle göra promenaderna längs Skuruberget mer varierade och trygga. <o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoListParagraph"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="color: #38761d; font-family: inherit;"><b>Bygg parker där människorna finns<o:p></o:p></b></span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="color: #38761d; font-family: inherit;"><b>Låt inte egoister sabotera Nackas framtid<o:p></o:p></b></span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><span class="Apple-style-span" style="color: #38761d;"><b>Bygg snickarglädjehus på Skuruberget</b></span><a href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=3419788955226485247&postID=302043624941107758" name="_GoBack"></a><o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt;"><span lang="SV"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Jerker Söderlind, Ekängen<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-59130242046128402572011-08-30T16:54:00.000+02:002011-08-30T16:54:11.393+02:00Ledarskap på Slussen – Learning from Götgatsbacken<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">DET ÄR BRA att Stockholms politiker är engagerade i hur Slussen ska byggas om för att motsvara vår tids krav. Mindre bra är att en avgörande infrastrukturfråga hanteras med hjälp av 1900-talets juridiska planinstrument. Höga ambitioner förmår föga om politikens verktyg är fullständigt felkonstruerade för att lösa uppgiften. Detta är nämligen fallet.</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det går inte att tillverka en smörkniv med en motorsåg. Lika lite går det att <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">planera</b> en stad med hjälp av det juridiska instrumentet detaljplan. Det är ju, som de flesta som har kommit i kontakt med aktiviteten stadsplanering, en avgörande skillnad mellan att <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">bygga</b> och att <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">planera </b>för byggande.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det är i och för sig begripligt att socialdemokraterna gör partipolitik av Slussen. Det ligger i partipolitikens natur att vinna röster på motståndarnas bekostnad. (S) förklarade redan före valet att man ville ha färre bilar, bra utsikt och en märkesbyggnad. Helt OK. Det är lika begripligt att stadshusalliansen talar om ett oansvarigt agerande när oppositionen med vaga argument om framkomlighet för barnvagnar (!) och branta trappor (!) vill överösa stadens utredande konsulter med ytterligare en dos generösa utredningsarvoden. Den positiva sysselsättningseffekten inom konsultbranschen bör vägas mot den långsiktiga kostnaden för ett kollapsat transportsystem liksom och tilltagande politikerförakt.</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="color: blue; font-family: Verdana, sans-serif;"><strong>Stockholms två stora partier står i den uppkomna situationen inför ett tydligt val:</strong></span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span style="mso-bidi-font-family: Garamond; mso-fareast-font-family: Garamond;"><span style="mso-list: Ignore;">1)<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";"> </span></span></span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Partiegoism</b>. (M) och Stadshusalliansen kan välja att skjuta över hela ansvaret för ett krackelerande transportsystem på (S) och dess eventuella stödpartier. Om och när en dödsolycka inträffar, underhållskostnaderna för Slussen rasar i höjden eller ytterligare ett genialt förslag som löser alla problem presenteras av nästa påtryckningsgrupp som lyckas få in helsidor i SvD, då kan (M) luta sig tillbaka och lägga allt ansvar på (S).</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> På samma sätt kan (S) invänta nästa val och samla på sig samtliga protestgruppers samlade ilska över att tiderna förändras eller att just deras deras geniala förslag inte genomförs och kräva ännu bredare samråd. När valet sedan väl är vunnet (?) kan den nya majoriteten förvåna världen med att genomföra Stadshusalliansens plan med vissa tillägg för ramper för rullstolar, allergisäkrade övergångsställen, massor med utsikter och blomsterpottor och ett fantasifullt icke finansierat kulturhus för barn istället för vedervärdig kommers av typen butiker och restauranger.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> (S) kan självfallet även välja den <strong>museala linjen</strong> och rekonstruera en fullskalekopia av 1930-talets brutala biltrafikmaskin. Ett sådant beslut skulle kunna följas upp med en radikal bevarandeplan för hela Stockholms innerstad, där samtliga trafikanläggningar, gångtunnlar och trafikleder från det glada 60-talet återställs till originalskick. Huvudstaden skulle då kunna marknadsföras som världens enda utomhusmuseum för modernistisk trafikplanering och betongarkitektur. Det är lite som på Cuba, där man fortfarande kör omkring i gamla jänkare eftersom det är svårt att få tillstånd att köpa nya bilar… </span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span style="mso-bidi-font-family: Garamond; mso-fareast-font-family: Garamond;"><span style="mso-list: Ignore;">2)<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";"> </span></span></span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Stadsmannaskap</b>. De två partierna gör gemensam sak för att höja politikens anseende och ansvarstagande för det allmänna. Det nuvarande förslaget rensas från allt som har med innehåll, arkitektur, övergångsställen, planteringar, fasader, bostäder och antal körbanor att göra. Huvudstadens fädrer och mödrar ger stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en ”funktionsplan” för Slussen som enbart skapar den mark, de konstruktioner och de underlag som behövs för att kunna bygga hus, dra fram trafik och ställa ut träd på.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> Det kan också kallas för en ”<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">infrastrukturplan</b>”. Partierna förklarar samfällt att de är grovt oense om var, hur, vad, när, på vilket sätt, med vilken utformning och med vilka ändamål och fordon som denna nya mark och infrastruktur skall bebyggas, trafikeras, användas, promeneras eller köras bil eller buss eller spårvagn på.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: 0cm; text-indent: -18pt;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> Det enda partierna är ense om är att den nya marknivå som byggs, inklusive de byggda konstruktionerna över vattnet, dimensioneras på ett sådant sätt att det blir möjligt för bilar, bussar, spårvagnar, elefanter, kamelkaravaner och självfallet också skateboardåkare och barnvagnar att röra sig över dessa ytor. På samma sätt dimensioneras marken så att det går lika bra att bygga stora hus som små blomsterpottor på marken. Alla beslut om innehållet skjuts således på framtiden. Samtidigt går det att börja bygga redan, dvs att sätta grävskoporna och betongblandarna i arbete. </span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="color: blue; font-family: Verdana, sans-serif;"><strong>Det är här frågan om verktygen kommer in.</strong></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Sverige har sedan stadsbyggandets period, ca 1200-1900, begåvats med en lagstiftning som i allt högre grad omöjliggör och illegaliserar planering. De planlagstiftningar som infördes 1931, 1947, 1987 och 2010 har en sak gemensamt: <span style="color: red;">detaljerna, detaljerna, detaljerna</span>. Liksom <span style="color: red;">förutsägbarheten, förutsägbarheten, förutsägbarheten</span>.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">När vi idag tar fram en plan för något handlar det inte bara om fastighetsindelning och var gator ska gå. Kommunerna har i tilltagande grad givits rätten och skyldigheten att reglera ”<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">var, vad, när, hur, med vilket ändamål och med vilket utförande</b>” något ska byggas. Den förkrympta variant av det gamla juridiska dokumentet ”stadsplan” som kallas ”översiktsplan” är som de flesta vet inte på något sätt bindande och - bara om man har tur - vägledande för utvecklingen.</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span style="color: orange;">Detta förhållande är bara i sig intressant, eftersom kommunernas förmåga och kraft att styra utvecklingen under de senaste 20-30 åren snarare har reducerats och delvis ersatts av de stora fastighetsbolagens, byggarnas och privata konsulternas egna planering.<o:p></o:p></span></span></i></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="color: blue; font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><strong>Det viktiga är dock:</strong></span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Detaljplanens <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">tvångströja</b> mer eller mindre <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">tvingar</b> våra politiker att ta beslut om allt från var en bro ska gå till färgen på stuprören och användningen av ett enskilt hus – i samma beslutsdokument.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och eftersom det enda man vet om framtiden är att den kommer att se annorlunda ut än dagsläget, går det helt enkelt inte att göra en perfekt plan.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det är detta jag har kallat ”d<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">en skräddarsydda kostymens förbannelse</b>” (se vidare den kommande boken ”Handeln bygger staden”, med utgivning under hösten). Om kraven på specificering av detaljer i våra planer fortsätter att eskalera på samma sätt som under de senaste hundra åren, kommer krav på möblering, typ av blommor och gardiner i fönster, tapetfärg och typ av lampor att infogas i detaljplanerna…</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="color: blue; font-family: Verdana, sans-serif;"><strong>Och det är här vi kan lära oss något av 1800-talets stadsplanering och Götgatsbacken.</strong></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">På min vägg sitter ett kopparstick från 1800-talets Stockholm. Den stad och den sluss som då fanns hade inte ens hört talas om privatbilism eller skateboardåkare. Trots detta fungerar stora delar av den stad som byggdes utan detaljplanens förlamande detaljfixering utomordentligt bra i vår moderna och upplysta tid. Egentligen borde det inte stå ”trots det” utan ”tack vare att” i den föregående meningen.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om vi betraktar stadsplanen för Götgatan, från Slussen till Skanstull, kan vi konstatera att den enbart reglerar stadens HÅRDVARA. Den säger ingenting om funktioner eller flöden eller användningssätt, dvs stadens MJUKVARA.</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><o:p><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span></o:p><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Under senare år har Götgatans norra del varit föremål för en hel del politiskt bråk och förändringar. Den gamla gatan har, utan några egentliga hårdvaruförändringar, transformerats till en transportled för häst och vagn, till bil och buss och nu till gående och cyklister. Politiska partier och lobbygrupper kan bråka hur mycket som helst om det ska vara dubbelriktad biltrafik eller bilfritt på Götgatsbacken. I en skimrande bilfri framtid kan det hända, om väljarna så vill, att hela Götgatan transformeras till en gågata med barer tvärs över gamla körbanor och busshållplatser. Om detta vet vi inget. Om detta kan vi debattera.</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="color: blue; font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><strong>Jag tror att poängen har gått fram nu.</strong></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men, tänk dig om planen för Götgatsbacken hade underställts samma detaljerade detaljplaneringskrav som i fallet med dagens Slussen! Då hade det varit stört omöjligt att få till en Götgatsbacke, inklusive husen längs backen.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Några hade krävt kulturell verksamhet i alla bottenvåningar medan andra hade föreslagit en galleria.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Några hade krävt att backen skulle bebyggas med dagens typ av embarmligt tråkiga plåt och glaskartonger, som vår kära arkitektkår av någon anledning har fått för sig annonserar ”vår tid” genom att slå 60-talets tristess med flera häst- (eller kanske plåt-) längder.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ytterligare andra hade krävt rullband eller ramper för synskadade, total bilframkomlighet eller total bilavstängning, framkomlighet för spårvagn eller hästparader.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nästa grupp hade protesterat mot att utsikten mot omgivande kvarter hotades av att man ställde hus längs gatan (de hade säkert yrat någonting om Strindberg och ”luft och ljus och behovet av vindpinade ytparkeringar”) eller varför inte skateboardramper i stället för hus med bostäder och butiker (vilket för vissa grupper bara är ett uttryck för fastighetskapitalets önskan om att tjäna grova pengar på att bygga den sorts hus som folk vill ha). Och så vidare.</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><o:p><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span></o:p><span style="color: blue; font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><strong>Nu räcker det</strong></span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Våra stadsbyggnadspolitikers uppgift är att leda och utveckla staden. På andra plats kommer skyldigheten att erbjuda alternativ och att bråka med varandra. Jag tror att både (S) och (M), som historiskt sett har kommit ganska bra överens i Stockholm, har allt att vinna på att bygga en infrastruktur på Slussen, som de sedan kan fortsätta att bråka om. Kultur eller kommers? Bilar eller spårvagnar? Utsikt eller hus? Osv.</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="color: orange; font-family: Verdana, sans-serif;">För den som inte fattar detta, vill jag bara påpeka att det ur promenadperspektiv är väldigt smart att bygga en eller flera mycket BREDA broar mellan Södermalm och Gamla Stan. Jag har t ex varit i Prag. Där finns det en bro som heter Karlsbrücke. Det går inga bilar på den bron. Men man kan gå på den. Det skulle dock gå att köra bil på den bron. Men det har politikerna sagt nej till.</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="color: orange; font-family: Verdana, sans-serif;">På samma sätt fungerar det med broar i Stockholm. Man bygger en bro. Sedan kan man göra 8 filer för bilar på den bron. Eller så minskar man antalet körfält till 4. Då blir trottoarerna mycket breda och trevliga. Om man bara gör 2 körfält för bilar blir det väldigt mycket plats över. Då kan man ställa ut små hus och planteringar och kiosker på bron. Och våra politiker kan fortsätta att träta om hur många bilar det ska gå mellan Södermalm och Gamla Stan. Ungefär som det fungerar längs Götgatsbacken.</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="color: blue; font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><strong>Således: befria Slussen från detaljplanens tvångströja.</strong></span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Gör en partiöverskridande överenskommelse om infrastrukturen. På köpet kan våra politiker både höja sitt anseende hos allmänheten och få en massa mark och broar som de kan bråka om hur den ska användas.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Planen för Slussens första grundetapp skulle kunna kallas ”<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Stadsplan</b>”.</span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Om det ska vara blommor i fönstren på nya hus på Slussen, om bänkarna ska vara gröna eller blå eller bilarna många eller få, det kan vi enas om att fortsätta att bråka om.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">För det är ju kul att bråka, eller hur?</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span></span></div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; tab-stops: 0cm;"><br />
</div><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-13454302043026654772011-05-06T18:07:00.000+02:002011-05-06T18:07:19.103+02:00Dags att riva Arkitektskolan<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"> <br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: blue; font-size: large;">Igår skrev jag ett inlägg om Arkitekturskolan för debattsajten Newsmill. Den har även lagts upp på Yimby. Texten publiceras även nedan, med några tillägg.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: red;">I övrigt har jag och Gio Olla presenterat ett planprogram för en ny stadsdel i Askersund och gjort en affärsplan för utveckling av Norrcity i Örebro, tillsammans med fastighetsägarna och stadskärneföreningen City Örebro. City i Samverkan har också påbörjat målning av undertaket på Sergels Torg, den del som ligger runtomkring bassängen. Det blir ljusare och snyggare och är väl förankrat med alla aktörer.</span> </div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: #20124d;">Några kommande föredrag är på Svenska stadskärnors årsmöte i Växjö den 11 maj, på Timbro i Stockholm den 15 maj och några framträdanden på Almedalsveckan på Gotland i Juli. Nu kommer texten om arkitekturskolan:</span> </div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-tCZeVP-DfXWrNOYagF8b-NCgYA8Z55XEsRD8QoflMTUmyK5RIZ_75MyOfpe9laHVYiSDvV9aYtz2y8hdBDY1fF0-oWDZ0pqiKUkRzb_3cK9-jeQ4W1nSz9vWonxRI-56F9cwPaXEkEE/s1600/A-skolan.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-tCZeVP-DfXWrNOYagF8b-NCgYA8Z55XEsRD8QoflMTUmyK5RIZ_75MyOfpe9laHVYiSDvV9aYtz2y8hdBDY1fF0-oWDZ0pqiKUkRzb_3cK9-jeQ4W1nSz9vWonxRI-56F9cwPaXEkEE/s320/A-skolan.jpg" width="320" /></a></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Först en pessimistisk profetia. Med eldens hjälp har ett paradexempel på dysfunktionell och stadslivsförhindrande arkitektur snabbspolats framåt mot en tidpunkt där fullständig rivning förefaller logisk. Detta är bra. Men så snart brandkårens eftersläckningsarbete är avslutat kommer Stockholms sedvanliga retrogardiska (motsatsen till avantgardiska) arkitekturelit att påbörja sina återkommande publiceringar av sentimentala upprop till det förgångnas försvar på Svenska Dagbladets kultursidor. Formuleringar som ”hög verkshöjd”, ”konsekvent representant för sin tid”, ”kulturhistoriskt omistligt landmärke”, ”kompromisslös symbolbyggnad” och ”unikt tidsdokument” kommer att användas för att motivera olika varianter av ”pietetsfull restaurering”, ”återuppbyggt bevarande” eller ”historisk rekonstruktion” av de delar av arkitektskolan som lågorna tyvärr förhindrades att förtära till grunden.</div><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Debatten om vad som ska göras med Arkitektskolans ruiner kommer att bli en kort och komprimerad snabbrepris på föregående kampanjer från huvudstadens gråklädda nostalgi-garde. Alltså, den grupp högutbildade besluts- och åsiktsutformare som av antingen intellektuell inavel eller extremt hög utbildningsnivå inte vill eller kan förstå att 1930-talets och 1960-talets arkitektur och stadsplanering är precis lika människofientlig och katastrofal som det samhällssystem som skapades i kölvattnet på V I Lenins statskupp i Ryssland 1917. </div><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">En försmak till den kommande efterbrandsdebatten är kungliga konstakademiens högtravande upprop för något år sedan om att bevara Slussens i grunden brutala biltrafikmaskineri från 1930-talet. Ett annat exempel är SvD:s attack mot förra stadsbyggnadsborgarrådet som hade modet att påstå att Trygg Hansas brutala betongklump på Kungsholmen inte hade samma höga arkitektoniska värde som Kungliga Slottet. Denna efterbrandsdebatt om bevarande hade vi sluppit om elden hade getts frihet att förtära hela Arkitekturskolan, ända ned till de dystra parkeringsgarage som upptar nästan hela bottenvåningen. Skolans parkering ligger just i sådana lägen där det i mer civiliserade delar av stan brukar finnas butiker och restauranger, sådant som ger utrymme för stadsliv och gör staden trygg och trevlig.</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA1rZbaJnKRmjHJhKIu3lLLmE8lqlBVlGqEYxjIAsZobrpUKW95yNJWv4aND095CvMvygWIq77TpAqJ5xj1wMD0j5R1aOXxoU-6HgBBefqnoNKWEDzbvRFNHbOp-KOOMvdcji9ans9cYA/s1600/Ume%25C3%25A5+C.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="172" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA1rZbaJnKRmjHJhKIu3lLLmE8lqlBVlGqEYxjIAsZobrpUKW95yNJWv4aND095CvMvygWIq77TpAqJ5xj1wMD0j5R1aOXxoU-6HgBBefqnoNKWEDzbvRFNHbOp-KOOMvdcji9ans9cYA/s320/Ume%25C3%25A5+C.png" width="320" /></a>Bildtext nedan!</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Detta ska dock inte ses som en kritik av Stockholms brandförsvar. Om en byggnad har fattat eld har brandmännen som yrkeskår i uppgift att släcka eld och att rädda liv och egendom. Denna uppgift gäller helt oavsett om byggnaden i fråga erbjuder en värdig inramning för människors liv och förvaring av olika typer av egendom, som t ex arkitekturskolans kopiatorer, dataservrar och husmodeller. Branden är, ur de blivande arkitekternas perspektiv, självfallet tragisk och högst beklaglig.</div><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Men det finns en till sak som är tragisk och beklaglig när det gäller Arkitekturskolan. Det är att många av de som utbildas där förmodligen inte uppfattar arkitekturskolans arkitektur på samma sätt som jag gjorde när jag studerade arkitektur på 1980-talet. Jag trodde att skolan utformats som en åskådlig provkarta på alla misstag en arkitekt kan begå, som en uppmaning till eftertanke. Några av de saker jag lärde mig, av själva huset alltså, är att det är bra med tydliga entréer och livfulla bottenvåningar, att inte göra platta tak eftersom sådana ofta läcker, att helvita golv är opraktiska eftersom all smuts syns och att det är praktiskt med väggar mellan olika aktiviteter. Bara två exempel: Den första dagen på skolan vandrade jag två varv runt huset i ett förvirrat letande efter en entré. Eftersom jag inte såg någon sådan, provade jag att ta mig in längs en smal betongramp fram till en liten sidodörr högt ovanför gatan. Det skulle visa sig att denna bakdörr var allt som fanns. Inne i huset hade arkitekten satt alla fönster så högt upp att man måste stå upp för att kunna se ut. Alla kontor hade sina dörrar rakt ut till undervisningssalarna så att elever och lärare ständigt störde varandra.</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: blue; font-size: large;">(Kort utvikning som inte var med i Newsmillartikeln)</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: orange;">Enligt arkitekten skulle betongblocksfasaden i sinom tid täckas (eller kanske man borde använda ordet "skylas") av vildvinsrankor. Men huset var så byggt, fick vi elever veta av en av våra byggnadskonstruktionslärare, att det skapades köldbryggor där bjälklagen, alltså golven/taken var infästa i fasaden. Det gjorde att det blev ganska stora temperaturskillnader längs fasaden. Därför kom aldrig A-huset, som det kallades av oss elever, att få en förlåtande grön fasad. Det var lite synd, eftersom en del sorters arkitektur faktiskt vinner på att skylas av växtlighet.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: #e69138;">En av de kanske viktigaste lärdomarna av huset var dock det här med flöde och rörelser. När man kommer in i huset finns det ingen ordentlig trappa upp i resten av huset, bara en liten ynklig utrymningstrappa i järn som leder besökaren uppåt i huset på ett logiskt sätt. De två sidoställda trapphusen ligger alltså långt in åt vänster och höger vilket är ganska opraktiskt. Trapphusen är dessutom gjorda så att man först går upp en rak trappa, därefter måste man gå ett halvt varv runt det öppna trapphuset för att komma till nästa trapplopp. Det hade varit betydligt mer praktiskt om trapporna hade "saxats", dvs lagts på det sätt som man brukar göra rulltrappor på i t ex varuhus. I varuhus kommer man upp för en trappa och kan sedan gå direkt uppför nästa trappa, eller rulltrappa.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: #b45f06;">Alla ritsalar längst ut i byggnaden, både till höger och till vänster, hade fönsterlösa gavlar. Det gjorde att man sällan hade någon känsla av var man befann sig, eftersom de högt satta fönstren på ritsalarnas längdsidor också hade någon sorts utanpåliggande persienner som hindrade den minimala utsikten. Det fanns ett undatag, den så kallade övre ateljén, där man hade en fantastisk utsikt och kände att man befann sig i en stad, inte i en nedgrävd bunker. Av det kunde man lära sig t ex att det är bra med utsikt och att hus även utifrån sett kan upplevas som trevliga om de har fönster. </span><span style="color: red;">Se bilden i början av texten!</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: #7f6000;">Jag minns också en intervju som hade gjorts med husets arkitekt i skolans elevtidning. Där förklarade han varför huset såg ut som det gjorde. I korthet var det så här det gick till, om jag nu minns rätt: arkitekten Henriksson var på besök på ett universitet i Finland. det hade ritats av Finlands store arkitekt Aalto, ni vet han som har gjort så fina vaser och möbler. Aalto hade, enligt intervjun med Henriksson, satt dit tegelfasader på alla hus, utom på arkitektskolan. Eftersom arkitektur var den finaste utbildningen eller det finaste ämnet enligt Aalto, hade den fått en entréfasad av marmor. I intervjun med Henriksson sade Henriksson ungefär så här: "Då flög fan i mig. Den här huset skulle inte bli det finaste". Ungefär så. Man kan väl säga att Henriksson lyckades.)</span> </div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIm4ZVBhud_Wu_PNSmlv_VuFlqKIwpDibWZGaLBth1Qp-ZhNiTXFAQ61kAQMJlTSaHEiDn75hlb0rlO3fi4RWCisaecNk0Qbb6znB_v43SxMVEM_xLKYXs8GR1O3h0lFOYvxMogjTdXOA/s1600/Ume%25C3%25A5+B.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="172" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIm4ZVBhud_Wu_PNSmlv_VuFlqKIwpDibWZGaLBth1Qp-ZhNiTXFAQ61kAQMJlTSaHEiDn75hlb0rlO3fi4RWCisaecNk0Qbb6znB_v43SxMVEM_xLKYXs8GR1O3h0lFOYvxMogjTdXOA/s320/Ume%25C3%25A5+B.png" width="320" /></a>Bildtext nedan!</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Det tragiska och beklagliga är att den yrkeskår som har i uppgift att utforma byggnader och att skapa platser för människors liv, såväl arbete som bostad, och för förvaring av egendom, såväl sängar som kopiatorer, i så hög utsträckning just upprepar arkitekturskolans arkitektur. Ta en titt på de uppförstorade kexpaket utan arkitektur med ett plockepinn i stål som har ställts upp strax intill Stockholms Stadshus och som kallas Stockholm Waterfront. Fundera ett slag på de pizzakartonger av glas som har travats i en hög på varandra intill Östermalmstorgs gamla fantasifulla byggnader. Ta en titt på huset på Vasagatan som har fått en ny fasad av glasplattor och fotskrapor i aluminium som ligger mitt emot det gamla posthuset med sin röda sandstensfasad. Betrakta ansamlingen av slumpmässigt ihopfogade glasskivor på huset intill järnvägsstationen som mest ser ut som en byggnadsställning och som flera glasskivor nyligen blåste loss ifrån. Fundera över varför nästan alla nya hus, liksom arkitekturskolan, saknar synligt tak.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh14YriK11ErQvLZ9S62dB_tJNZg7Juc_Tmb0yhHZb-cda4qJEz5PKfsTeV4GNEjQDMwyI-zRq9mRKTgXzLJ3Vg6_n09ln41FonpCwbNjHpQPKz7X1j2m1g-EUw8t74cLAod9jVuGgAJPI/s1600/ume%25C3%25A5+A.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="172" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh14YriK11ErQvLZ9S62dB_tJNZg7Juc_Tmb0yhHZb-cda4qJEz5PKfsTeV4GNEjQDMwyI-zRq9mRKTgXzLJ3Vg6_n09ln41FonpCwbNjHpQPKz7X1j2m1g-EUw8t74cLAod9jVuGgAJPI/s320/ume%25C3%25A5+A.png" width="320" /></a> Bildtext nedan!</div><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Ställ dig sedan den viktiga frågan: ritar dagens arkitekter vackrare hus än arkitekterna gjorde för hundra år sedan? Följdfrågan blir då: finns det någon koppling mellan dagens klossarkitektur och den betongklump som har uppfostrat dagens arkitekter? Oavsett svaren på dessa frågor hoppas jag att framtida arkitekturelever får ett vackert hus att vara i. Inte främst för elevernas skull, men för de människor som ska leva med deras arkitektur.</div><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">PS. John Crispinsson har på Newsmill föreslagit att de delar av arkitekturskolan som tyvärr inte hann brinna upp ska bevaras. Jag har följande kommentar: vi bör inte överlåta åt Stockholms brandförsvar att avgöra hur mycket brutalitet som ska bevaras. Arkitekturskolan är en representant för en brutal arkitektonisk strömning med brutala och inte på något sätt ”respektabla ideal”. Den systematiska utplåningen av våra stadskärnor kan inte ens med bästa vilja i världen beskrivas som en ”spännande och dynamisk period” av svensk stadsplanering. Låt oss istället uppföra en vacker byggnad på denna plats. Låt oss bygga en stad med hus som dagens människor uppskattar och inte bevara brutala hus med motiveringen att framtida generationer ”kanske” kommer att uppskatta brutalitet.</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: blue; font-size: large;">Illustrationer till denna artikel är tagna från Wikipedia (A-skolan) och från Umeå kommuns hemsida.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: red;">Bilderna från Umeå föreställer ett f<span class="QuoteChar"><span><span style="font-family: Garamond;">örslag till badhus med 50-metersbassäng, äventyrsbad, gym, parkering, bostäder, handel och hotell runt omkring den gamla Mimerskolan i Umeås centrum. Plansamråd pågick fram till den 20 maj 2011. Sandell Sandberg arkitekter. Jämför den ganska stora likheten med Stockholms arkitekturskola. Sandell Sandberg har sitt kontor just i en del av Arkitekturskolans byggnad. Om detta är en tillfällighet eller inte, går självklart inte att avgöra.<o:p></o:p></span></span></span></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: red; font-size: x-small;"> </span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"> </div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><br />
</div><br />
</div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-69071763023572356162011-03-17T00:53:00.000+01:002011-03-17T00:53:37.684+01:00Hus utan Arkitektur - Leve Funktionismen!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span style="color: blue;"><strong>Skällsorden har haglat</strong></span> över Stockholm Waterfront, Sveriges utan konkurrens mest synligt placerade nya byggnad. Denna moderna granne till Stockholms vykortsmotiv nummer ett, <strong>Stockholms</strong> <strong>Stadshus</strong>, diskuteras som om projektet har handlat om arkitektur. Här följer en möjlig förklaring till varför nya hus allt oftare utformas som enkla kartonger.</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">1) Stockholms politiker har insett att arkitekttävlingar och arkitekter bara krånglar till byggandet.</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">2) De har också insett att det är viktigare att staden fungerar och att det byggs hus än att fasader ser ut på ett visst sätt.</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Krånglet kring <strong>Slussen</strong> och tävlingen om det nya <strong>Stadsbiblioteket</strong> visar hur illa och långsamt det kan gå om man blandar ihop politik, alltså stadsbyggnadsfrågor, med tycke och smak, alltså arkitektur. Eftersom Stockholm verkligen behövde ett konferenscentrum med hotell och kontor vid <strong>Centralen</strong> anlitade staden en grupp högt begåvade ingenjörer som ritade tre stycken enkla lådor med platta tak som kunde inrymma konferens, hotell och kontor. För att bygget skulle bli billigt och gå fort ritade man inga fasader.<strong> Istället slog man upp några produktkataloger från de största tillverkarna av byggnadselement av glas och plåt och beställde några tusen av vardera. </strong>Snabbt och praktiskt.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span style="color: blue;"><strong>Resultatet är positivt.</strong></span> Nu finns det en centralt belägen och väl fungerande konferensanläggning på den mest centrala platsen i Sverige. Funktionen är det viktiga, inte fasaderna. Efter ett besök i Waterfront kan jag intyga att samma koncept använts för insidan. Här finns väl fungerande golv och trappor i något sorts slitstarkt stenmaterial, rulltrappor, toaletter, belysning och glasrutor utan minsta antydan till arkitektur. <strong>Miljön är lika rationell och identitetslös som en avgångshall på Frankfurts internationella flygplats. </strong>Jag föredrar detta framför ett projekt som aldrig blir byggt.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Mycket talar för att samma praktiska synsätt tillämpats i flera andra projekt i Stockholms City. I stället för arkitektur uppförs enkla volymer som fyller praktiska ändamål. Det är inte heller något problem att t ex det teknologiska och ekologiska spjutspetsprojektet Kungsbrohuset eller det nya praktiska handels- och kontorshuset vid Östermalmstorg har utformats som en trave pizzakartonger av glas. <strong>Hus utan arkitektur lämpar sig nämligen utomordentligt väl för arkitekttävlingar som inte krånglar till byggandet.</strong></span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">I stället för att ondgöra sig över Stockholm Waterfronts obefintliga arkitektur – eller som en del debattörer komma med demagogiska utspel om rivning – kan stadens politiker arrangera en arkitekttävling. Uppgiften skulle bli att utforma fasader och tak, volymer och varför inte tinnar och torn som kan uppgradera Waterfront till ett arkitektoniskt mästerverk i världsklass. Eftersom stadens politiker gärna ser fler bostäder i city finns det också en möjlighet att lägga till ett antal lägenheter ovanpå dagens huskartonger, med en strålande utsikt mot Riddarfjärden.</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><strong>Ingen skulle förlora på en sådan lösning.</strong> Arga debattörer och turister på jakt efter vykortsmotiv skulle bli glada. De som äger Waterfront skulle kunna tjäna lite mera pengar och få någonting att vara stolta över. Och politikerna skulle slippa ytterligare kritik.</span><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">PS1. Denna förklaring till varför nya hus allt oftare ser ut som uppförstorade mjölkförpackningar stämmer inte med aktuella uppgifter i arkitekturtidskrifter och i dagstidningar. Stockholm Waterfront uppges till exempel ha ritats av arkitekter på ett arkitektkontor som heter <strong>White</strong>. Förklaringen stämmer alltså inte med officiella fakta.</span><br />
<br />
<strong><span style="color: orange; font-family: Verdana, sans-serif;">En andra förklaring skulle kunna vara att moderna arkitekter inte är intresserade av arkitektur. Utan mer av kartonger.</span></strong><br />
<br />
<strong><span style="color: orange; font-family: Verdana, sans-serif;">En tredje förklaring skulle vara att de som finansierar nya hus bara är intresserade av ritningar till byggnadsvolymer med maximalt antal uthyrningsbara kvadratmetrar. Alltså av kartonger. Inte av arkitektur.</span></strong><br />
<strong><br />
<span style="color: orange; font-family: Verdana, sans-serif;"></span></strong><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Med ordet ”<strong>arkitektur</strong>” menas här de aspekter av ett hus som inte enbart motiveras av tekniska och praktiska överväganden. Arkitekturens uppgift är enligt denna tolkning att synas och att försköna staden. Ibland kan sådan arkitektur utformas på ett ovanligt och originellt sätt, för att som det heter ”sätta en stad på kartan.” Jag är personligen övertygad om att S<span style="color: black;">tockholm skulle må bra av mer <strong>arkitektur</strong>. Och färre <strong>kartonger</strong>.</span></span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">PS2. Detta synsätt och tillvägagångssätt nedvärderar inte på något sätt arkitekters arbete. Däremot skapar det en viss ordning i dagens tragiska sammanblandning av</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">1) Arkitektur å den ena sidan och</span><br />
<br />
<span style="color: blue; font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">2) Stadsbyggnad å den andra sidan.</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det är tyvärr alltför vanligt att stadsbyggnadfrågor (inklusive stadsbyggnadsförslag) som har att göra med transporter, ekonomi, flöden, funktioner blandas samman med arkitekturfrågor (inklusive färgsättnings- och materialval) som har att göra med byggnaders yttre och inre design.</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Med denna boskillnad mellan stadsbyggnad och arkitektur skulle såväl stadsplanerare och arkitekter kunna koncentrera sig på sitt yrke och sina problem, båda staden och dess hus skulle vinna på denna nya "ism".</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">Denna "ism" skulle kunna kallas "funktionismen"</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Först funktion och prakitikalitet - därefter design, färg och form.</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nu väntar vi således bara på utlysningen av arkitekttävlingen om <strong>"Arkitektonisk utformning av Stockholm Waterfront samt hotell och kontorsbyggnad i centrala Stockholm".</strong></span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Som min mamma sa när vi diskuterade stålpinnarna på taket till Stockholm Waterfront:</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"></span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">”Men det är ju inte klart än. Det där är ju bara byggnadsställningar. Det förstår du väl!"</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"></span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Kommer hon att få rätt?</span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"></span><br />
<span style="font-size: large;"><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"></span></span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span><br />
<div style="text-align: left;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"></span></div></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-74140045810037533892011-02-22T09:26:00.000+01:002011-02-22T09:26:30.366+01:00Blogguppdatering<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">Döda bloggar är inte kul. Därför här en snabb uppdatering av händelseförloppet sedan nyår. Det har blivit rätt många föredrag och seminarier, förutom de på KTH:<br />
<br />
Askersund -. varumärke och byggnadsordning<br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Kommunaltekniska föreningen - Efterfrågestyrd stadsplanering</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Stockholms handelskammare - storstadspolitik och infrastruktur</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Arvika - strategier för stadsutveckling</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Svensk Handel – kommersialisera stadsplaneringen</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">City i Samverkan – kartläggning av Norra Klara</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Örebro - Åtgärdsplan för Norrcity</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Så här har det sett ut (jag kommer inte att lägga upp "dagboksanteckningar" i fortsättningen. Detta är ett undantag):</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">5 jan. Övningskörning med Stella. Hon fixade dock inte uppkörningen. Jag har blivit vegetarian.</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">9 jan. Avreseparty för Stella som blir londonbo. Mitt tal: ”Det är mycket få dagar i livet man inte vet vad man ska göra nästa måndag. Försök därför att njuta av ovissheten. Om du kan”. Det gäller inte bara barn på väg ut i vuxenlivet…</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">11 jan. Presentation av varumärkesanalys och resultat av höstens workshop om Askersunds framtida utveckling för politiker, företagare, tjänstemän. Lång natts bilfärd hem till Stockholm. </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">18 jan. Start av kurs ”Implementation of Stockholm Comprehensive Plan, from Skarpnäck and Out” med 30 internationella elever på KTH. Går det att komplettera Skarpnäck-Bagarmossen så att de boende tycker att det är bra? Träff med två examensarbetare.</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">19 jan. Avstämning av rapport om handel och trafik med Ramböll, rapport för Vägverket som nu är klar. Föreläsning om handel på KTH.</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div>21-23 jan. Planprogram för Askersunds stadskärna. Helgarbete med Tobias. Bor på mysiga Lilla Caféet i tantbruntantgröntantgredelin-stad.<br />
<br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">24 jan. Träff med stadsträdgårdsmästare i sthlm, klart nyhetsbrev för City i Samverkan, förslag till stadsvandring med trafikkontoret och turistbyrån i vår.</div><br />
25 jan. Askersund igen. Taxi hemifrån 05.30, sedan tåg och buss. Hemma vid 22. <br />
<br />
26-28 jan. KTH-kurs. Föreläsningar och studieresa med buss.<br />
<br />
31 jan. Möte i Örebro om strategi för utveckling av Norrcity. Samt Askersund.<br />
<br />
1 feb. Besök på Nordic Center for Retail, Handelshögskolans avdelning i Norrtälje.<br />
<br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">2 -16 feb. Utvecklingsplan för Norra Klara i Stockholm. Sammanställning av planritningar, intervjuer med företagare och besökare, flödesmätningar, trafikanalys, gällande detaljplaner, kulturhistorisk klassificering etc.</div><br />
3 feb. Föredrag på Quality hotel Globe. Kommunaltekniska föreningen. 08:45 Efterfrågad eller regelanpassad stad? Med utgångspunkt från den efterfrågade staden och handeln som stadens ursprung och drivkraft diskuterar Jerker Söderlind, arkitekt och forskare på KTH, ett antal förslag för attraktiva och hållbara städer som den bilvänliga och täta staden, marknadsanpassning och avskaffande av strandskydd samt suboptimerande miljökrav.<br />
<br />
4 feb. Inledningsanförande samt moderering av debatt om storstadspolitik på Handelskammaren. VD:arna för de tre storstädernas handelskammare samt infrastrukturministern. Utan transporter stannar allt.<br />
<br />
7 feb. Askersund. Möten om belysning, stadsmiljö och planprogram, träff med byggare. Bor på Lilla Caféet igen. Mysigt.<br />
<br />
8 feb. Buss till Örebro. Möte om Strategi för Norrcity. Buss till Karlskoga. Missar anknytningsbuss till Karlstad. Tar Taxi istället. Träff med stadsarkitekten i Karlstad. Rälsbuss till Arvika. Lång föreläsning med diskussion med företagare och politiker om hur hjärnan fungerar, Arvikas framtid, handel, näringsliv, arkitektur och stadsutformning. Middag på lokala puben. Norge är nära. Mycket vacker gatubelysning. En dag – fyra städer…<br />
<br />
9 feb. Mycket tidigt morgontåg till Stockholm. Möte om utveckling av city med trafikkontoret och senare på dagen om bokprojekt om handel. Öl med kollega på kvällen, uppdragsplanering och jordnötter.<br />
<br />
10 feb. KTH-kurs. Ekologisk planering. Vad det nu betyder i praktiken!<br />
<br />
11 feb. Snökaos. Liftar till stan med en kille på JM. Föreläsning på Svensk Handel om kommersiell stadsplanering. Handel som stadens utvecklare eller avvecklare. KTH-kurs med rollspel om grannars, politikers, investerares och politikers olika synsätt på byggande. En riktigt bra show!. Fredagsbad på Liljeholmsbadet med efterföljande öl och vegetarisk biff.<br />
<br />
12 feb. Lördagsjobb om utveckling av Norra Klara med Gio. Skisser på entré till Örebro.<br />
<br />
14 feb. Färdigställande av kartläggning av Norra Klara. Kanske ett Carnaby Street i Stockholm?<br />
<br />
15 feb. Pendeltåg och buss till Sigtuna. Guidning för Askersunds kommun i trästadsidyllen Sigtuna samt återanvända industrilokaler i Sickla Köpkvarter/kulturhus samt Modecentret i Järla. Gamla Stan på kvällen.<br />
<br />
16 feb. Presentation av Norra Klara för fastighetsförvaltare. Nästa steg blir at ta fram ett utvecklingskoncept. Genomgång av bokmanus.<br />
<br />
17 feb. Skrivarbete fm. Träff med byggföretag em. <br />
<br />
18 feb. Examensarbetare och skissarbete på KTH. Vinterpub i Saltsjö-Duvnäs på kvällen.<br />
<br />
21 feb. Askersundsmåndag med skissarbete och råd om hur man gör en kiosk som motsvarar varumärket. Två föreläsningar i Örebro för företagare och kommun, om handelsstrategier i allmänhet och åtgärdsplan för Norrcity i synnerhet. HUI var där också. Samt gamla ”vuxenelever” från mina kurser i Urban Management. Nu ska vi ordna en återträff! Tåg åter till Sthlm. Konduktören glömde att ta betalt!<br />
<br />
Två klipp:<br />
<br />
<strong>Nya Vermlandstidningen med Arvikanyheter</strong><br />
<br />
<span style="font-size: large;">"Bygg Arvika som folk önskar"</span><br />
<br />
ARVIKA: Stadsutvecklare vill ha handel, bostäder och nöjen i stadskärnan<br />
<br />
<div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN9YDPG8QxyXj1hXPVWkfpfqYOiHxSh464jt-KpkKxE1Ldmo2ZNJMyQI_Z-OphN0TrA29mjLPXhdumf2L5GJ3UZjrn0JpRV7xGPyi9PGGyv3M8MloXoqwWUgvpGc7bubze0af4AwtMZkA/s1600/Jerker+arvika.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" j6="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN9YDPG8QxyXj1hXPVWkfpfqYOiHxSh464jt-KpkKxE1Ldmo2ZNJMyQI_Z-OphN0TrA29mjLPXhdumf2L5GJ3UZjrn0JpRV7xGPyi9PGGyv3M8MloXoqwWUgvpGc7bubze0af4AwtMZkA/s1600/Jerker+arvika.jpg" /></a></div>– Lyssna inte på självutnämnda experter, lyssna på folk i stället och bygg den stad som Arvikaborna vill ha! Stadsutvecklaren Jerker Söderlind var verkligen rakt på när kommunen inledde en seminarieserie om ”Framtidens Arvika” på Olssons brygga i tisdags kväll.<br />
<br />
Kommunalrådet Claes Pettersson (S) inledde kvällen med att påpeka vilken unik möjlighet Arvika står inför med byggandet av en helt ny stadsdel i hamnen.<br />
<br />
– I vårt fortsatta arbete med att utveckla Arvika står vi inför stora utmaningar och möjligheter, poängterade Pettersson, som också beräknade investeringsvolymen till en halv miljard kronor (kommunen och privata investerare) för att förverkliga vallen i sundet, den nya staden i hamnen och innerstadens fortsatta förbättring.<br />
<br />
Dags välja väg<br />
<br />
Daniel Nordholm, som är planeringschef i kommunen, menade att Arvika nu står inför ett vägskäl.<br />
<br />
– Våra föregångare har gjort det bra i byggandet av en stad under 100 år. Men nu står vi inför ett vägskäl, utveckla eller avveckla? Kommunens attraktivitet styr värdet på fastigheter och verksamheter.<br />
<br />
Nordholm menade också att kommunen är en katalysator och inspirationskälla för de privata initiativ som kan tas.<br />
<br />
Jerker Söderlind, teknisk dr vid KTH jobbar som konsult i stadsutveckling och som lärare på KTH i avdelningen för samhällsbyggnad. Som den arkitekt han också är sågade han sina kollegor jäms med fotknölarna.<br />
<br />
Fult är modernt<br />
<br />
– Man försöker bygga städer efter 1900-talets regler, där det fula anses vara modernt och bra och där man också skiljer de olika verksamheterna i samhället från varann; köpcentra utanför stadskärnan och bostäder för sig.<br />
<br />
Söderlinds val av stadsbebyggelse är den där man i stadskärnan blandar affärer, bostäder, små verkstäder, restauranger och caféer och grönytor.<br />
<br />
– Städer måste byggas efter vad medborgarna efterfrågar, inte efter vad experterna säger! Att maximera bara en funktion i ett område, t ex handel eller bostäder, skapar ingen stad.<br />
<br />
Var praktisk<br />
<br />
Söderlind efterlyste mer magkänsla hos både politiker och tjänstemännen i kommunen och där man slutar teoretiserar, slutar prata processer och i stället mer praktiskt svarar på frågan hur ska Arvika vara annorlunda, vad eller vilka vill vi attrahera och hur vidareutvecklar vi det unika i staden.<br />
<br />
– Och sluta tala om att bygga för framtiden. Vi bygger alltid för i dag och i dag vill nio av tio unga ha en etta i stadskärnan.<br />
<br />
Han underströk också vikten av en stark kommun, som lyssnar på företagarna, och tillsammans skapar en stad som ”fångar hela livet”.<br />
<br />
Ingen detaljplanering<br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">– Det är barockt med stadsplanerare som ska detaljreglera allt byggande. Det räcker att ange hur höga husen får vara och hur stora tomterna är, sedan får den som bygger välja vilken verksamhet som helst. </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Enligt Söderlind skapas de säkraste trafikmiljöerna med smala centrumgator, där biltrafiken är på stadens villkor och där folk ständigt korsar gatorna. Detta i jämförelse med trafikledernas farligt höga farter.</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">– Förläng det gamla gatunätet med raka gator, låt alla hus ha entréerna mot gatan, då skapas större trygghet.</div><br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Det var en i det närmast förstummad församling som tog till sig Söderlinds alla råd och synpunkter. </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Nästa träff i serien är den 22 februari under temat ”Hur kan/vill du utveckla värdet av din fastighet?”</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><br />
<br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><strong>Handelns Utvecklingsråd, HUR</strong>:</div><br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><span style="font-size: large;">Kommersialisera stadsplaneringen</span> </div><br />
<div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8QFTXHUu3l2D7OUq9AbKLjlXhH7E1MO6Bv0VvFIvDgXMMa6bn5ATuaw1NfbDdObqh7x-yokluf0mcntrsEd0I1kgfWfOfUEnQsVDbCt-UGk0i9ALnQXTrPQ1wrggTFqUEGAa9MR6C2z8/s1600/jerker+HUR.png" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="172" j6="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8QFTXHUu3l2D7OUq9AbKLjlXhH7E1MO6Bv0VvFIvDgXMMa6bn5ATuaw1NfbDdObqh7x-yokluf0mcntrsEd0I1kgfWfOfUEnQsVDbCt-UGk0i9ALnQXTrPQ1wrggTFqUEGAa9MR6C2z8/s320/jerker+HUR.png" width="320" /></a></div>FRUKOSTSEMINARIUM: Stadskärnor fulla av folkliv, shopping, restauranger och annan service är något som många uppskattar. Ändå bygger vi städer där bostäder och shopping separeras från varandra. Jerker Söderlind menar att vi måste komma bort från modernismens numera gamla idéer. <br />
<br />
På ett frukostseminarium presenterade Jerker Söderlind, teknologie doktor vid Kungliga Tekniska Högskolan och ordförande i City i Samverkan, Stockholm, idéer från sin kommande bok med arbetstiteln Bättre plats för handel – Shop Outside the Box. <br />
<br />
Henrik Vestin, Handelns Utredningsinstitut, började med att berätta om en studie av cyklisternas betydelse för handeln. Att det är alltfler som cyklar beror på hälsotrenden, miljöhänsyn, att det är ekonomiskt och att det sparar tid.<br />
<br />
– Vi gjorde en undersökning i Växjö som visade att cyklisterna spenderade mer pengar än de som åker kollektiv eller promenerar till centrum, berättade Henrik. Så det är viktigt att se till att cyklisterna lätt kan ta sig till butikerna på trygga cykelvägar och att det finns bra cykelparkeringar.<br />
<br />
Studien ledde till att HUI blev utsedda till Årets Cykelfrämjare 2010 av Cykelfrämjarnas Riksorganisation vilket både gladde och förvånade Henrik.<br />
<br />
Utveckla eller avveckla<br />
<br />
– I ”pratvärlden” är vi överrens om att bygga städer igen och vi njuter av de städer som tidigare generationer har skapat. Men i verkligheten bygger vi vidare på modernismens separata områden. Är det inte märkligt att ”moderna” hus nästan alltid är lika med fula kartonger som bara arkitekterna själva gillar, inledde Jerker.<br />
<br />
Jerker tycker istället att vi ska skapa blandbebyggelse där handeln finns insprängd bland bostäderna, inte stadslösa handelsplatser. Och handeln bör vara med och driva denna utveckling.<br />
<br />
– Idag bygger varje bolag var sin sak på var sin plats med långa avstånd emellan. De som ska använda platserna (konsumenterna) lämnas därhän. Vi behöver kommersialisera stadsplaneringen och låta handeln få ta en naturlig plats där konsumenterna finns.<br />
<br />
Gemensam planering krävs<br />
<br />
Enligt Jerker måste stadsbyggarna börja leverera det invånarna och besökarna vill ha, inte det de själva tycker att folket bör ha. Det behövs regler och planer, men de ska inte styra i detalj utan handla om hur de som befolkar områdena vill ha det. Som det är idag så förbjuder staten det som efterfrågas genom till exempel strandskyddslagen och regler om bullernivåer som försvårar bostäder i innerstadsmiljö.<br />
<br />
– Vi suboptimerar städerna på grund av att alla gör sin egen grej, sa Jerker. Vi behöver istället en gemensam marknadsinriktad stadsplanering som optimerar för blandad stadsbebyggelse.<br />
<br />
Bilen är viktig<br />
<br />
– Vi får inte glömma bort bilen i de här sammanhangen, det är viktigt att folk kan ta sig till handelsplatser med bil även om de är stadsliknande miljöer. Vi behöver bygga täta städer som ändå har utrymme för bilar och parkeringsutrymmen.<br />
<br />
Istället för att bygga genomfarter som vi ofta gör idag bör vi bygga ett integrerat trafiknät som tillåter folk att stanna och göra saker, som till exempel handla, menar Jerker.<br />
<br />
Slottsgalleria<br />
<br />
Jerker avslutar med att presentera en idé som nog får de flesta stockholmare att haja till:<br />
<br />
– En galleria under Stockholms slott i Gamla stan skulle skapa ett flöde från Brunkebergstorg som i nuläget är relativt dött. Den pampiga ingången mot Norrbro är redan given.<br />
Med den nyskapande idén, ursprungligen kläckt av <strong>Jan Wiklund </strong>i Alternativ Stad, tackar Jerker för sig och har kanske väckt en och annan tanke hos de som trotsat snöovädret och lyssnat på hur handeln bör ta plats i stadsplaneringen.<br />
<br />
</div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-78039257911135553172011-01-01T14:37:00.000+01:002011-01-01T14:37:51.380+01:00Nyårstal 2011Hållet vid Ringparksstugan i Saltsjö-Duvnäs, Nacka, Sverige, Världen<br />
<br />
Kl 23:50 – 24:00. Den 31 december 2010<br />
Av Jerker Söderlind, Saltsjö-Duvnäs Fastighetsägareförening<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHtCM85v_w7o54qyrwVJiiCijhOB9QEJbT_sH1JGL0JOg_89RHRzayFl-_eEL78g6PA0qOZ8CQ_luvSkjF9_Q_Q4Kp4V2qTxhMcCbJU7MCORathy6UHdajpWN5U4EH7bWy9jxVfNxTsD8/s1600/n%25C3%25A5r+2011.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="358" n4="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHtCM85v_w7o54qyrwVJiiCijhOB9QEJbT_sH1JGL0JOg_89RHRzayFl-_eEL78g6PA0qOZ8CQ_luvSkjF9_Q_Q4Kp4V2qTxhMcCbJU7MCORathy6UHdajpWN5U4EH7bWy9jxVfNxTsD8/s640/n%25C3%25A5r+2011.jpg" width="640" /></a></div><br />
Jag tänkte säga några ord om folkhemmet, så här i slutet av året. Ett folkhem byggt av folket, inte för folket eller åt folket, av särskilda experter. Jag tänkte säga några ord om framåtanda och byggandet av framtidens samhälle. Om ett byggande inspirerat av den märkliga företeelse som utgörs av vår by - Saltsjö-Duvnäs, folkhemmet på riktigt.<br />
<br />
Folkhemmet 1947: Elisabeth och Edvard Sjöqvist anlände till Saltsjö-Duvnäs, till det lilla området i utkanten, kallat Ekängen. Med ett litet lån från banken köpte de två stycken stadsplanelagda tomter. De uppförde två villor med cementblocksgrund och trästomme. De sålde den ena villan för att betala tillbaka lånet till banken. (Hur många gör det i dessa dagar?). De inredde en separat uthyrningsdel i det egna huset för att balansera budgeten. Elisabeth var halvsidigt polioförlamad och stod för grönsaksodlingen och djuruppfödningen. Edvard var parkarbetare i kommunen och knäckte extra som möbelsnickare. Hela tomten odlades upp. Hönor, kaniner, gäss, potatis, kålrötter, morötter, sallad. Med andra ord. Det gröna folkhemmet, det är inget nytt. Det började i Nacka. Återvinning och närodlat är inget nytt. Det startade i Duvnäs. Duvnäs var först!<br />
<br />
Folkhemmet 1997, femtio år senare: Huset på Rådjursvägen 10 såldes av Elisabeths och Edvards numera fullvuxna söner. Barnfamiljen från Söder bytte från hyreslägenhet med vaktmästare som kom när man ringt för tredje gången till eget ansvar och ingen man kunde ringa till för att få service. Målarpenslar, hyvlar, murspadar och motorsåg. Garaget blev så småningom tonårsrum. Vedpannan byttes till bergvärme. Med andra ord. Äntligen hemma började i Nacka. Långt innan Timmell och company. Det startade i Duvnäs. Duvnäs var först!<br />
<br />
Vi trodde då, för tolv år sedan, att vi hade kommit till det privata boendets högborg. En plats där alla skötte sig själva. där alla var sig själva nokk. Så fel vi hade. Duvnäs må vara en fastighetsägareförening. Men det är en just en för-ening, inte en mot-ening. För här, i Ringparksstugan och på nätet, samlas människor för att de är för något, vill något tillsammans, bryr sig om varandra, vill skapa något gemensamt. Valborg, kräftskiva, bridge, segelklubb, operett och operafest med matservering, pubafton och bastuflotte. Just det som folkhemmet handlar om. Ett folk som skapar ett gemensamt hem. Inte bara en bostad.<br />
<br />
Om jag har en förhoppning inför det nya året, är det en förhoppning om för och inte emot. Om att aldrig säga nej utan att komma med ett konstruktivt alternativ. Jag har en förhoppning om att Nacka- Värmdöpostens insändarsidor under 2011 fylls av positiva insändare. Där skribenterna istället för att klaga på hur träd och buskar försvinner när nya hus byggs (vilket alltid har varit fallet, även när våra hus byggdes) snarare kräver att nya husprojekt byggs lika trevligt och småskaligt och varierat som i Duvnäs. Av folket, inte bara för folket.<br />
<br />
För frågan är: Var någonstans kan idag en vanlig arbetarfamilj köpa sig en tomt, bygga sig ett hus efter eget kynne? Var i Sverige och var i Nacka kan Duvnäsmodellen växa vidare? Förslag i denna riktning vill jag se på insändarsidorna. För mera av Duvnäs. Inte emot.<br />
<br />
Försök till nyårsdikt:<br />
<br />
Logga in, logga in, i bergvärmeuppvärmda nyårsnatten<br />
Mot datorrymdens facebookcommunities och markens snö<br />
Den centralstyrda tidsåldern lägger sig att dö<br />
Logga ut sedan länge glömda nyårslöften - liksom fastighetsskatten<br />
<br />
Logga in den nya tidens gemenskap med värden som aldrig blivit gamla<br />
Där fastighetsägareföreningen återskapar – faktiskt - folkhemmets attribut<br />
Logga in gemenskap kring bridge och konst och pubkvällar utan slut<br />
Dit webbmaster Brian Kyléns hemsida oss alla lyckas samman samla<br />
<br />
Logga in hos oss, kära byggnadsnämnd och planavdelning i Nacka<br />
Och få svaret på hur man bygger trevligt, varierat och spirituellt:<br />
Gör en plan med bara tomter, där alla kan bygga själva - fritt och individuellt!<br />
Sen får de stora byggbolagen med sina rationella byggmetoder snacka<br />
<br />
Logga in, såväl vänster som höger, i kommun och parlament<br />
Och betrakta hur här ordnas såväl valborg, midsommar, kräftskiva och advent<br />
Logga in, kära styrelse för ordning och polis<br />
Beakta hur grannar i samverkan ordnar trygghet - helt utan nån´ milis<br />
<br />
Logga ut gamla fördomar om fastighetsägare som bara ser till det privata<br />
Och bejaka istället den mångfald som växer längs frivillighetens gata<br />
För om någonstans ett folkhem verkligen kan växa och frodas<br />
Är det där, där föreningslivets gemenskap ständigt odlas<br />
<br />
Från vårsalong till höstpub, från yoga till 50årshögtid<br />
Låt det gamla året ringas ut<br />
Som en början, alls ej ett slut<br />
Och låt nästa hundra år ta vid<br />
<br />
Så låt oss samfällt höja glasen!<br />
Låt Duvnäs bilda skola och modell för Sverige – för fasen!<br />
Logga in, logga ut!<br />
Nu är talet – och året – slut!jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-32375494713224191052010-11-27T14:32:00.000+01:002010-11-27T14:32:30.728+01:00föredrag i Örestaden, utanför KöpenhamnDen 8 oktober höll jag ett föredrag om drivkrafter i stadsutvecklingen vid en konferens i Örestaden, den nya stadsdelen utanför Köpenhamn. Här följer ett referat, dock utan bilder.<br />
<br />
Drivkrafter i stadsplaneringen <br />
<br />
Jerker Söderlind, forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm <br />
Referat av föredrag hållet vid konferens för IBU-Öresund/Region Skåne, 101008, i Örestad, Danmark, <br />
Skrivet av Joakim Bengtsson, SWECO, Malmö.<br />
<br />
Jerker Söderlind inledde med en liten undersökning med handuppräckning på följande frågor: <br />
Hur många här inne har en iPhone? <br />
Hur många tycker att den är bra? <br />
Hur många tänker byta till en Sony Ericsson, Nokia eller annat märke? <br />
<br />
Söderlind lovade att återkomma till mobiltelefontemat senare. <br />
Innan vi börjar diskutera hur något ska göras måste vi diskutera vad som ska göras, enligt Söderlind. Annars blir man fången i processen. <br />
Enligt Söderlind finns det två aktörer/drivkrafter som utvecklar våra städer: <br />
<br />
Företag, som vill tjäna pengar <br />
Stat och kommun, som står för lag och ordning <br />
<br />
Om dessa drar åt samma håll får vi resultat. Åt vilket håll de drar kan alltid diskuteras; det är inte säkert att det motsvaras av vad folk vill ha. <br />
Söderlind frågade om vi ska bygga den efterfrågade och hållbara staden, eller den stad som 1900‐talets regler kräver? Vi är alla, åtminstone i pratvärlden, överens om att bygga städer igen och vi är tacksamma över de städer som föregående generationer skapat. Söderlind har träffat på flera personer i olika kommuner som har ambition att bygga en stad men som hindras av regelverket. <br />
Söderlind menade att alla deltagare på sådana här konferenser är ense om att den hållbara staden är tät och blandad. Han frågade om någon tyckte att den hållbara staden är gles och funktions‐separerad. En i publiken tyckte det och Söderlind poängterade att det är just de som inte håller med som man måste se till att gynna. <br />
<br />
I verkligheten, när vi inte är på konferens, bygger vi separata områden, för det har vi lärt oss. Fortfarande är det så att arkitekterna har bestämt åt oss att modern arkitektur består av hus, som alla som inte har fem års omformatering av hjärnan tycker är fula. Modern arkitektur är arkitektur som vanligt folk tycker är fult. Så är det i alla fall i Stockholm, där nya hus ser ut som pizzakartonger av glas som ligger ovanpå varandra. <br />
<br />
Söderlind tog Västerås som exempel. I stadens översiktsplan står att ”Områden endast ordnade för boende och fritid ökar därför segregationen i samhället.” Men i verkligheten har det vid vattnet, som är det allra mest offentliga stadsrummet, byggts enbart bostäder, en kopia på 60‐talets områden. Trots de goda intentionerna i översiktsplanen har det byggts enbart utifrån bostadsbehovet – en typisk suboptimering som inte leder till det vi kallar stad. <br />
<br />
Varför vi tänker på en sak och gör en helt annan förklarade Söderlind med att våra hjärnor till 70 – 80 % går på autopilot. Flödet från start till beslut går bara via eftertanke de första gångerna, sedan har vi lärt oss vad vi föredrar. På samma sätt fungerar det i våra projekt, eller när vi ska bestämma vad vi ska äta till middag.<br />
<br />
Innan han gick vidare presenterade Jerker Söderlind sig själv lite mer ingående. Han arbetar med forskning och undervisning på KTH i Stockholm, inom områdena handel, trafik och miljon‐programmet. Han skriver på en bok med arbetsnamnet Leve kommersialismen!, som handlar om att handeln antingen kan utveckla eller avveckla en stad. Söderlinds tes är att staten och kapitalet måste samarbeta för att skapa regler som får marknaden att fungera. <br />
<br />
Söderlind är också ordförande i City i Samverkan, som arbetar för ett attraktivt city i Stockholm med aktörer från kommun, fastighetsägare och handel. Om vi bygger ett attraktivt city får vi hållbarhet på köpet. Söderlind föreslog att vi ersätter ordet hållbart med attraktivt och användarvänligt. I projektet arbetar de med att utveckla stadsmiljön och har tagit fram en gemensam målbild och vision. Fastighetsägarna vill tjäna pengar och stadens företrädare vill ha röster, varför de kan göra gemensam sak i att förbättra staden utifrån användarnas perspektiv. <br />
<br />
Hur gör företag för att tjäna pengar? undrade Söderlind . En grundsats är att aldrig kritisera kunden, vilket vi ofta gör inom arkitekt‐ och planeringskretsar. Kunden har rätt att bli mer än nöjd. Det är också viktigt att analysera efterfrågan; turister besöker städer och badstränder – inte separata bostads‐, arbets‐, eller köpområden (förutom Ullared). Ett exempel på detta är att en undersökning visar att nio av tio ungdomar vill bo i en etta i stadskärnan. Ett annat exempel på om kunden har rätt eller fel, är att Ericsson inte ville bygga den typ av mobiltelefoner som efterfrågades och därför höll på att gå under. Vidare på samma tema beskrev Söderlind Nokias N97 som ett ickefungerade flaggskepp. Nokia har inte lyssnat på kunderna. Vill du däremot köpa en iPhone 4 får du stå i kö. <br />
<br />
Köpenhamn fick också stå som exempel. De nya områdena, såsom Örestad, upplevs inte lika positivt som de gamla stadsdelarna. De nya områdena bygger på ett ideologiskt perspektiv, inte på efter‐frågan. <br />
Söderlind frågade sig varför inte stadsbyggarna levererar det som bilbyggarna gör hela tiden och visade en Toyotaskylt med texten ”Toyotas uppgift är att uppfylla kundernas önskningar”. <br />
Det finns en enorm konkurrens mellan städerna och därför behövs en offentlig makt. Utan regler kan vi inte producera det som konsumenterna vill ha. Städer ska – och kan bara – med lag byggas. Söderlind tyckte att 1874 års byggnadsstadga ofta är bättre än den nutida; 19,5 meters taknockshöjd var den enda regeln, inget annat. <br />
<br />
Ibland kan regelverk och företagen gå hand i hand, som exempelvis under industrialismen. Planeringen på den tiden var marknadsskapande och man diskuterade inte småsakerna utan skapade en gemensam spelplan. Tänk om Östermalm skulle bebyggas idag. Det skulle finnas åtskilliga facebookgrupper som propagerade för att rädda 18 stycken ekar där. Det skulle inte bli någon stad eftersom särintressena är så starka. Vi ska ha en stad men bygg den någon annanstans. <br />
<br />
På 1900‐talet byggde man efter en ideologi, att vi skulle umgås i små grannskap där det skulle vara trafikseparerat, till exempel Norsborg Alby. Trots att stadsdelen är ganska ny är den mindre efter‐traktad. Om det fungerade som i mobiltelefonbranschen, att de nya modellerna är bättre än de gamla, så skulle ju Norsborg Alby vara mer populära, konstaterade Söderlind och kallade det Bamse‐staden; starka snälla Bamse bestämmer hur Lille Skutt ska bo och det får Lille Skutt hålla tillgodo med. <br />
Utvecklingen beskrevs av Söderlind på följande sätt: <br />
1. Medeltiden: Stat och kapital var i paritet med varandra. Små territorier. <br />
2. 1700‐1800‐talen: Företagen växte och krävde en stark stat. <br />
3. 1900‐talet: En stark stat som levde i god symbios med de stora företagen.<br />
4. Nutid: Företagen har sprängt alla territoriegränser. Staten är på undantag. Problemet är att de stora företagen inte har ett tillräckligt bra regelverk som bygger stad utan bara små ned‐slag av urbanitet. <br />
<br />
Söderlind ser två grundläggande problem: <br />
1. Dagens regler förbjuder stad: Till exempel strandskydd. Gamla stan hade aldrig kunnat byggas och Sveavägen hade inte fått byggas som den ser ut idag. <br />
2. Det finns ingen gemensam plan: Alla bygger var för sig, små områden med suboptimeringar. Exempel från Köping och Malmö. <br />
<br />
Staden planerar inte för handeln, vilket leder till att handeln planerar för sig själv. Marknadsinriktad stadsplanering hade kunnat skapa en riktig stad. Staten behövs för att företagen ska kunna bygga det som konsumenterna vill ha. För att bygga det folk vill ha måste staten sluta förbjuda och istället planera för en blandad, tät, hållbar stad. Trafiksystemet bestämmer var staden och handeln placeras. Hur trafiken planeras avgör vilken stad man får, menade Söderlind som har funderat ut en hållbar övergång: <br />
<br />
1. Gles stad för bil: utgångsläget <br />
2. Tät stad för bil: bättre tillgänglighet för bilar i centrum <br />
3. Tät stad med spår: när tätheten är tillräckligt stor. Kan leda till bilfrihet <br />
<br />
Som exempel tog Söderlind upp Canterbury och Reston Town Center i Washington. Börja med att ta hand om bilisterna för att de inte ska åka till den glesa staden. Ett annat exempel är Kvickys i Helsingör, med stad på framsidan och biltillgänglighet på baksidan. Som avslutning uppmanade Söderlind åhörarna att ta hand om bilarna. Se till att de kommer så centralt som möjligt. I nästa skede kan vi bygga om parkeringshusen till bostäder och kontor. En utmaning till Trafikverket: om ni ska ta hand om hela resan, borde ni inte då finansiera en del av parkeringsplatserna i centrala lägen i städerna? Då kan vi slippa handelsområden på billig mark i utkanten av städerna. <br />
<br />
Efter föredraget ställde publiken några frågor. <br />
Fråga: Blir det inte svårt att få in kollektivtrafiken i efterhand? Är det inte bättre att planera in den från början? <br />
Svar: Vi måste acceptera verkligheten. Som exempel kan Växjö nämnas där kunderna inte kan komma in till centrum och detta har lett till att handeln har flyttats ut. Människorna är underlaget och vi måste inse att många kör bil. Handeln skapar mötesplatser. Tar vi inte hand om de som kör bil kommer vi bara att bygga vidare på de externa områdena. <br />
<br />
Fråga: Är det bara handeln som driver stadsutvecklingen? <br />
Svar: Nej det är efterfrågebilden. Lönsamhet och hållbarhet går hand i hand eftersom det som efterfrågas är tätt och blandat. Trafikplanering är 60 – 70 % av stadsplaneringen. <br />
<br />
Kommentar: Befriande föredrag! Min reflektion är att du försöker skapa en ny front, som jag gillar. Jag gjorde en reflektion tidigare idag: Varför bygger man inte en bilförbindelse i samband med citytunneln i Malmö? <br />
Svar: Bygg väg och spår samtidigt. Acceptera att bilen finns, annars accepterar ni inte verkligheten.jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-73028077119854703012010-11-17T16:37:00.000+01:002010-11-17T16:37:34.130+01:00Sluta dalta med Rosengårdföljande text var införd i Sydsvenska Dagbladet tisdag den 16 november.<br />
kan även läsas på länk:<br />
<a href="http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1298401/Sluta-dalta-med-Rosengard.html">http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1298401/Sluta-dalta-med-Rosengard.html</a><br />
<br />
Publicerad 16 november 2010 0.05 Uppdaterad 16 november 2010 0.052010-11-16 00:05:16 <br />
<br />
<br />
Aktuella frågor.Det är välvilliga svenska stadsplanerare som har ritat segregationens karta. Problem i miljonprogrammet kan inte lösas med toppstyrda satsningar på att hjälpa de boende med allt från fler poliser till bättre soprum, skriver arkitekten Jerker Söderlind. Det är dags att ersätta planekonomiskt slöseri med marknadsekonomi, att behandla Rosengårdsborna som vuxna människor och låta dem bestämma över sin stadsmiljö själva, menar han.<br />
<br />
Hur hade våra städer sett ut om Sverigedemokraterna fått bestämma över stadsplaneringen? <br />
Den som menar att ”lika barn leka bäst” hade knappast gillat den blandning av lägenheter, affärer och kontor som finns vid Stortorget och i Möllevången. <br />
SD-märkta stadsarkitekter hade troligen delat upp städerna i zoner, åtskilda av motorleder och bullerplank. De hade byggt lägenheter i en zon, kontor i en annan, villor i en tredje och affärer i en fjärde. <br />
De hade gjort särskilda zoner för invandrare med höghus och centrumlådor där allt ägdes av stora bolag som förhindrade de boende att sätta upp paraboler eller bygga om husen i utländska arkitekturstilar. <br />
<br />
De skulle ha sett till att det inte fanns skolor med svenska barn i invandrarzonerna och inga kontor eller verkstäder där folk kunde få jobb eller starta eget. De hade förbjudit genomfartsgator i invandrarzonerna så att butikerna där fick få kunder, eftersom inga andra än de boende körde bil eller gick där. <br />
Med inspiration från Sydafrikas apartheidpolitik hade de samtidigt planerat trevliga områden med havsutsikt för svenskar, helt utan fattiglappar. Resultatet hade blivit att utlänningarna hölls borta från arbetsmarknaden, aldrig lärde sig svenska, tvingades leva på bidrag och därmed bidrog till att Sverigedemokraterna fick allt fler röster i valen. <br />
<br />
Men vänta nu. Det är ju så här svenska städer är byggda, helt utan SD:s medverkan. <br />
Vi måste erkänna två saker: <br />
<br />
Det är svenska stadsplanerare som har ritat segregationens karta. Och Einstein hade rätt när han sade att ett problem inte kan lösas med de metoder som skapat problemet. <br />
<br />
Alltså: <br />
Problemet med miljonprogrammets bostadsområden är att staten gav pengar till stora bolag för att bygga ett centraliserat samhälle där allt skulle ägas och skötas av experter, oavsett vad vanligt folk tänkte och ville. <br />
Av samma orsaker har stora delar av u-landsbiståndet misslyckats. Att behandla människor som mindre vetande och skicka experter för att ”ordna” allt åt dem bäddar för korruption och initiativlöshet. <br />
<br />
Tyvärr bygger många förslag till lösningar på miljonprogrammets problem på samma toppstyrda modell. Det så kallade svenska samhället skall sätta in ”resurser” för att ”hjälpa” de ”boende” med fler poliser, lärare, tolkar och socialtjänstemän liksom bättre soprum, källarlås, energibesparing, planteringar, övervakningskameror, nya balkonger och fasadfärger. Allt centralt organiserat av politiker och experter och finansierat med skattepengar. <br />
Inte konstigt att SD fått vatten på sin fördomskvarn. <br />
<br />
Eftersom Einstein hade rätt behövs andra metoder. Och sådana finns. <br />
Hernando de Soto, peruansk barfotaekonom och rådgivare till Världsbanken, menar att fattigdomen i världen beror på avsaknad av äganderätt till fastigheter, på att fattiga människor inte äger den mark de brukar eller husen de bebor. I boken The Mystery of Capital menar han att detta förhindrar normal marknadsekonomisk tillväxt, där folk kan belåna sin egendom för att köpa en skördetröska eller en ko. <br />
Ett exempel på småskaligt ägande och lokalt ansvar som en väg ut ur fattigdom är Grameen Bank, vars grundare Muhammad Yunus fick Nobels fredspris 2006.<br />
Organisationen Hand in Hand eliminerar fattigdom genom att skapa jobb. Dess ordförande, förre ABB-chefen Percy Barnevik, har själv investerat cirka 100 miljoner kronor i verksamheten. Detta är raka motsatsen till dagens krav på ”insatser” för att ”åtgärda” så kallat ”utsatta förorter”. <br />
<br />
Därför: <br />
<br />
Ersätt planekonomiskt slöseri med marknadsekonomi. Sluta dalta med Rosengårdsborna. Behandla dem som vuxna människor. Låt dem få bestämma själva. <br />
<br />
Gör en ny stadsplan för Rosengård. Dra gator kors och tvärs mellan husen – det fungerar ju bra i Malmös centrum. Fyll igen planskilda korsningar och ersätt rondeller med gatukorsningar. Gör om Amiralsgatan till en normal stadsgata med byggrätter för nya hus på båda sidor. Sälj kåkarna till dem som bor där, inklusive alla tomma parkeringsplatser och öppna gräsfält, där de kan bygga nya kåkar.<br />
<br />
Med vanlig företagsamhet kan Rosengårds befolkning bli herrar – och fruar – i sin egen stadsdel och tjäna pengar på alla nya hus med bostäder, gym, restauranger och varuhus som ryms mellan dagens stora bostadsskivor. <br />
Sverigedemokraterna skulle avgjort sätta i halsen om husen byggdes så som de boende – nej, jag menar förstås de nya fastighetsägarna – tyckte att de skulle se ut. I Sverigedemokraternas partiprogram står bland annat: <br />
”Inga religiösa byggnader, med en för svensk byggnadstradition, främmande arkitektur, skall få byggas.” <br />
Men så skall vi inte ha det. Eller snarare: <br />
Det är inte upp till oss att bestämma om det. Det skall fastighetsägarna bestämma. Alltså framtidens självägande Rosengårdsbor. I Malmös häftigaste stadsdel. <br />
Chinatown i New York kan slänga sig i väggenjerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-17315927906406985022010-09-17T00:45:00.000+02:002010-09-17T00:45:45.650+02:00Arkitekturprogram för Stockholm modell Bob Dylan: "You´ve gonna have to serve somebody" <table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKV4Ockjg6zdX-ou1hUv1wnLwzX5DzbKKkOs6QaT0k4MDza6pugHB8Abvu2CBXSStSImvmeu1__VeIC5FzB-wPFXmOfqUwmqHtdSkRJX3o5EdwR3gXI3g8d1BOZbLx8qTDvYm1zbE49wA/s1600/pizza3.png" imageanchor="1" style="clear: right; cssfloat: right; height: 139px; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto; width: 368px;"><img border="0" qx="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKV4Ockjg6zdX-ou1hUv1wnLwzX5DzbKKkOs6QaT0k4MDza6pugHB8Abvu2CBXSStSImvmeu1__VeIC5FzB-wPFXmOfqUwmqHtdSkRJX3o5EdwR3gXI3g8d1BOZbLx8qTDvYm1zbE49wA/s320/pizza3.png" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div align="left" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Förslag till staplade pizzakartonger längs Fleminggatan av Tema</div><div align="left">Arkitekter. Till vänster en fasad av ett befintligt hus med äldre arkitektur.</div></td></tr>
</tbody></table> <div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><strong>DET ÄR BRA</strong> att Stockholms stad ska få ett arkitekturprogram. De flesta initiativ som tas av politiska beslutsfattare har både en orsak och ett syfte. Orsaker till politiska initiativ är ofta att något inte uppfattas som bra av politiker, påtryckningsgrupper eller väljare. En gissning är att Kristina Alvendals initiativ orsakats av den arkitektur som skapats i Stockholm under senare tid. Arkitektkåren har därför ingen orsak att glädja sig åt att deras arbete uppmärksammas politiskt. Det kan vara så att programmet initierats som en reaktion på de standardiserade pizzakartonger i storformat som håller på att ta över Stockholms skyline.</div><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9EIIgVCwBVIpoa_Hms3uurAhyDalcNuZnps4kXHTmd-yBXkKOZLfAhn6vMfWnJfob8dIa20IyCNrlJhgmP3wOy0qzpxGlqM-_7GC4owWBdGQ5LGP2hm2qPf9gT2NoTAGs2t3JqZbj130/s1600/pizza1.png" imageanchor="1" style="clear: right; cssfloat: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" qx="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9EIIgVCwBVIpoa_Hms3uurAhyDalcNuZnps4kXHTmd-yBXkKOZLfAhn6vMfWnJfob8dIa20IyCNrlJhgmP3wOy0qzpxGlqM-_7GC4owWBdGQ5LGP2hm2qPf9gT2NoTAGs2t3JqZbj130/s320/pizza1.png" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div align="left">Förslag till stapalade pizzakartonger längs Fleminggatan av Tema</div><div align="left">Arkitekter. Till höger en fasad av en befintlig byggnad från 1970-talet.</div></td></tr>
</tbody></table><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Kanske anser någon att arkitektur handlar om mer än att välja vilken fabrikant av fyrkantiga standardiserade glas-, plåt- eller stenskivor som ska anlitas för att täcka utsidor av fyrkantiga byggnadsstommar? Eller så finns det en önskan om att alla nya hus inte ska se likadana ut eller att de ska vara typiska för Stockholm. Om detta vet jag ingenting.</div><br />
<strong>Det viktiga med ett arkitekturprogram är vilket syfte det ska tjäna</strong>. På vilket sätt och med vilka mål bör ett arkitekturprogram utformas? Bob Dylan sjöng på sitt album Slow Train Coming:<br />
<br />
<span style="color: blue;"><strong>"Well, it may be the devil or it may be the Lord</strong></span><br />
<span style="color: blue;"><strong></strong></span><br />
<span style="color: blue;"><strong>But you’re gonna have to serve somebody"</strong></span><br />
<br />
Eftersom valfrihet och tydlighet är bättre än enfald och vaghet följer här fem alternativ till syfte för ett arkitekturprogram för Stockholm. <br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">1) Att stärka arkitekternas konstnärliga frihet</span><br />
<span style="color: red;"><strong>Syftet är att frigöra arkitektkåren från en begränsande omgivnings krassa krav, inskränkta önskemål och konservativa värderingar.</strong></span><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRF0A9bs_V3-Uw5Q0KPqRcuXSxTVD23oXe9Gjzo9bpskjg6P1nNKC8lLuD8lhfR9ANzSu0HNagfek-QM14cYNRStP7TaCiLUm5i-P1OSDd89b8p0tCgWm1LAV1vQ2picmgQ7F00udW19w/s1600/pizza2.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" qx="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRF0A9bs_V3-Uw5Q0KPqRcuXSxTVD23oXe9Gjzo9bpskjg6P1nNKC8lLuD8lhfR9ANzSu0HNagfek-QM14cYNRStP7TaCiLUm5i-P1OSDd89b8p0tCgWm1LAV1vQ2picmgQ7F00udW19w/s320/pizza2.png" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div align="left">Förslag till staplade pizzakartonger längs Fleminggatan av Tema</div><div align="left">Arkitekter. Till höger ett befintligt hus som är ganska nybyggt.</div></td></tr>
</tbody></table>Förslag till formulering: <br />
<span style="font-size: x-small;">”Stockholm behöver en arkitektur i världsklass. För att marknadsföra Stockholm som ett ledande centrum för design och innovation är det viktigt att världsledande liksom även lokala nytänkande arkitekter ges möjlighet att med bibehållen konstnärlig integritet utforma visionära och framtidsinriktade projekt. Så långt möjligt skall den skapande processen liksom de byggda resultaten inte begränsas av förutfattade meningar, snäva ekonomiska ramar, kulturhistoriskt tillbakablickande kvalitetsbegrepp eller tillfälliga opinionsstormar mot originella lösningar.”</span><br />
<br />
Detta mål stärker enskilda arkitekters ställning gentemot byggare, politiker och allmänhet. Ett carte blanche för fantasifull arkitektur kan få internationella arkitekter att vallfärda till Stockholm. Det ger kreativa arkitekter och byggherrar frihet att utveckla projekt med internationell lyskraft. Den politiska styrningen består mer i att undanröja hinder för nytänkande och ta hand om eventuella proteststormar än att lägga sig i arkitektarbetet. Resultatet blir per definition omöjligt att förutsäga eftersom det inte går att förutsäga en fantasi. Anything can happen! Anything goes! Programmet utformas av privatpraktiserande arkitekter, formgivare och designers.<br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">2) Att stärka Stockholms arkitektoniska identitet</span><br />
<strong><span style="color: red;">Syftet är att bygga vidare på och förstärka lokala särdrag och unika kvalitéer hos Stockholms byggnader och stadsrum.</span></strong><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh54Eac8jBxnmF47rJKBghAl2qXFMlhmSnMax0Cu6y0UillU6RRI5gDoG_TugI0YFXdzqRjW0kx3tb6xHh0VhNtOq-nkCn1veSd-TXUmJoo76bWQ1qXTWHmCNomIIkCr-ZSQ0qBWxvqeMo/s1600/odenplan+av+eva+fenge+stoppa+gallerian.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; cssfloat: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" qx="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh54Eac8jBxnmF47rJKBghAl2qXFMlhmSnMax0Cu6y0UillU6RRI5gDoG_TugI0YFXdzqRjW0kx3tb6xHh0VhNtOq-nkCn1veSd-TXUmJoo76bWQ1qXTWHmCNomIIkCr-ZSQ0qBWxvqeMo/s320/odenplan+av+eva+fenge+stoppa+gallerian.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto av Odenplan med traditionsrik och gammal arkitektur.</td></tr>
</tbody></table> <br />
Förslag till formulering:<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">”Stockholm behöver stärka sitt arkitektoniska varumärke. För att leva upp till varumärket ”Capital of Scandinavia” skall särskilt centrala platser, märkesbyggnader, viktiga funktioner och frekvent besökta stråk utformas med utgångspunkt från stadens tradition och byggda identitet. Den centrala stadens historiskt framvuxna kvartersmönster med fasader i puts och sten med riklig arkitektonisk variation och utsmyckning samt väldefinierade gator och torg skall fungera som riktmärke och förebild. Nya tillägg skall respektera, bygga vidare på och förstärka denna Stockholms identitet.”</span><br />
<br />
Detta mål ger byggherrar, arkitekter och politiker en tydlig gemensam utgångspunkt för planering, programskrivning och fasadutformning. Resultatet blir en sammanhållen stadsbild med traditionella stadsrum av 1800-talstyp. Stockholm utvecklas då i en annan riktning än flera andra Europeiska huvudstäder där fristående glaspelare och utopiska formexperiment gör sitt bästa för att riva upp och ersätta den historiska stadsväven och stadsbilden. Programmet utformas av planerare och experter på kulturhistoria och marknadsföring.<br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">3) Att stärka arkitekturens ställning hos allmänheten</span><br />
<strong><span style="color: red;">Syftet är att nya byggnader ska motsvara önskemål och krav från Stockholms befolkning och besökare.</span></strong><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwN1FmkToyi8MaF1yj7fO5xP09U3wEsCYptLdH6KzjUHki5kk0_e1aIbETh2_3G5w3umL4QCbSFpmsMNqgZmjP2eLOzNTNVIJxbTaILexGYGJ8VdUPbABb7xXPhdDHfSY_oTGAZIMRW_s/s1600/hundertwasser_house.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; cssfloat: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" qx="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwN1FmkToyi8MaF1yj7fO5xP09U3wEsCYptLdH6KzjUHki5kk0_e1aIbETh2_3G5w3umL4QCbSFpmsMNqgZmjP2eLOzNTNVIJxbTaILexGYGJ8VdUPbABb7xXPhdDHfSY_oTGAZIMRW_s/s320/hundertwasser_house.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div align="left">Hundertwasserhaus i Wien, det mest populära</div><div align="left">arkitektoniska utflyktsmålet i Österrike</div></td></tr>
</tbody></table>Förslag till formulering:<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">”Stockholm behöver en demokratiskt förankrad arkitektur. För att stärka arkitekturens ställning och skapa en stad som medborgarna känner stolthet och glädje över skall utformning av byggnader och offentliga platser utgå från Stockholmarnas egna värderingar och preferenser. Arkitekturprogrammet består av riktlinjer baserade på de önskemål om arkitektonisk utformning som framkommit i dialogen ”Stockholm – våra drömmars stad” som genomförts av stadsbyggnadskontoret 2011. Förändringar av stadsbilden kan då genomföras med ökad tydlighet för alla inblandade, kortare handläggningstider och folklig förankring och uppskattning.”</span><br />
<br />
Ett mål som bygger på en syntes av allmänhetens uppfattningar har fördelar ur processperspektiv genom att minska inslaget av protester, bråk i massmedia och överklaganden. Resultatet är svårt att sia om, men staden skulle troligen få fler traditionellt utformade byggnader, mer arkitektonisk utsmyckning och möjligen små och udda projekt av ”folklig” karaktär, vad det nu betyder. Många arkitekter skulle uppfatta programmet som en populistisk och estetisk tvångströja. Politiker och byggherrar ges mindre makt över estetiska val samtidigt som det ger högre förutsägbarhet än alternativ 1 och4. Programmet utformas av en redaktionskommitté under politisk styrning som sammanställer resultat och riktlinjer.<br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">4) Att stärka politikens styrning av den arkitektoniska utformningen</span><br />
<span style="color: red;"><strong>Syftet är att stärka de folkvalda politikernas ansvar för och inflytande över stadens utformning.</strong></span><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvDm9lzud29Dd6sqTKmn1dJCrYGhMYvci946ueUYEKKF0yp_1Ev33HuEdt1DLm0HyT2oQTevjJyvNBi1AgVXIb1O6kc_ew7ZF79Vra7R2Su_1JW_I8IT7Qee9z9I-tDuPJ3fJp82QCXXU/s1600/20100810020.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; cssfloat: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" qx="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvDm9lzud29Dd6sqTKmn1dJCrYGhMYvci946ueUYEKKF0yp_1Ev33HuEdt1DLm0HyT2oQTevjJyvNBi1AgVXIb1O6kc_ew7ZF79Vra7R2Su_1JW_I8IT7Qee9z9I-tDuPJ3fJp82QCXXU/s320/20100810020.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div align="left">Tillfällig färgsprakande bebyggelse och installation på Sergels </div><div align="left">Torg vid invigningen Kulturhusets nya entré och läsesalong.</div></td></tr>
</tbody></table> Förslag till formulering:<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">”Stockholm behöver ett tydligt politiskt ansvar för arkitekturen. Politiker i fullmäktige, facknämnder och stadsdelar skall ges möjlighet att förtydliga sin roll som beställare och beslutsfattare. Som underlag utarbetas en handbok med en checklista som visar olika alternativ på hur byggnader och stadsmiljöer kan utformas. Handboken visar hur samma funktion, t ex ett hotell, kan byggas med en modernistisk eller traditionell utformning av volymer och fasader. Partierna får då möjlighet att förtydliga sina värderingar och göra tydliga val. Medborgarna kan bättre bedöma olika partiers ställningstaganden.”</span><br />
<br />
Detta mål stärker det politiska ansvaret samtidigt som arkitektur hamnar högt på den politiska agendan. Bedömning av olika förslag till en ny fasad eller ett nytt bostadsområde lyfts upp som en viktig fråga för varje partigrupp. En debatt där alternativa utformningar ställs emot varandra utifrån partilinjer vitaliserar planeringsfrågorna. Resultatet blir mindre valfrihet för byggföretag och arkitekter och lägre förutsägbarhet. Mer visionära projekt kan dock genomföras om de får tydligt politiskt stöd. Programmet blir inte ett måldokument utan ett verktyg för att förtydliga valmöjligheter och estetiska prioriteringar.<br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;">5) Att stärka översiktsplanens praktiska implementering</span><br />
<strong><span style="color: red;">Syftet är att byggnader och stadsmiljöer utformas för att förverkliga översiktsplanens vision om en promenadstad.</span></strong><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqXQCq1F6sYKyV7W8YiVwUnw3EFcCKR2ClRwdLLMmDr27GXq7G_0uDTjmg6HaasIwbRYT_J5-iyaHp5lo4Ltph6vcbMOXY2WzMkLyEldhjPLUPfH7T6or8Saw39nt8mn-1Nvw00fX-OII/s1600/20100525594.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; cssfloat: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" qx="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqXQCq1F6sYKyV7W8YiVwUnw3EFcCKR2ClRwdLLMmDr27GXq7G_0uDTjmg6HaasIwbRYT_J5-iyaHp5lo4Ltph6vcbMOXY2WzMkLyEldhjPLUPfH7T6or8Saw39nt8mn-1Nvw00fX-OII/s320/20100525594.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div align="left">Katarina Bangata betraktad från gamla Skatteskrapans topp.</div></td></tr>
</tbody></table>Förslag till formulering:<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">”Stockholm behöver bygga en mer blandad och gångtrafikvänlig stadsmiljö. För att öka utbudet av traditionell blandad stad med varierad arkitektur, god tillgång till parker och säkra och vackra gaturum skall staden utarbeta en manual för arkitektur och byggnadssätt. Denna bygger på en analys av vilka stadstyper som bäst motsvarar översiktsplanens mål. Allmänheten tillfrågas om vilka sorters fasadutformningar och stadsrum de vill se i nybyggnad och kompletteringar. Nya projekt skall utifrån manualen redovisa hur de uppfyller översiktsplanens mål. Det kan röra frågor om kommersiella lokaler i bottenvåningar och tydligt markerade tak och entréer.”</span> <div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">Detta mål stärker inriktning mot byggande av mer blandad och tät stad. Det sänder klara signaler till byggherrar och arkitekter och stärker de politiska beslutsfattarnas styrning och ansvarstagande. Resultatet blir en lägre grad av direkt estetisk styrning än i alternativ 3 och 4. Det ger långsiktiga spelregler för byggande kan möjligen ge hög lönsamhet, med tanke på dagens höga efterfrågan på innerstadsmiljöer. Programmet utformas av stadens tjänstemän och politiker i dialog med byggherrar och investerare.</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvVHx7mgiu6ReXpvyJ1-DZTNPFREy5N4XSOj4DSP3XwV5iXzuFUz-PAx-LLIgKQ8NuiuguOK2-b1qSjrtWQgw1xOeAdNlPUbpyjrQ3v3-99EU5Pzi2OLderx70pTF45yQG6UngJ7wSDwg/s1600/20100517577.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; cssfloat: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" qx="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvVHx7mgiu6ReXpvyJ1-DZTNPFREy5N4XSOj4DSP3XwV5iXzuFUz-PAx-LLIgKQ8NuiuguOK2-b1qSjrtWQgw1xOeAdNlPUbpyjrQ3v3-99EU5Pzi2OLderx70pTF45yQG6UngJ7wSDwg/s320/20100517577.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div align="left">En innergård med ett träd och gammal arkitektur längs Gamla</div><div align="left">Brogatan som inte revs under 1960-talets stadsförnyelse.</div></td></tr>
</tbody></table><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">PERSONLIGEN SKULLE JAG kunna förorda två av dessa alternativ och avråda från två andra. Men det viktiga i diskussionen är programmets syfte. De olika alternativen ger ökad makt åt och ”tjänar”, med Bob Dylans lite svartvita formulering följande aktörer: </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><strong>Alt 1 – arkitektkåren</strong></div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><strong>Alt 2 - kulturhistoriker</strong></div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><strong>Alt 3 – medborgare</strong></div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><strong>Alt 4 – politiker</strong></div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><strong>Alt 5 – byggherrar</strong></div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">DET VORE POSITIVT om det kommande arkitekturprogrammet inte utformades för att tillfredsställa alla särintressen och ge ”lite grann åt alla”. En stads arkitektur – inklusive dess offentliga platser, gator och torg – är en alltför viktig fråga för att utformas som en vag kompromiss. Ett programs styrka handlar inte om ord på ett papper utan hur det tillämpas i praktiken, i konkret handling. Kravet på tydlighet i maktfrågan utesluter inte att det går att komma överens om en långsiktig lösning som gynnar Stockholms tillväxt, skönhet och attraktionskraft.</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><span style="font-size: x-small;">(Frågan om vad som är ful eller vacker arkitektur, det är som vanligt en privatsak. De bilder som ackompanjerar denna text är självfallet inte objektiva. Särskilt svårt var det att hitta en bild som kunde symbolisera ökad politikerstyrning.)</span></div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">.</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"></div><div align="left" class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-61484348540547737552010-09-01T12:40:00.000+02:002010-09-01T12:40:09.143+02:00Två sorters kvalitetDET ÄR BRA att SvD den 28 augusti gav möjlighet för arkitekten <strong>Johan Johansson</strong> att förklara vad som i dagens varumärkesbyggande värld definierar arkitektonisk kvalitet. Johansson är välformulerad, intelligent och skriver bra. Jag räknar honom också till mina vänner. Kanske stämmer det, som Johansson antyder, att det i verkligheten var den kände arkitekten Sigurd Lewerentz som ritade fasaderna på det kontorshus med metallfasad i Hammarbyhamnen som snart ska rivas för att ge plats för ännu ett lägenhetshus i Sveriges förmodligen mest välplanerade nya bostadsområde, Hammarby Sjöstad. Johansson har troligen rätt i att om någon kunde bevisa att varumärkesarkitekten Lewerentz ritat denna i och för sig anskrämliga och på insidan mycket slitna kontorskåk, ja då skulle den per automatik betraktas som värdefull och därmed få högsta möjliga skyddsklassning. Alltså:<br />
<br />
<span style="color: red;"><strong>Känd arkitekt = Värdefull arkitektur = Bör inte rivas eller förstöras.</strong></span><br />
<br />
<strong>Användardefiierad kvalitet</strong><br />
Inom andra sektorer av vårt moderna samhälle bygger definitionen av kvalitet på vad någon har gjort, först i andra hand vem denne någon är. Det viktiga är produkten eller tjänsten själv. Ju mer konsumentinriktad en produkt är, från läsk till jeans och vidare till mobiltelefoner och bilar, i desto högre grad är det användarnas värdering som bestämmer om produkten eller tjänsten får ett starkt varumärke. Och ju mer kommersiell en sektor är, i desto högre grad underkastas produkters och tjänsters framgång den bedömning som görs av de som betalar för och använder produkten eller tjänsten.<br />
<br />
<strong>Kommersiellt definierad kvalitet</strong><br />
Musik- och filmbranschen är t ex genomkommersiella. Framgångsrika musiker och filmskapare gör låtar och rullar som många lyssnar eller ser på. Musiker och filmare som Lady Gaga eller Clint Eastwood har byggt upp sina starka varumärken genom att göra saker som är populära bland många människor. När en sådan producent uppträder i Globen eller släpper en ny film fungerar deras namn som en sorts garant för kvalitet. Men, om showen är ogenomtänkt eller filmen har ett dåligt manus, då slår detta tillbaka på producenten själv. Han eller hon blir en föredetting. Varumärket förlorar i värde. Folkets dom må vara orättvis och oinitierad. Men i en demokratisk marknadsekonomi vinner den som av det obildade folket uppfattas som bäst. Det kommer många partiledare också att tänka efter den 19 september. <br />
<br />
<strong>Politiskt definierad kvalitet</strong><br />
Men så är det nu inte med arkitekter och arkitektonisk kvalitet. Eftersom arkitektur och stadsplanering inte är enkla konsumentprodukter som säljs direkt till användarna, är det ofta någon annan som bestämmer hur stadsplaner och hus ska se ut. Det är ju i praktiken omöjligt för mig att som enskild person gå in i en butik och beställa en viss sorts utsikt, torg eller gatumiljö. Jag får hålla till godo med att välja mellan de platser som finns. Och förlita mig på att politiker och arkitekter beslutar att nya hus och utsikter ska motsvara åtminstone de flestas önskningar, inklusive mina egna. Ett aktuellt exempel på ett beslut som ligger ganska nära folkmajoritetens önskningar är Stockholms stads nya översiktsplan som heter ”Promenadstaden”. Där står det i korthet att framtida stadsdelar och hus ska byggas så att folk får det de vill ha. Det är ju så att priserna på innerstadskontor och -bostäder är väldigt mycket högre än motsvarande kontorsytor och lägenheter ute i förorterna. (Med förort menar jag inte här villaområden som också är väldigt populära och därför också dyra). Alltså ska Stockholm bygga mer stadsdelar typ Östermalm och Södermalm i framtiden. Och bygga mindre av typ Bredäng eller Skärholmen.<br />
<br />
<strong>Folkligt definierad kvalitet</strong><br />
Det här kan kännas som ganska populistiskt. Politiker beslutar att bygga det som vanligt folk efterfrågar och gillar. Den här översiktsplanen avfärdar det modernistiska förortsbyggande som arkitekter arbetat med sedan ca 1930. Populistiskt är precis vad det är. Politiker som vill bli omvalda måste bygga sina egna varumärken. Och precis som för musiker och filmare hänger varumärkets styrka och därmed rösterna på vad de levererar. Det är det som demokratin bygger på. Att folket ska få avgöra vad som är rätt och fel. Även om de enligt de som råkar vara mer insatta, som välutbildade experter, kan tycka eller till och med bevisa att folket har helt fel. Min slutsats blir:<br />
<br />
<span style="color: blue;"><strong>Uppskattad arkitektur = Bör inte rivas eller förstöras = Det verkar vara en bra arkitekt.</strong></span><br />
<br />
<strong>Expertdefinierad kvalitet</strong><br />
Och då är vi tillbaka till den internationellt kände varumärkesarkitekten i Hammarby. Det är ju knappast så att Lewerentz blivit berömd därför att han ritat allmänt populära byggnader. Det är istället så att specialutbildade experter som arkitekter, kulturhistoriker, konstvetare, antikvarier, etc anser att Lewerentz byggnader har en särskild kvalitet. Det är precis som Johansson skriver, att upphovsmannens namn bestämmer byggnadens värde, i högre grad än dess arkitektoniska kvalitéer. Och av den orsaken finns det all anledning att akta sig för att anlita kända arkitekter. För ju mer välkänd arkitekten är, desto mindre möjlighet finns det att ställa krav på att arkitektens hus ska vara bra, fungera, passa in i omgivningen eller att det inte ska regna in genom taket. Den arkitekt som har uppnått varumärkesstatus har så att säga charte blanche att rita vad som helst och hur som helst. Det värsta som kan hända en stad är då att den är full av hus som ritats av varumärkesarkitekter.<br />
<br />
<strong>Arkitektdefinierad kvalitet</strong><br />
För antag att alla hus i hela Hammarbyhamnen hade ritats av arkitekten Lewerentz. Eller att de brutala motorvägsramperna med alla sina prång och mörka gångtunnlar som okänsligt lagts ut över vattnet vid Slussen i Stockholm hade burit Lewerentz signatur. Då hade det varit stört omöjligt att föra en demokratisk diskussion om hur Hammarbyhamnen respektive Slussen skulle utformas. Ännu värre hade det förstås varit om Lewerentz eller andra kända varumärkesarkitekter hade ritat alla de lägenhetsförorter som Stockholms nya översiktsplan vill bygga om och komplettera, så att det blir en mer levande stadsmiljö där, med fler gator, butiker och arbetsplatser:<br />
<br />
<em>”Stopp och belägg. Det må vara så att de här förorterna inte fungerar. Men det kan vi inte ta hänsyn till. De är ritade av de allra bästa arkitekterna och får inte därför inte röras. Om folk inte trivs eller flyttar därifrån, det kan vi inte ta någon som helst hänsyn till. Och de som bor där förstår inte det där med arkitektonisk kvalitet Det är bara vi som har gått på högskola och har diplom som begriper sånt här.</em><br />
<br />
<em>(Och dessutom, eftersom vi nu är inne på att diskutera mobiltelefoner också. Det är inte alls så att Apple gör bra telefoner, det är bara som folk fått för sig. Nokias mobiler är fortfarande bäst, för vi har kollat alla tekniska prestanda och jämfört. Men folk vet ju inte sitt eget bästa...)”</em><br />
<br />
<strong>Expertdefinierad kvalitet</strong><br />
Eller, antag att någon skulle råka upptäcka att de cirkelformade betong- och tegelkonstruktionerna intill Sheraton som kallas Järnvägsparken hade ritats av låt säga modernismens gudfader him self, Le Corbusier. Då hade det närmast uppfattats som ett helgerån att som stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal (M) föreslå en ombyggnad av denna vindpinade och ödsliga yta mellan Centralen och Stadshuset. Alvendals tankar på en ombyggnad till en marknad typ Portobello Road i London skulle få skrinläggas. Inte för att det vanliga folket skulle vara emot det. Jag tror snarare att Alvendal skulle ha vunnit några röster i det kommande valet om en sådan ombyggnad redan hade gjorts. Nej, det skulle vara omöjligt därför att det som har ritats av en varumärkesarkitekt per definition anses vara värdefullt. Alltså, ”anses” värdefullt av experter som inte är folkvalda och som därför inte behöver lyssna på vad folket tycker t ex i allmänna val. Det är precis så som Johansson skrev i sin artikel. Och här är skillnaden stor mellan musiken och filmen å ena sidan och arkitekturen och stadsplaneringen å den anda sidan. Och det förtydligar att det finns två sätt att se på det här med kvalitet.<br />
<br />
<strong>Varumärken som bygger på bra produkter</strong><br />
I en demokratisk marknadsekonomi kan folket välja de politiker som de t ex tycker har bäst idéer om hur staden ska växa. Folket kan också inom många områden själv välja vilka saker de ska köpa. Jag har t ex just slängt min mycket dyra och komplicerade mobiltelefon från Nokia med modellnummer N97 eftersom den är fullkomligt hopplös att använda. Istället har jag skaffat en Iphone 4. Den är både snygg och lättanvänd. Att Apple har ett starkt varumärke kan inte förklaras med marknadsföring och reklam. Nokia gör också massiv reklam för sina prylar. Men den reklamen slår tillbaka om de inte gör bra saker. Vilket de inte gör.<br />
<br />
<strong>Makt som bygger på expertkunskap</strong><br />
I ett mer auktoritärt samhälle eller i en planekonomi är det tvärtom. Där är det politiker som bestämmer hur staden ska växa. Oavsett vad folket tycker och tänker. Lite av detta inträffade när praktiskt taget alla stadskärnor i Sverige revs och ersattes av parkeringshus och betonglådor för konsum. Och här närmar vi oss en slutsats i frågan om arkitekter, arkitektonisk kvalitet och varumärken. Ofta var det välkända arkitekter och planerare som i kraft just av sin prestige och sina ”goda namn” som övertalade politiker att bygga förorter i stället för städer och att riva t ex Klarakvarteren i Stockholm. Men eftersom Sverige under 1960-talet faktiskt var en demokrati så avstannade rivningsarbetena efter bråket om almarna. <br />
<br />
<span style="font-size: large;">Slutsats: Det finns två sätt som varumärken byggs. Det finns två sätt att definiera arkitektonisk kvalitet. Det ena sättet kan vi kalla demokratisk marknadsekonomi. Det andra sättet kan vi kalla expertstyrd planekonomi.</span><br />
<br />
<span style="color: blue; font-size: large;">1) Demokratisk marknadsekonomi.</span><br />
<br />
Varumärket byggs genom att leverera saker som människor tycker är bra. Politiker som beslutar om bra stadsdelar får många röster och därmed makt. Företag som bygger bra mobiltelefoner får många köpare och därmed vinst. Byggbolag som bygger populära stadsdelar tjänar mycket pengar. Detta är användarperspektivet på kvalitet.<br />
<br />
<span style="color: red; font-size: large;">2) Expertstyrd planekonomi.</span><br />
<br />
Varumärket byggs genom att experter definierar vad som är bra. Och alla andra accepterar det som experterna har bestämt. Politiker beslutar om stadsdelar som experterna tycker är bra och behöver inte bry sig om vad folk tycker. Detta fungerar bäst om det inte finns några allmänna och fria val. Företag producerar det som deras tekniker tycker är bra utan att snegla på kundernas preferenser. Detta fungerar bäst om det inte finns någon konkurrens mellan lika företag. Byggbolag bygger stadsdelar utifrån riktlinjer utarbetade av olika sorters experter, ungefär så som det var under 1960-talet. De som inte följde den tidens byggnormer hade mycket svårt att få statliga lånegarantier. Detta är producentperspektivet på kvalitet.<br />
<br />
<strong>Inför Stockholms Arkitekturprogram</strong><br />
Det här blev en onödigt lång text. Men det går alltid fortare att skriva långt än kort. Personligen hoppas jag att diskussionen om det kommande arkitekturprogrammet för Stockholm kommer att utgå från användarperspektivet, inte utifrån expert- eller arkitektperspektivet. Det som är bra med Johanssons artikel i SvD är att den klargör att det finns olika sätt att se på det här med kvalitet.<br />
<br />
<strong>Feodalt eller populistiskt</strong><br />
Enkelt uttryckt står här ett aristokratiskt-feodalt perspektiv emot ett demokratiskt-populistiskt. Så långt möjligt menar jag att staden ska byggas utifrån <strong><span style="color: blue;">användarperspektivet</span></strong>. Inte utifrån <span style="color: red;"><strong>producentperspektivet</strong></span>.<br />
<br />
Det feodala synsättet går ut på att vanligt folk inte förstår det här med arkitektur och att hus som ritats av kändisar helt enkelt bara är bra. Som en följd av detta går det också att hävda att allt som byggdes under 1960-talet ska bevaras och skyddas. Särskilt om huset ritades av någon sorts kändis inom den lilla interna och trånga arkitekturvärlden.<br />
<br />
Det populistiska synsättet går ut på att i princip utforma arkitektur som Apple gör när de producerar datorer och mobiler. Alltså hus och stadsdelar som folk köar för att få använda och se på och bo i och arbeta i. Det enklaste sättet att kolla efterfrågan är att titta på vilka vykort som säljs mest. Eller, var det är dyrast.<br />
<br />
PS 1. Det är tur att det inte är en internationell arkitektonisk superstjärna med jättestarkt varumärke som har ritat de nya husen intill Stadshuset, det som heter <strong>Stockholm Waterfront</strong>. Det är mycket bra att husen byggdes eftersom det verkligen behövs en stor kongressanläggning mitt i city. Och tack vare att det inte är någon kändis som ritat dessa ganska banala kartonger, kommer det att vara möjligt att i sinom tid rita dit några fasader på dessa hus som stärker Stockholms varumärke ”Capital of Scandinavia”.<br />
<br />
PS 2. <strong>Varumärkesarkitekter</strong> med stora egon är alltså <strong>den sista grupp</strong> man ska anlita om man vill bygga en stads varumärke. Eller om man vill ha hus som det är tillåtet att anpassa till nya omständigheter. Varumärkesarkitekten ritar för att blåsa upp sitt eget varumärke. <strong><span style="color: red;">Och ritar ofta likadant överallt!</span></strong> Den varumärkesbyggande politikern har en motsatt uppgift. Att skapa något som är unikt för sin stad. Valet blir alltså ganska tydligt: ANTINGEN bygger vi en stad som består av MONUMENT över kända arkitekter. ELLER så bygger vi en stad med UNIK arkitektur och stadsplanering.<br />
<br />
PS 3. Det finns ett helt annat argument till varför det kunde vara en bra idé att inte riva stålgrossisten <span style="color: black;"><strong>Bröderna Edstrands</strong></span> fula plåthus i Hammarbyhamnen. Helt oavsett om fasadarkitekten var superkändis eller en enkel ingenjörslärling. Gamla skruttiga hus brukar i regel ha en <span style="color: blue;"><strong>ganska låg hyra</strong></span>. För några år sedan var jag faktiskt där och funderade på att hyra ett skrivarrum på en av våningarna. På ena våningen satt faktiskt ett gäng uppfinnare med stora planer för framtiden. Stadslivet i Hammarby Sjöstad skulle tjäna på en billig kåk som gav plats för lite kreativitet mitt bland alla caffe-latte-drickande småbarnsföräldrar. Det vet jag också att Johan Johansson skulle hålla med om. För vad har stadslivet att göra med om arkitekten var känd? Ingenting alls. Inte ett dugg. Zero.jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-49474995958906294092010-04-24T16:17:00.004+02:002010-04-24T21:19:01.772+02:00KartongsyndrometDen 24 April är ombyggnadsplanerna för Slussen i praktiken beseglade. De som demonstrerar för ett bevarande av dagens Slussen, dess ”kontraster och hemligheter, dess lager av historia” som det heter i det upprop som hyllar modernismens trafiklösning (formulerat på Konstakademien i april 2009), de kommer att få rätt. Inte för att förslaget att öppna vattenutrymmet mellan Slussen och Gamla Stan är dåligt i sig. Inte för att en minskning av antalet körfält över vattnet inte skulle fungera.<br />
<br />
Utan just och enbart på grund av ”kartongsyndromet”.<br />
<br />
Kartongsyndromet handlar om två saker.<br />
<br />
<span style="font-size: large;">1) Arkitekternas kartonger</span><br />
Dels handlar det om dagens arkitekters oförmåga att rita annat än klumpiga <strong>skokartonger som de klistrar glasskivor på</strong>. Det är troligen ganska få stockholmare som gläds åt de abstrakta skokartonger som byggts i innerstaden under senare tid. Även ytterstaden har fått en hel del lådor som lika gärna kunde ha ritats under 1960-talet då arkitekterna åkte till <strong>New York</strong> och fick sig itutat att "moderna hus" skulle vara så <strong>anonyma</strong> som möjligt. Inga synliga dörrar, fönster, tak eller (hemska tanke) utsmyckningar eller omotiverade och onödiga detaljer.<br />
<br />
Sådana där detaljer som gör att t ex <strong>Stockholms Stadshus </strong>inte ser ut som något annat stadshus i världen. Och därför också, förmodligen, finns med på väldigt många av de vykort som säljs i Stockholm. När arkitekter ritar hus som ser ut som hus som byggdes före 1930-talet, t ex <strong>St Eriksområdet</strong> i Stockholm, som mer liknar sekelskiftets eller 1920-talets arkitektur, då kallas de inte bara ”nostalgiska” eller ”omoderna”. Då beskylls de idag, rätt ut, för att vara antidemokrater och att rita <strong>Stalinistisk Arkitektur.</strong><br />
<br />
Eftersom arkitektkåren är en ganska liten kår, och många känner varandra, är det inte kul att av kollegorna bli betraktad som en stalinistisk bakåtsträvare. Därför är det säkrast att bara rita skokartonger. Att sedan de som inte är arkitekter, och inte vill ha mer skokartonger, protesterar mot att det ska byggas något över huvud taget, det är en annan sak. Jag skulle tro att protesterna mot de nya husen vid Slussen har mycket med detta att göra. Så här resonerar nog ganska många idag:<br />
<br />
<strong><span style="color: red;">"Vi vet att det står vanliga hus med dörrar, fönster, tak och annat ologiskt och gammaldags krimskrams bakom Slussens trafikmaskin. Och det ser ganska bra ut. Det är vi vana vid. Det är lika bra att ta det säkra före det osäkra och vara emot alla nya hus över huvud taget. Eftersom arkitekternas kärleksaffär med skokartongerna inte på långt när är över."</span></strong><br />
<br />
<span style="font-size: large;">2) Massmedias kartonger</span><br />
Dels handlar kartongsyndromet om massmedias förkärlek för <strong>konflikt</strong>. Den 24 April publicerar SvD en stor bild med skokartonger inritade framför <strong>Mariaberget</strong> och dagens Slussen. De läsare som inte har tagit ställning i Slussenfrågan får här se, i färgfoton, hur de blivande skokartongerna ska se ut. Och, framförallt, alla de gamla hus som kartongerna kommer att dölja. Av den orsaken är det i dagsläget inte troligt att det kommer att byggas någon ny Sluss, enligt det förslag som Foster och Berg tagit fram.<br />
<br />
<div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMRFxtrIXASTGfUDcyft40oRGEeJlYrJtFTWXfRPiAdRX4Wc9_qiQT3jBZ0MEzLgTjOi1G5W0LKuqBufC-sYPQ1y2-i4djyp5H1dZ3_Y3mMTSmXTgx159J-LqK4z1dcCU111HHA3Yb2ak/s1600/slusen+l%C3%A5dor.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="161" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMRFxtrIXASTGfUDcyft40oRGEeJlYrJtFTWXfRPiAdRX4Wc9_qiQT3jBZ0MEzLgTjOi1G5W0LKuqBufC-sYPQ1y2-i4djyp5H1dZ3_Y3mMTSmXTgx159J-LqK4z1dcCU111HHA3Yb2ak/s400/slusen+l%C3%A5dor.jpg" tt="true" width="400" /></a></div><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Om Svenska Dagbladet hade funnits på 1600-talet, då hade det på samma sätt inte heller blivit några hus längs <strong>Skeppsbron</strong> i Stockholm. I alla fall inte om 1600-talets arkitekter hade envisats med att rita uppförstorade varianter av <strong>tidningsinsamlingscontainrar</strong> i stället för hus. För då hade SvD, på samma sätt som idag, tagit fram en bild som visade den fantastiska och orgelbundna arkitekturen längs <strong>Österlånggatan</strong>. Och framför och över dessa hus hade SvD lagt ett fåtal långsträckta boxar som skulle skymma utsikten. Även då hade det blivit folkstorm och protester. Och det hade inte blivit någon plats för den nyrika ”skeppsbroadeln” att bygga sina hus. Hus som, inom parentes, faktiskt också de tillhör de populäraste vykortsmotiven från Stockholm. Jag hade själv deltagit i protesterna mot byggandet av <strong>Skeppsbron</strong> (de tänkta protesterna alltså) om husritningarna bestått av dagens, bland vissa arkitekter, så populära kopior av dammsugarfilter, bilbatterier, ventilationstrummor och inplastade hushållsostbitar. <br />
<br />
<span style="font-size: large;">Finns det då någon lösning?</span><br />
<br />
Är det bara att acceptera att SvD:s bilder av kartonger ramför Mariaberget -med rätt eller fel - innebär att hela diskussionen och utredningarna om Slussen återgår till ruta ett? Nej, för det finns faktiskt en poäng med perspektivet i SvD. Att visa att det finns en risk för kartonger.<br />
<br />
Men alla arkitekter ritar inte kartonger. Det finns en hel del vackra nybyggda hus i Stockholm också. Ibland finns det till och med områden där många olika sorters arkitektur samlats på samma ställe. Hus som bygger upp en gatmiljö eller ett torg. En samling av olika hus som tack vare att de både är olika och många bildar något av det som vi brukar kalla ”stad”. Titta till exempel på området intill <strong>Norra Bantorget</strong>. Eller ta bussen från den sammanfallande Slussen till <strong>Järla Sjö. </strong>Det visar att det <strong>både</strong> går att få in många hus på en plats och <strong>samtidigt</strong> skapa en trevlig och varierad stadsmiljö.<br />
<br />
<div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEia1vTDMc71iuOrVY6WcAIRqM0vPaBJuDkTfmMwcFkmcCRGvK5W-aHS-mSxKSOcCDAxcSFOeYtSgjnbVNSXYeKz3oU7bd0bOI_CmEaINFnDLkca_7fBioHZQ55T94URukX9vhoQqSdFkS0/s1600/j%C3%A4rla+sj%C3%B6.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="193" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEia1vTDMc71iuOrVY6WcAIRqM0vPaBJuDkTfmMwcFkmcCRGvK5W-aHS-mSxKSOcCDAxcSFOeYtSgjnbVNSXYeKz3oU7bd0bOI_CmEaINFnDLkca_7fBioHZQ55T94URukX9vhoQqSdFkS0/s400/j%C3%A4rla+sj%C3%B6.jpg" tt="true" width="400" /></a></div><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Grundproblemet i debatten är ju denna:<br />
<br />
<strong><span style="color: purple;">Oförmågan eller oviljan att skilja mellan stadsplanering och arkitektur.</span></strong><br />
<br />
Om vi skiljer på dessa två saker går det att bygga ett nytt slussen. Utan dagens märkligt höga röstläge och oförsonliga konfliktnivå. Här följer ett konstruktivt förslag. Som självfallet inte alla heller kommer att gilla.<br />
<br />
<span style="background-color: white; color: purple;"><strong>Fas 1 av nya Slussen - Stadsplanering:</strong></span><br />
<br />
På den infrastrukturella bas av broar, vägar, nya ytor och hantering av bussar från och till Nacka (etc) går det att skapa en oformlig och skräckinjagande plats med modernistiska glasboxar. på samma grund går det också att bygga en intressant och varierad och urban plats.<br />
<br />
<strong><span style="color: purple;">Fas 2 av nya Slussen - Arkitektur:</span></strong><br />
<br />
De delar av <strong>Foster+Bergs förslag</strong> som har med trafik att göra (bilar, bussar, tbana, spårväg, gångvägar, cykelbanor etc) kan stadshuset i dagsläget ta beslut om. I nästa steg, när det blir dags att bygga hus och platser kan mycket väl en hus- och torgtävling arrangeras. Jag tror att många arkitekter skulle uppskatta chansen att få rita stadsrum och hus på denna för Stockholm och Sverige så viktiga plats. Det kanske till och med skulle gå att arrangera en hearing eller omröstning om vilka av alla dessa hus som var snyggast. Och om det gavs plats för väldigt många och samtidigt olika hus, då skulle var och en få både ett hus den gillar och ogillar. Av detta följer att husen i sig skulle bli ganska små. Ungefär som det är på Skeppsbron och Gamla Stan i övrigt.<br />
<br />
<span style="color: purple;"><strong>Fas 3 av nya Slussen – användning:</strong></span><br />
<br />
En del personer vänder sig emot att det över huvud taget ska <strong>"byggas för bilar"</strong> på Slussen. De vill inte ha några bilbroar över huvud taget. De vill ha broar för gående och bilister. Detta tänkesätt bygger på den modernistiska synen på staden. Någon gång under 1900-talet växte det fram en föreställning om att allting på en plats måste designas in i minsta detalj, från gatubredd till fönsterkarm och att det därefter skulle byggas enligt ritningar som löste och förutsåg allting på en enda gång. Miljonprogrammet är det bästa exemplet, då man ritade och byggde allt från vägar och hus ner till sandlådor och cykelställ på en enda gång.<br />
<br />
Det är från den tiden vi har ärvt den här sortens konstiga begrepp som ”<strong>bilbro</strong>” och ”<strong>bussgata</strong>”, ”<strong>bostadsområde</strong>” och ”<strong>kontorsparkering</strong>”.<br />
<br />
<span style="color: purple;"><strong>Den sortens begrepp blandar ihop det som byggs med användningen.</strong></span><br />
<br />
Men i en föränderlig stad är det inte ovanligt att en ”gata” ibland används av bilar och spårvagn och vid ett annat tillfälle bara av gående (t ex delar av Drottninggatan). Det som en gång var ett palats används under en tid för bostäder, under en annan tid för kontor eller omvandlas till museum. En bro kan också användas till olika saker. Ibland åker en massa bilar på bron. Vid en annan tidpunkt är bara gående och cyklister välkomna. Jämför med <strong>Götgatsbacken</strong>, där det förr gick en massa bilar. Nu är det i princip bara gående och cyklister där.<br />
<br />
<span style="font-size: large;">Tillämpat på Slussen:</span><br />
<br />
Det kan hända att behovet av körfält för bilar minskar. Det kan vara ett resultat av olika åtgärder, från biltullar och höjda bensinpriser till alternativa vägar eller att fler åker kollektivt. Då är det mycket enkelt att omdefiniera några "bilkörfält" till gångbanor eller cykelbanor eller varför inte byggbar mark. Då kan det skapas plats på bron för en länga av bodar (små hus med försäljning, caféer, cykeluthyrning, glasblåsare, kemtvätt, turistinformation, etc) på före detta körbanor. Det har hänt förr.<br />
<br />
<strong><span style="color: purple;">Låt Stockholm utvecklas och förändras.</span></strong><br />
<br />
<strong><span style="color: purple;">Lämna föreställningen från modernismens tid (1900-talet) om att man måste rita en perfekt lösning, där varje detalj var genomtänkt, innan man satte igång och bygga.</span></strong><br />
<br />
<br />
Det Stockholm som många personer uppskattar för sin variationsrikedom är resultatet av en <strong>tillblivelseprocess</strong> (det betyder att det tar lång tid innan allt är "klart"). Gamla Stans gränder definierades under en tid då husen var av trä och bara en eller två våningar höga. Sedan dess har de offentliga rummen (gator och torg) förändrats högs väsentligt. Detta synsätt kan självklart tillämpas även på Slussen. Det skulle kunna kallas en metod för en "organiskt framvuxen stad".<br />
<br />
Se t ex arkitekten <strong>Bengt Lindroos</strong>, som gjort ett eget förslag i senaste numret av tidskriften <strong>Arkitektur</strong>. Han accepterar huvuddragen i Foster+Bergs förslag. Och förändrar hus och torg. Samma positiva inställning till stadens förändring finns också i <strong>Yimbys</strong> remissvar om Nya Slussen.<br />
<br />
<span style="color: purple;"><strong>Behåll grundstrukturen. Men gör om husens placering och form. Och bygg gärna nya broar nu. Stockholm behöver mer konstruktiv debatt. Personer som är intresserade av att lösa problem. Som vill skapa en vacker och välfungerande stad. Med fler vackra hus och fler utsikter åt fler håll. Och med mindre gnäll.</strong></span><br />
<br />
Vänligen Jerker söderlindjerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-18884774717951007342010-04-09T23:47:00.000+02:002010-04-09T23:47:21.169+02:00Dag för ett nytt Upprop?Av en slump hittade jag detta upprop på nätet. (Länk: <a href="http://upprop.nu/SMEK">http://upprop.nu/SMEK</a>) Uppropet heter "<strong>Rädda Slussen</strong>". Det verkar som om texten ursprungligen är skriven 2009 av <span style="color: red;">ledamöter i <strong>Konstakademien</strong>.</span><br />
<br />
3 796 personer har hittills undertecknat denna rent formellt välformulerade och spänstigt skrivna text. Det som möjligen kan <strong><span style="color: red;">förvåna</span></strong> är att kommentarerna i kanten på hemsidan i fråga handlar om att vi <strong><span style="color: red;">inte</span></strong> ska göra om de misstag som rivningen av <strong><span style="color: red;">Klarakvarteren</span></strong> innebar.<br />
<br />
För den som tagit del av en aning <span style="color: blue; font-size: large;">stockholmshistoria</span> är det ju så att utformningen av dagens variant av Slussen, i form av en trafikmaskin i huvudsak anpassad för bilar, var en del av samma stadsbyggnadssyn som bidrog till rivandet av en stor del av Klarakvarteren. Denna syn brukar i Sverige kallas "funktionalism" eller "modernism".<br />
<br />
Om det är så, att <span style="color: red; font-size: large;">rivandet av Klarakvarteren</span> och <span style="color: blue; font-size: large;">byggandet av Slussen</span> bygger på samma grundläggande stadsbyggnadsidé, då kan det kännas lite bakvänt att <strong>försvara </strong>byggandet av Slussen (i sin nuvarande utformning) samtidigt som man är <strong>kritisk</strong> mot rivningarna i Klara. Det är lite som att vara <span style="font-size: large;"><span style="color: blue;">för protestantismen</span> </span>då man befinner sig på Slussen samtidigt som man är <span style="color: red; font-size: large;">emot protestantismen</span> då man befinner sig i Klarakvarteren.<br />
<br />
En lite mer <span style="font-size: large;">konsekvent argumentation</span> skulle kunna vara att funktionalismen/modernismen var en bra stadsbyggnadsideologi, såväl när den praktiserades på Slussen som i Klarakvarteren. Det är en åsikt som man mycket väl kan ha.<br />
<br />
<span style="background-color: #f3f3f3; font-size: large;">Men kanske kan någon förklara för mig varför så många idag verkar vara <span style="color: blue;">pro-modernister när det gäller Slussen</span> och <span style="color: red;">anti-modernister när det gäller Klarakvarteren</span>?</span><br />
<br />
I väntan på svar har jag nedan kopierat <span style="color: red;"><span style="font-size: x-small;">konstakademiens upprop om Slussen, rad för rad i liten stil</span> <span style="font-size: x-small;">med röd färg</span> </span>och lagt in en <span style="color: blue;">alternativ tolkning av uppropet, rad för rad i normal storlek med blå färg</span>.<br />
<br />
Denna alternativa skrivning kanske skulle kunna undertecknas av personer som inte anser att den modernistiska utformningen av dagens Slussen är den bästa tänkbara. Den åsikten finns också, och bör ha rätt att finnas.<br />
<br />
PS. Det kan dock vara så att det upprop som ligger ute på nätet är ett <span style="color: orange; font-size: large;">practical joke?</span><br />
<br />
I dessa digitala dagar är det svårt att veta och kontrollera källor. Om detta skulle vara fallet ber jag självfallet om ursäkt. Jerker<br />
<br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">Konstakademiens ledamöter vid sammankomsten 27 april 2009</span><br />
<br />
<br />
<span style="color: blue;">Framtidsoptimistiska medborgare digitalt sammankopplade någonstans på nätet i april 2010</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">bestörta och förtvivlade över att man bestämt sig</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">entusiastiska och positivt överraskade över att stadsbyggnadskontoret och stadshuset efter åratal av utredningar och tävlingar, </span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">för att ödelägga det vidunderliga stadslandskapet vid Slussen.</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">lagt fram ett förslag som ersätter den brutala biltrafikmaskinen i rivningsfärdig vittrad betong. </span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">Med dess utblickar och överraskningar,</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">Med nya broar och utsikter över öppet vatten för gående, bussar, taxi, bilar, barnvagnar och cyklar</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">dess innehållsrikedom och valmöjligheter.</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">ersättande dess förlegade prioritering av energislösande och barriärskapande privatbilism.</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">Dess kontraster och hemligheter, dess lager av historia.</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">Dess övervåld på den blandade stadens ide och föreställningen om att historien av någon anledning tog slut 1930 och att allt som därefter återstår är att bevara dåtidens misstag in i en konserverad framtid.</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">Idag försummat och förslummat, men i grunden genialt.</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">Idag en sliten symbol för funktionalistiska trafikteknikers maniska fixering vid trafiksepareringens evangelium om åtskiljande av bebyggelse och trafiksystem.</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">Allt släcker man nu ut, ersätter med en banal trafiklösning,</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">Allt detta förbättrar man nu, ersätter med en stadsbyggnadslösning som skapar nya torg och hus,</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">en hård exploatering.</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">en ny rad av hus för kontor, affärer och bostäder, vår tids motsvarighet till 1600-talets Skeppsbron med dess nya årsring av bebyggelse i Gamla Stan.</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">En gapande bred motorväg, en lång och ödslig gångbro.</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">Ett öppet vattenrum med smalare broar än idag och en Sluss där båtar kan passera utan att skuggas av motorvägsramper.</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">En norrvänd mur av tunga stadskvarter som stänger utsikter och sammanhang.</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">En inneslutning av dagens motortrafikleder som skapar nya utsiktspunkter och sammanhang.</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">Värre kan det inte bli.</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">Självklart skulle förslaget kunna göras ännu bättre om Slussens utformning utreddes fram till år 2030 eller till dess vi alla är döda och bortglömda av historien eller varför inte fram till nästa istid då det inte längre bor några människor i Stockholm och det inte behövs vare sig broar eller hus här.</span><br />
<br />
<span style="color: red; font-size: xx-small;">Skam och förbannelse över de nidingar som gör detta.</span><br />
<br />
<span style="color: blue;">Respekt och sympati för de politiker som vågar ta beslut i riktning mot en stad i högre grad byggd för gående än för bilister.</span><br />
<br />
<span style="color: orange; font-size: large;">(Här nedan skulle det då vara ett antal namn med personer som undertecknar detta hypotetiska upprop. Men, detta är inte ett upprop. Detta är enbart en illustration till att det går att anlägga ett kritiskt synsätt på den modernistiska planeringens resultat, även söder om Klarakvarteren.)</span><br />
<span style="color: orange; font-size: large;"><br />
</span>Länk till debatt på SvD: <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/for-mycket-gnall-i-stadsbyggnadsdebatten_4538081.svd">http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/for-mycket-gnall-i-stadsbyggnadsdebatten_4538081.svd</a>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-76980829348915758902010-04-02T12:04:00.011+02:002010-04-08T20:34:27.380+02:00Bygg Nya Slussen Nu!<span xmlns=""></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial; font-size: 130%;">Stadsbyggnadsdebatten i Stockholm lider av en grundläggande avsaknad av förståelse för ekonomiska realiteter.</span><br />
<span style="font-family: Arial;">.</span><br />
<span style="font-family: Arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Att det kostar pengar att bygga hus, gator och broar är inte en nyhet. Men att stora stadsbyggnadsprojekt delvis kan bekostas genom intäkter från de hus som byggs beskrivs som suspekt. Ett ovanligt gnälligt exempel på detta synsätt publicerades på <strong>SvD Brännpunkt</strong> den 21 mars. De nya byggnadskvarter som föreslås vid Slussen döms ut som "hänsynslös exploatering" och "fastighetsekonomisk spekulation". Artikelförfattarna skriver: "</span><span style="color: black; font-family: arial;"><strong>Den höga exploateringen på Slussen kan inte ha något annat syfte än att täcka kostnaderna för projektet</strong>."</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Men är det fel om nya hus kan ge en viss intäkt till staden? Och vad är det för fel med nya hus på Slussen? För hus är inte bara "<strong>spekulationsobjekt</strong>". Hus kan ge plats för arbetsplatser, affärer, bostäder. Många hus på samma plats kan bli en stad. När artikelförfattarna beskriver de nya låga kvarteren mot vattnet som "<strong>en mycket stor byggnadsmassa framför Katarinahissen och Södermalmstorg</strong>" har de missuppfattat själva idén med en stad.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Stadens idé är att ställa många hus intill varandra så att de skymmer varandra. Stadsmuséet och KF-huset vid Slussen skymmer effektivt husen längs Peder Myndes backe och Katarinavägen. När husen längs Skeppsbron i Gamla Stan byggdes handlade det verkligen om en "<strong>mycket stor byggnadsmassa</strong>" som kom att skymma husen längs Österlånggatan och Järntorget. Men då gnälldes det inte om "<strong>hänsynslös exploatering</strong>". Då byggde man stad. Dagens arkitekter och medborgare borde tvärtom välkomna att Slussen på samma sätt får ett nytt lager av hus från vår tid som människor kan arbeta, bo eller handla i. Och framför dessa nya hus blir det en ny utsikt mot öppet vatten i stället för dagens betongramper.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial; font-size: 130%;">För den som intresserar sig för ekonomi är problemet i Stockholm snarare motsatsen till "fastighetsekonomiska spekulationer".</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Stockholms finansborgarråd <strong>Sten Nordin </strong>skrev i sitt veckobrev i februari att bostäderna i den nya stadsdelen Norra Station mellan Stockholm och Solna kommer att gå med ett underskott på en halv miljon per lägenhet: "En möjlighet är att man i de två kommande detaljplanerna försöker att föra in fler bostäder. Hur detta i detalj ska ske lämnar jag åt våra duktiga tjänstemän att titta på, mitt enda ingångsvärde i det här läget är att det ska passa väl in i den omgivande stadsmiljön."</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Detta ett korrekt sätt att hantera en situation där Stockholms utbyggnad tyvärr bara är möjlig på platser som är dyra att bebygga – över järnvägar, trafikleder och på industriområden som kräver dyr marksanering.</span><span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Om kritik bör riktas mot våra politiker borde det snarare handla om motsatsen till "hänsynslös exploatering" – dvs att skattebetalarna tvingas subventionera nya attraktiva bostäder i innerstan. Kritiken borde snarare skärpas om projekten fördyrades genom att ännu färre nya hus byggdes vid <strong>Slussen</strong> eller <strong>Norra Station</strong>, eftersom detta skulle belasta skattebetalarna ännu hårdare och ge än mindre pengar över åt snöröjning, kultur eller vård. Och än färre bostäder i innerstaden. </span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Dilemmat är att ett stadsfientligt synsätt förhindrar byggandet av nya hus på områden som skulle vara billiga att bebygga. Politikernas vision om en levande promenadstad där stadsdelar hänger ihop i stället för att byggas som separata öar, är positiv. Men det är t ex omöjligt att koppla ihop <strong>Östermalm</strong> och den nya stadsdelen <strong>Norra Djurgårdsstaden</strong> vid Värtan eftersom riksdagen har beslutat om en <strong>Nationalstadspark</strong> i området, där ingenting får byggas.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial; font-size: 130%;">En öppen gräsplätt på Gärdet är i dagens Stockholm prioriterad framför stadsbyggande.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">På samma sätt finns massor av mark intill det spårområde där Norra Stations nya hus ska byggas. En stad runt <strong>Brunnsvikens</strong> vatten, med många parker och ekologiska lösningar, skulle både motsvara medborgarnas efterfrågan på blandad och levande stad och investerarnas önskemål om billig och byggbar mark med vacker utsikt. Men att säga detta är i Stockholms bevarandeinriktade stadsbyggnadsdebatt liktydligt med att på medeltiden svära i kyrkan. Boende kring <strong>Årstafältet</strong> mobiliserar mot en försiktig utbyggnad och glömmer bort att där de själva bor, där var det också öppna gräsfält för bara några generationer sedan.<br />
.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"><span style="font-size: 130%;">Stockholms politiker gör således det bästa i en omöjlig situation.</span></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"><span style="font-size: 130%;">.</span></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Trängda av högljudda bevararopinioner och tuffa budgetkrav försöker de bygga mer av den täta och blandade stadsmiljö som allt fler efterfrågar. Den exploatering som föreslås vid Slussen, <strong>Norra Station</strong> och <strong>Centralstationen</strong> är en logisk följd av att marken är dyr att bygga på och önskan att fler ska få plats i innerstaden. Och att stadsfientliga opinioner förhindrar ny innerstad på andra ställen. Saken blir inte bättre av att debatterande arkitekter, som på Brännpunkt den 21 mars, ställer utopiska perfekta lösningar (som inte finns och aldrig kommer att accepteras av alla) emot praktiska realistiska lösningar. I väntan på den perfekta lösningen regerar den onda lösningen – Slussen som betongklump – vidare, år efter år.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">I dagens stadsfientliga klimat är det bara att skänka en tacksamhetens tanke till de framsynta politiker som en gång i tiden lät planera stadsdelen <strong>Östermalm</strong> där de mest attraktiva lägenheterna ligger. Betänk opinionsstormen på Facebook och tidningarnas debattsidor om Stadshuset idag föreslog en omvandling av obebyggd mark på <strong>Kungsladugårdsgärdet</strong> till ny blandad stad, alltså att vi idag skulle bygga stadsdelen Östermalm. Vilka invektiv skulle debattörerna då använda, eftersom kraftuttryck som " <strong>ett övergrepp på vår stad som kommande generationer aldrig kommer att kunna vare sig förstå eller förlåta</strong>" redan har förbrukats på att gnälla på det nya Slussen?<br />
.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">(Inom parentes: Inlägget på Brännpunkt är undertecknat av bland andra arkitekterna <strong>Alexis Pontvik</strong>, <strong>Ola Andersson</strong> och <strong>Johan Mårtelius</strong>. Dessa välutbildade experter på stadsbyggnad förfasar sig i sin text över att det bland annat ska bli en gångbro över vattnet. De skriver: "<strong>I en situation halvvägs över gångbron då du känner dig otrygg eller hotad, vart tar du då vägen?</strong>" </span><br />
<span style="color: black; font-family: arial; font-size: 130%;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial; font-size: 130%;">Ja, hu så hemskt!</span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 130%;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Precis samma förhållande gäller de facto alla broar i världen. Här öppnar sig oanade möjligheter för trygghetsskapande stadsbyggnadsprojekt där alla broar byggs om till... vad då? I verkligheten, bortom gnälliga arkitekters låtsasvärld är det ju så, att den som känner sig "otrygg och hotad" t ex halvvägs över <strong>Västerbron </strong>i Stockholm<strong>, Karlsbron</strong> i Prag eller <strong>Manhattan Bridge </strong>i New York bara (?) har fem alternativ:</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">1) Fortsätta att gå rakt framåt.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">2) Vända om och gå tillbaka.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">3) Hoppa.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">4) Stanna en bil eller taxi.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">5) Ringa efter en helikopter.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">(I detta samanhang, inom en parentes inom parentesen, bortser vi från den amerikanska lösningen, där människor skapar sig privat trygghet genom tung beväpning och skottsäkra västar).</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">.</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;">Men man kan ju undra. Skolkade kanske kamraterna arkitekterna från grundkursen "<strong>Vad är en bro?"</strong> under sin arkitektutbildning?)</span><br />
<span style="color: black; font-family: arial;"></span><br />
<br />
Läs också <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/for-mycket-gnall-i-stadsbyggnadsdebatten_4538081.svd#tw_link_widget">min artikel</a> i SVD.se.<br />
länk: <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/for-mycket-gnall-i-stadsbyggnadsdebatten_4538081.svd">http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/for-mycket-gnall-i-stadsbyggnadsdebatten_4538081.svd</a>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-19059698694305304942010-03-08T15:21:00.017+01:002010-03-08T15:58:59.149+01:00Gemensam karta och vision för Stockholm City<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxsuLifc7Atq8EeGXsW89IQDPHI9kbIDhcYKpPPlQS_YD5-XW0yrcHbeidpASART1hEk3pzhUE1eLaaOANya2_OkL-KII34zMobS3mdwBxZdV8Xy_wi2BV266dbilvgPXwJ7PXbC1cqVQ/s1600-h/ur+t%C3%A4nk+om+del+5,+str%C3%A5k.JPG"></a><br /><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 0); -webkit-text-decorations-in-effect: none; font-family:Arial;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjZkRFtzD-rE8FMRq-idsvN8T97CDVcnVGcUd1p4NDX_bGnwI_Zm6UDmSZj9BJarZpYD1tGat20kp2kVRvSL_hdaT8jxjZdcW2fEtBHrUP3tE2FVnEgZo4C5SxEyRC7-YgFmxU7ieSRp4/s1600-h/omslag+t%C3%A4nk+om+city+5.JPG">City i Samverkan inbjuder till frukostseminarium fredag den 12 mars:</a></span><div><b><span style="font-family:Arial;"><span class="Apple-style-span" style="font-size:large;"><br /></span></span></b></div><div><b><span style="font-family:Arial;"><span class="Apple-style-span" style="font-size:large;">Tänk OM City - gemensam karta och vision för citys framtid</span></span></b></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family:Arial;"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Georgia, serif;"><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p>City i Samverkan har genom workshops, intervjuer, kartläggningar och enkäter tagit fram ett inspirationsmaterial för hur stadsmiljön i city kan förbättras – på kort och lång sikt. Den dokumentation vi nu presenterar visar att det finns en stor samsyn om det framtida city, mellan fastighetsägare, butiksinnehavare, tjänstemän, ideella organisationer, politiker och allmänhet.</o:p></span></p></span></span><div><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbD2TkqOqfuC6bqV1Qw_XWW4ip7JT6PWbVXwjPfamlNiP43cVwt2PboT2tHTx9DEYYU6czvgiF_CrBiGu9NZKXR1GgLyiH2Xox2TYUXPRtcNOlqnVDbGFvXVPlxvUO7_AOu6_LB3r31go/s1600-h/bild+ur+t%C3%A4nk+om+city+5.JPG"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 266px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbD2TkqOqfuC6bqV1Qw_XWW4ip7JT6PWbVXwjPfamlNiP43cVwt2PboT2tHTx9DEYYU6czvgiF_CrBiGu9NZKXR1GgLyiH2Xox2TYUXPRtcNOlqnVDbGFvXVPlxvUO7_AOu6_LB3r31go/s400/bild+ur+t%C3%A4nk+om+city+5.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5446272794743990738" /></a><br /><span class="Apple-style-span" style="font-family:Arial;"><br /></span><div><span class="Apple-style-span" style="font-family:Arial;"><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family:Arial;"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Georgia, serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-family:Arial;"><br /></span><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family:Arial;"><b><br /></b></span></p></span></span> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><br /></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><br /></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><br /></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;">Materialet är avsett som diskussionsunderlag för framtida planering och konkreta utvecklingsprojekt. Några frågor som berörs är:</span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;"></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;">De största bristerna – och möjligheterna – i dagens city<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;">De platser och funktioner som är mest angelägna att förbättra<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;">Exempel på tänkbara cityprojekt – från den lilla till den stora skalan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;">Referensexempel från andra städer – att inspireras och dra lärdom av<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><span class="Apple-style-span" style=" color: rgb(0, 0, 238); -webkit-text-decorations-in-effect: underline; font-family:Georgia, serif;"><img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUgE1BkJnmgxoXBMu-grdbD-8ZdXVGtw7yR2wvOp2QAxTHraA04A1rj0Q5HCzoYWmstTqsNuRo3TlazTjZu2tZvNsnSKOZLdVT1gUJPbeOkd9DCj7tajewUk3aLJIB19pR3kbIz7nrIPk/s400/omslag+t%C3%A4nk+om+city+5.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5446274284921873954" style="float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 400px; height: 283px; " /></span></span></p><div><span style="font-family:Arial;"><span class="Apple-style-span" style=" color: rgb(0, 0, 238); -webkit-text-decorations-in-effect: underline; font-family:Georgia, serif;"><br /></span></span></div><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></p><p></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><br /></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><br /></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><br /></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><br /></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family:Arial;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;">Gemensam karta</span></b></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Georgia, serif;"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; ">Ett antal av de större fastighetsägarna i city har samlat sig kring en gemensam avsiktsförklaring om framtidens city.</span></span></b></span></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Georgia, serif;"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; ">På basis av denna redovisas ett kartmaterial som sammanfattar möjligheter och prioriteringar för ett city i världsklass.</span></span></b></span></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Georgia, serif;"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "><span class="Apple-style-span" style=" color: rgb(0, 0, 238); -webkit-text-decorations-in-effect: underline; font-family:Georgia, serif;"><img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxsuLifc7Atq8EeGXsW89IQDPHI9kbIDhcYKpPPlQS_YD5-XW0yrcHbeidpASART1hEk3pzhUE1eLaaOANya2_OkL-KII34zMobS3mdwBxZdV8Xy_wi2BV266dbilvgPXwJ7PXbC1cqVQ/s400/ur+t%C3%A4nk+om+del+5,+str%C3%A5k.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5446275188481207026" style="float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 400px; height: 283px; " /></span></span></span></b></span></o:p></span></p><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;"><br /></span></b></div><div><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;">Plats</span></b><span style="font-family:Arial;">: Stockholm Business Region, Drottningatan 33</span></div> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Georgia, serif;"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;">Tid</span></b><span style="font-family:Arial;">: 8.00 – 9.45.</span></span></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Georgia, serif;"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="font-family:Arial;">Program:<span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "></span></span></b></span></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;">8.00. Mingel och frukostbuffé<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style=" ;font-family:Arial;">8.15 <b style="mso-bidi-font-weight: normal">Jerker Söderlind</b>, City i Samverkan.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;">Presentation av Tänk OM City. Resultat av workshops, intervjuer, kartläggningar. Fastighetsägarnas avsiktsförklaring. Gemensam karta för city.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p>8.40. Påtår och mingel.</o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;">8. 45. <b style="mso-bidi-font-weight: normal">Peter Ohrstedt</b>, Statens Fastighetsverk, diskussionsledare och moderator. Kommentarer och frågor från inbjudna aktörer, bland andra:</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;">Svante Torell, Vasakronan, Jan Wiklund, Alternativ Stad, Martin Rörby, Skönhetsrådet, Jeanette von Arnold, Stockholm Business Region, Karolin Forsling, AMF Pension, Ann Wiberg, Jernhusen, Bo Wikare, Hufvudstaden, Markus Pfister, Diligentia, Företrädare från Stockholms Stad</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p>9. 15. Kommentarer och frågor från publiken. Betydelsen av en gemensam vision, samarbete mellan privata och offentliga aktörer.</o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Arial;"><o:p> 9.45. Seminariet avslutas.</o:p></span></p></div></div></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-18561825961394132662009-11-24T13:01:00.007+01:002009-11-25T15:10:41.892+01:00Tänk OM CityHej alla bekanta på nätet.<br /><br />Har äntligen kommit på - igen - hur inloggningen till bloggen fungerar. Och börjat förstå facebook. Hösten har i stor utsträckning handlat om framtidens sthlm city.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4C7aYUqx-nC83DUhrrxMB34OIkQjbmqmPAus7C3hndPjBQMtyNld8iw9wipWMPF7mYFbkBc3l7PxNBjDM7omaympfzl54Dbj_aTFIDST-Qi5DeKRzRQ9gDBRPQcVJpHNp7Jc6wHwTPKg/s1600/t%C3%A4nk+om++city+sid+1.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5407675850860731474" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4C7aYUqx-nC83DUhrrxMB34OIkQjbmqmPAus7C3hndPjBQMtyNld8iw9wipWMPF7mYFbkBc3l7PxNBjDM7omaympfzl54Dbj_aTFIDST-Qi5DeKRzRQ9gDBRPQcVJpHNp7Jc6wHwTPKg/s400/t%C3%A4nk+om++city+sid+1.jpg" /></a>Idag tisdag har vi på city i samverkan haft frukostseminarium om handel och turism på Royal Viking Hotell.<br /><br /><br /><br />I söndags invigdes Drottninggatans nya julbelysning, ett samarbete med Coca Cola och Drottningatans företagarförening.<br /><br /><br /><br />Se i övrigt vår hemsida <a href="http://www.cityisamverkan.se/">http://www.cityisamverkan.se/</a>.<br /><br />Eller länkar nedan<br /><br /><br /><br /><br /><span style="font-size:130%;"></span><br /><span style="font-size:130%;"></span><br /><span style="font-size:130%;">Tänk OM City</span><br /><br />Vi har nu satt samman första upplagan av vår förslags- och idékatalog om framtidens city, Tänk OM City. Följ länken <a href="http://www.cityisamverkan.se/nyhetsbrev.shtml">http://www.cityisamverkan.se/nyhetsbrev.shtml</a><br /><br />Skrolla ned till "Tänk om City".<br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0BAv1N2hvLhTjKDLRhMUndXIwIryHr9g0RyfUC1JcS9jEOthYZmUT2PP7Nh1rfqgQZinGlPx6sigSU55bdDPtRuLfrgv3DxDSARxAG4rD217nUDuW8xzNV_cLSHO_P-ztPeV4Q1uGx4c/s1600/t%C3%A4k+om+city+taxi.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 291px; FLOAT: left; HEIGHT: 423px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5407675870518210434" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0BAv1N2hvLhTjKDLRhMUndXIwIryHr9g0RyfUC1JcS9jEOthYZmUT2PP7Nh1rfqgQZinGlPx6sigSU55bdDPtRuLfrgv3DxDSARxAG4rD217nUDuW8xzNV_cLSHO_P-ztPeV4Q1uGx4c/s400/t%C3%A4k+om+city+taxi.jpg" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFZ94Su-l8Nb3ULf0qIr_t9WquGA2sQOdSAUuaZ9oQmyCBekdR3909lWRAaPKkYNGaFCOiTlWm8IMEXlqQ8PrjTZ_wTbIrCaH_kGvOyPgVX3af3qQ_i5ETIgT8H89mTmZ5OdvH5ZhlF6g/s1600/t%C3%A4nk+om+city+l%C3%A5gprishotell.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 309px; FLOAT: left; HEIGHT: 428px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5407675866874520530" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFZ94Su-l8Nb3ULf0qIr_t9WquGA2sQOdSAUuaZ9oQmyCBekdR3909lWRAaPKkYNGaFCOiTlWm8IMEXlqQ8PrjTZ_wTbIrCaH_kGvOyPgVX3af3qQ_i5ETIgT8H89mTmZ5OdvH5ZhlF6g/s400/t%C3%A4nk+om+city+l%C3%A5gprishotell.jpg" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Materialet består av fyra delar:<br /><br />Del 1 - målsättningar och fakta.<br /><br /><br />Del 2 - sammanställning av ett stort antal intervjuer med cityaktörer. Fler inlägg kommer.<br /><br />Del 3 - redovisning av våra workshops, med framtidsbilder och prioriteringar<br /><br /><br />Del 4 - idékatalog med illustrerade förslag till ett city i världsklass.<br /><br /><br />Vi tar emot fler idéer till hur Sveriges viktigaste plats kan bli ännu bättre.<br /><br />Gärna illustrerade förslag, som kombinerar realism och fantasi.<br /><br /><br />Förslaget nedan, från Alternativ Stad, är en av favoriterna. Tack till Jan Wiklund!<br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2ysGTsjIUBlDCKf453_2_K-RL_6H_4f8uX-ItzWWeg61aeoxioKhOglU9pmzZAJKCypVlzIXT0DIjv6qnWnjPC2kwCh3R6iBRcS1uVSabygs4Zs-krpuihBaqQsAvtL4DzWEOevbEjzY/s1600/t%C3%A4nk+om+city+slottsgallerian.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 414px; FLOAT: left; HEIGHT: 472px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5407678047726118754" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2ysGTsjIUBlDCKf453_2_K-RL_6H_4f8uX-ItzWWeg61aeoxioKhOglU9pmzZAJKCypVlzIXT0DIjv6qnWnjPC2kwCh3R6iBRcS1uVSabygs4Zs-krpuihBaqQsAvtL4DzWEOevbEjzY/s400/t%C3%A4nk+om+city+slottsgallerian.jpg" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Tänk om City - det här vill cityaktörernaCity i Samverkan presenterar ett inspirationsdokument med fakta intervjuer, förebilder och exempel för ett levande Stockholm City. City i Samverkan har under 2009 genomfört attitydundersökningar, workshops, intervjuver och besöksräkning som visar att enigheten är stor om hur City kan förbättras<br /><br /><a href="http://www.cityisamverkan.se/docs/information/2009_11_tankomcity_1.pdf" target="_blank">Läs dokumentet här - del1</a> (ca 5MB)<br /><br /><a href="http://www.cityisamverkan.se/docs/information/2009_11_tankomcity_2.pdf" target="_blank">Läs dokumentet här - del2</a> (ca 5MB)<br /><br /><a href="http://www.cityisamverkan.se/docs/information/2009_11_tankomcity_3.pdf" target="_blank">Läs dokumentet här - del3</a> (ca 3MB)<br /><br /><a href="http://www.cityisamverkan.se/docs/information/2009_11_tankomcity_4.pdf" target="_blank">Läs dokumentet här - del4</a> (ca 9MB)jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com49tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-78280489294218556042009-09-10T09:18:00.019+02:002009-09-12T22:35:46.302+02:00För Förbifarten - I Tiden<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYZWj9EwlcvDQQUhLj5B3NtwRcKf7YFUS_FfiukYwfFXw-hKjXdkCXdyWc4irjeMQXJwqeD61GT11TytCH1MF6rf9OKCwf2wWcS8s0DfXsAH3laL03NDZ3NcotvrJK4RmT8th7S63ijgg/s1600-h/f%C3%B6rbi+1.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 184px; FLOAT: left; HEIGHT: 74px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379749059663306450" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYZWj9EwlcvDQQUhLj5B3NtwRcKf7YFUS_FfiukYwfFXw-hKjXdkCXdyWc4irjeMQXJwqeD61GT11TytCH1MF6rf9OKCwf2wWcS8s0DfXsAH3laL03NDZ3NcotvrJK4RmT8th7S63ijgg/s320/f%C3%B6rbi+1.jpg" /></a>Argumenten mot byggandet av <strong>förbifart Stockholm</strong> innehåller en hel del klokskap. Som att den går helt på tvärs mot Stockholms översiktsplans mål om att bygga täta, blandade, attraktiva och integrerade stadsmiljöer, inte bara i innerstaden.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnQaCdzrcIzIkxE3m8knB2fi3CEYlCFIi0unEkCUN2Y2EcFLHpsyahVqgGSmdmMNY_qnd51zcIuLbLLiGHnE3EUp9FlAEnI5NcR3ty7QVc9FNKC8IbUj5JF1fOLBcOXTGCpL6fUbnbpDE/s1600-h/f%C3%B6rbifart+12.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 190px; FLOAT: left; HEIGHT: 162px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379850293088738658" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnQaCdzrcIzIkxE3m8knB2fi3CEYlCFIi0unEkCUN2Y2EcFLHpsyahVqgGSmdmMNY_qnd51zcIuLbLLiGHnE3EUp9FlAEnI5NcR3ty7QVc9FNKC8IbUj5JF1fOLBcOXTGCpL6fUbnbpDE/s320/f%C3%B6rbifart+12.jpg" /></a>All urbanforskning och praktiska erfarenheter visar att motorvägar som byggs för att ta hand om trafik som passerar förbi städer snart utvecklas till stadens nya huvudstråk, där nya bostadsområden, handel, kontor och service etablerar sig i isolerade bilanpassade enklaver. <strong>Los Angeles</strong> är det mest välkända exemplet, där ensidiga investeringar i enbart bilvägar skapat en socialt segregerad och energi- och tidskonsumerande ickestad.<br /><br /><br /><br />Så långt är allt gott och väl.<br />Kritikerna har alla argument och både statistiken och moralen på sin sida.<br /><br />Problemet är bara det, att exakt samma argumentationspaket hade kunnat användas mot byggandet av <strong>Essingeleden</strong>, Stockholms idag helt livsnödvändiga och alltmer igenkorkade tvärförbindelse. Ingen seriös debattör eller stadsplanerare skulle idag komma på tanken att föreslå en rivning av Essingeleden.<br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBCQh6L50PXlzAWuLdaAIECQ0uNTKn1YEwLHosWlU_SVElxEGCsci61n5VHbrj8zU_wKC7Jj7fBFxsTj4awHWuLV81-NHB1i_yhqAGvIn-hJs0r15k-wsjduuqM-uJgRQ7aqYsakCrD3Y/s1600-h/f%C3%B6rbi+9.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 153px; FLOAT: left; HEIGHT: 105px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379749543866799698" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBCQh6L50PXlzAWuLdaAIECQ0uNTKn1YEwLHosWlU_SVElxEGCsci61n5VHbrj8zU_wKC7Jj7fBFxsTj4awHWuLV81-NHB1i_yhqAGvIn-hJs0r15k-wsjduuqM-uJgRQ7aqYsakCrD3Y/s320/f%C3%B6rbi+9.jpg" /></a>Problemet är värre än så. Alla argument som motståndarna till Dennisöverenskommelsen i Stockholm under 1990-talet radade upp mot byggandet av Österleden mellan Nacka och Djurgården de skulle också ha gällt byggandet av den magnifika <strong>Västerbron</strong> i centrala Stockholm: mer vägar ger ökat trafikarbete, buller, förstört kulturarv, avgaser och gynnande av den förhatliga privatbilismen.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhC77YJZ6fHHReai339mbKJ-JavwN5tltxfmDtP_TE9pphDf68Cwgl5YarT4TvX8Gt-bdYQ265jKmpYzG5wbfYbBK3hEoC_rp1Z95Btb5OAaIMT9JPKnk7pTI1uUebvUYTwiHdM9qhhxOo/s1600-h/f%C3%B6rbi+8.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 155px; FLOAT: left; HEIGHT: 120px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379749534549878706" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhC77YJZ6fHHReai339mbKJ-JavwN5tltxfmDtP_TE9pphDf68Cwgl5YarT4TvX8Gt-bdYQ265jKmpYzG5wbfYbBK3hEoC_rp1Z95Btb5OAaIMT9JPKnk7pTI1uUebvUYTwiHdM9qhhxOo/s320/f%C3%B6rbi+8.jpg" /></a>Det är ett tragiskt faktum att den Västerbro som idag utgör en omistlig del av Stockholms siluett, med så vitt skilda användningsområden som avgörande etapp i <strong>Stockholm Marathon</strong> och plats för konstfacksinstallationer, i dagens stadsfientliga klimat bara hade kunnat byggas i form av en dyr och dyster tunnel under vattnet. Inte som dagens Västerbro, som en integrerad och ståtlig manifestation av Sveriges huvudstads nära relation till Mälarens vatten.<br /><br />Såsom före detta "Dennismotståndare" och innerstadsbo och numera både villaägare och bilinnehavare (som dock av både bekvämlighets- och tidsskäl åker buss och T-bana till arbetet) skulle jag vilja slå ett slag för byggandet av en "Förbifart Stockholm" med sikte på att i praktisk handling leva upp till både huvudstadens stolta varumärke "<strong>Capital of Scandinavia</strong>" och EU:s utmärkelse "<strong>Green Capital of Europe 2010</strong>":<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpa0X_HYRqwVRLhDRlOZgSEwkLNf2SRKHnhDFOJjxOFry6NXJUbIFwr4WMN7g4-ewLKudUd09tdyxhkYdDTnfZsQ5QuyHsnZy0B9ZFZba-ieun_nOE5gmd4AoQvB_3bjJVMwWO2BoEDQA/s1600-h/f%C3%B6rbi+2.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 166px; FLOAT: left; HEIGHT: 135px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379751705718699874" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpa0X_HYRqwVRLhDRlOZgSEwkLNf2SRKHnhDFOJjxOFry6NXJUbIFwr4WMN7g4-ewLKudUd09tdyxhkYdDTnfZsQ5QuyHsnZy0B9ZFZba-ieun_nOE5gmd4AoQvB_3bjJVMwWO2BoEDQA/s320/f%C3%B6rbi+2.jpg" /></a>Låt oss bygga en urban förbifart Stockholm! Inte en feg och dyr motorvägstunnel under <strong>Ekerö</strong> kommuns idisslande kossor och folktomma ängsmarker. Inte ännu ett amerikanskt motorvägsspagettiprojekt som vid sina avfarter skapar än mer av den sorts "urban sprawl" med glesa villaförorter och total avsaknad av mötesplatser och kollektivtrafik som idag plågar en stor del av den amerikanska befolkningen.<br /><br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuP91ce1xbJJJ2L3hIDIBcdNB54t1bNx6Knr0itP3zJnSvWtE4pY2vaUgdfWFaB6zNv4mkY-r8YkOu0ryNTeIC40OcHSfATJSZkLB9tJ8TBRLfkZ0wteEdiC96yBC91shZlHsHg4le4Qg/s1600-h/f%C3%B6rbi+3.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 166px; FLOAT: left; HEIGHT: 140px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379749077171153122" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuP91ce1xbJJJ2L3hIDIBcdNB54t1bNx6Knr0itP3zJnSvWtE4pY2vaUgdfWFaB6zNv4mkY-r8YkOu0ryNTeIC40OcHSfATJSZkLB9tJ8TBRLfkZ0wteEdiC96yBC91shZlHsHg4le4Qg/s320/f%C3%B6rbi+3.jpg" /></a>Låt oss i stället beakta <strong>stadsbristens</strong> verkliga konsekvenser: Att bara den med fet plånbok eller rätta kontakter har råd att bo i de delar av Stockholm som brukar kallas "stad". Att bara de mest lönsamma butikerna och de mest exklusiva kontoren har råd med en adress i city. Att resten av Stockholms befolkning och företag får hålla till godo med något annat än stadsmiljö. Med "stad" menar jag inte <strong>Gubbängen</strong>, <strong>Skarpnäck</strong>, <strong>Minneberg</strong> eller <strong>Tensta</strong>, stadsdelar som man måste vara utbildad arkitekt för att tro att de är någon sorts "stad".<br /><br />Nej jag menar stad rätt och slätt. Den sorts platser som praktiskt taget alla stockholmsvykort avbildar. Som är "popu-dyrast". <strong>Alltså mest efterfrågade.</strong><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpZUoLSXkoPK_yQrnIjHUgT9Zh-d2KWGgk_PKpE9uyVwGtsrV20EXjUPqK7z6CGpTdYXGmqSXhAZMsJLwOzZIWcQIJbgf5NZyYHVz8cOPofj2SDeSyzsEgBL_funLkAAkaID3JBYA3Tvg/s1600-h/f%C3%B6rbi+6.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 147px; FLOAT: left; HEIGHT: 107px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379749516323007298" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpZUoLSXkoPK_yQrnIjHUgT9Zh-d2KWGgk_PKpE9uyVwGtsrV20EXjUPqK7z6CGpTdYXGmqSXhAZMsJLwOzZIWcQIJbgf5NZyYHVz8cOPofj2SDeSyzsEgBL_funLkAAkaID3JBYA3Tvg/s320/f%C3%B6rbi+6.jpg" /></a>Låt oss därför kontakta Sveriges konung, <strong>Carl XVI Gustaf,</strong> och börja med en studieresa till den franske konungens före detta residens i den lilla staden <strong>Versailles</strong> utanför Paris. Ett kungligt slott med tillhörande tät och blandad (och därmed hållbar) stad alldeles intill. En fördel med ett slott mit i en stad, är att hovet inte behöver ta taxi in till stan om man ska gå ut och roa sig, handla eller hitta närbelägna hotellrum för finare besök.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd0MboTbSqQRPRqfGW8avUt8ZC65ujURBaVUJnpjn6MuEfOxPwVIeUFj3K9ucbinTXnfD-OgWY4aA75ecz9xq2ZPDF5-fM4iziYiK8UQn8PcWpQJOEyArwsZ2GdrXC4Cl_7Y6NXpwueq0/s1600-h/f%C3%B6rbi+7.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 142px; FLOAT: left; HEIGHT: 116px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379749529033715778" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd0MboTbSqQRPRqfGW8avUt8ZC65ujURBaVUJnpjn6MuEfOxPwVIeUFj3K9ucbinTXnfD-OgWY4aA75ecz9xq2ZPDF5-fM4iziYiK8UQn8PcWpQJOEyArwsZ2GdrXC4Cl_7Y6NXpwueq0/s320/f%C3%B6rbi+7.jpg" /></a>Låt oss därefter bygga på samma sätt på marken kring det ensamma slottet i <strong>Drottningsholm</strong>. En helt ny ”<strong>promenadstad</strong>”, för att använda Stockholms stads visionära stadsbyggnadsråd <strong>Kristina Alvendals</strong> formulering. Detta eftersom koalitionen "Nej till allt" förhindrar även små tilägg i innerstaden, som de oförargliga små bostadhus på Gärdet som arga Östermalmsbostadsrättsinnehavare nyligen satte stopp för. Ska man bygga stad, går det inte att bygga där <strong>bostadsegoisterna</strong> redan bor.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfchouwGu2FLyoZG4Ym-hg-8wlmUcT3QWxbq59Gyoj2uFKP-B8Xt9bcwz5DKcxTErxeyFD2nBuLwT27ZK8EHSsLPwDr-orErwRCIsCafEJK_EegN8JwSSYWcWPtQFPtNHYoiCxrSO6jG4/s1600-h/f%C3%B6rbi+11.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 143px; FLOAT: left; HEIGHT: 135px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379749729674143666" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfchouwGu2FLyoZG4Ym-hg-8wlmUcT3QWxbq59Gyoj2uFKP-B8Xt9bcwz5DKcxTErxeyFD2nBuLwT27ZK8EHSsLPwDr-orErwRCIsCafEJK_EegN8JwSSYWcWPtQFPtNHYoiCxrSO6jG4/s320/f%C3%B6rbi+11.jpg" /></a>Låt oss också gärna, medan vi ändå håller på, skrota den motbjudande <strong>Österleden</strong>, denna klaustrofobiska vision om en motorväg nedtryckt i dyn på <strong>Saltsjöns</strong> botten mellan Nacka och Djurgården. Österleden skulle snabbt minska trängseln på innerstadens gator. Det är bra. Men eftersom den bara är en biltunnel skulle den inte göra ett dyft åt trängseln på bussar och t-bana och knappast vara hälsosam att cykla längs.<br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwRdIa5wxMh8niVSTRsn9X_TbKXSHmhtJDFRnRNLAsWq5T03JQyQxb9Vmo_uKlSwOyWqMjE34ng1Jv4PBkBPopl32F_3ZzAV4xZ2v6K91t-EC-U2z4WpmRO02NKIw8c7jwrFCpXwh-BEQ/s1600-h/f%C3%B6rbi+10.jpg"></a><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwRdIa5wxMh8niVSTRsn9X_TbKXSHmhtJDFRnRNLAsWq5T03JQyQxb9Vmo_uKlSwOyWqMjE34ng1Jv4PBkBPopl32F_3ZzAV4xZ2v6K91t-EC-U2z4WpmRO02NKIw8c7jwrFCpXwh-BEQ/s1600-h/f%C3%B6rbi+10.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 143px; FLOAT: left; HEIGHT: 95px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379749552233337650" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwRdIa5wxMh8niVSTRsn9X_TbKXSHmhtJDFRnRNLAsWq5T03JQyQxb9Vmo_uKlSwOyWqMjE34ng1Jv4PBkBPopl32F_3ZzAV4xZ2v6K91t-EC-U2z4WpmRO02NKIw8c7jwrFCpXwh-BEQ/s320/f%C3%B6rbi+10.jpg" /></a>Låt oss därför ta vid där de visionära planerarna från 60-talet tappade greppet om Stockholms trafiksystem (och förväxlade stadsgator med motorleder, til exempel). Låt oss skapa ett rejält nytt och jättehögt landmärke i Stockholm. En svensk <strong>Golden Gate Bridge</strong>. För bilarnas, tunnelbanans, utsiktens, vykortens och maratonlöparnas skull. Både för snabba spår och bilar. Inte antingen eller.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgi3DrQGcHbJU4z8tksyy8j16D4tW7nOn-FEcQG38PQ21ru0IV41fjjSlyPaiCRcOcA8naA2EHF7vF2Zkb-7AJwdwhApxfmfOBBFucEssF3KZCU2mA9cs5lKl4UbHSx9j4Hl75vQrVLzMk/s1600-h/f%C3%B6rbi+4.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 178px; FLOAT: left; HEIGHT: 159px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379850297501201330" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgi3DrQGcHbJU4z8tksyy8j16D4tW7nOn-FEcQG38PQ21ru0IV41fjjSlyPaiCRcOcA8naA2EHF7vF2Zkb-7AJwdwhApxfmfOBBFucEssF3KZCU2mA9cs5lKl4UbHSx9j4Hl75vQrVLzMk/s320/f%C3%B6rbi+4.jpg" /></a>Men just nu är den västliga förbifarten viktigast. En stadsbyggande förbifart. En kunglig förbifart. En både billigare och mer populär investering än dagens sönderkritiserade projekt. En stadsgata av Sveavägens typ mellan norra och södra Stockholm. Inte en själlös motorled under mark. I stället ett nytt urbant stråk med både bilar, bussar, tunnelbana, cyklister och flanörer. Med gott om mark att bygga en riktig stad med både villor, butiker, studentlägenheter och kontor för några av de 500 000 nya invånare som Stockholmsregionen beräknas hysa år 2030.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnXVJ7buvBWX5UIVE3hI-yvB4rcBOqbVj14sTK1jE-aUdbm_zb-H_1hEu1paQhLbOxUXDAOFnXdj7ouZzqCn7efn7W3bq0UbFMaUWWynnk3ohVqZaCU_ePUiiBl23ZCkOpoxauAEXznAo/s1600-h/f%C3%B6rbi+5.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379749090839525794" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnXVJ7buvBWX5UIVE3hI-yvB4rcBOqbVj14sTK1jE-aUdbm_zb-H_1hEu1paQhLbOxUXDAOFnXdj7ouZzqCn7efn7W3bq0UbFMaUWWynnk3ohVqZaCU_ePUiiBl23ZCkOpoxauAEXznAo/s320/f%C3%B6rbi+5.jpg" /></a>Att sätta Stockholm på kartan handlar om mer än att pressa in ett välbehövligt höghus här och där. <strong>Paris</strong> är vad det är inte på grund av Eiffeltornet utan på grund av det som finns runt omkring detta torn. Eftersom stadsplanerarna i Paris verkligen vågade bygga en stad värd namnet "stad". På <strong>Lovön</strong> är det, till skilnad från Paris, så att det inte finns någon gammal medeltida stadskärna som behöver rivas för att få plats för de nya boulevarderna och de magnifika torgen. Exakt samma operation som när <strong>Ladugårdsgärdets</strong> öppna fält på 1800-talet kom att ersättas av stadsdelen <strong>Östermalm</strong>.<br /><br />Självklart går det inte att få till en ny stad i Ekerö kommun med nuvarande planeringsdemokratiska processer.<br /><br /><strong>Men demokrati kan betraktas ur två vinklar:</strong><br /><br />1) Om <strong>processen</strong> gått rätt till.<br />2) Om <strong>resultatet</strong> är vad medborgarna önskar sig.<br /><br />Får <strong>medborgarna</strong> i form av byalag, hembygdsföreningar, fastighetsägare, grannar, bostadsrättsföreningar, fågelskådare, bilister, tävlingscyklister, lobbyister, taxiförare, fastighetsspekulanter, farbröder, motorcyklister, feminister, alkoholister, rasister, liberaler, kommunister och hundägare deltaga i processen och dessutom få ALLA sina särintressen och speciella krav tillgodosedda, då blir resultatet någonting som ingen egentligen är nöjd med.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHkX16L-dXjZ1RhFBPJBbehC6Xo7wkP_ag6D-UT3al6twSpNJZCzT2YvQtdHH20AXLAyUSWVE6vk0x8SvpCdQpCNMj8bufgcXeXxEK3X3Qc6d2H2om4V0G-AwekJrq8QrYWHDDJtLeLrQ/s1600-h/carlk+XIV+Gustaf.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 176px; FLOAT: left; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379859526562826450" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHkX16L-dXjZ1RhFBPJBbehC6Xo7wkP_ag6D-UT3al6twSpNJZCzT2YvQtdHH20AXLAyUSWVE6vk0x8SvpCdQpCNMj8bufgcXeXxEK3X3Qc6d2H2om4V0G-AwekJrq8QrYWHDDJtLeLrQ/s320/carlk+XIV+Gustaf.jpg" /></a>Om däremot Sveriges Konung, <strong>Carl XVI Gustaf</strong>, för att i rådande nödläge karaktäriserat av både trafikinfart på Essingeleden och överklassockupation av innerstaden, tillfälligt ta befälet och göra som då Göteborg grundades, dvs säga att "HÄR SKA STADEN LIGGA", då kommer självfallet demokratin - den <strong>processuella</strong> <strong>demokratin</strong> vill säga - att sättas på undantag i Ekerö kommun.<br /><br /><br />Frågan är nu hur den <strong>resultatdefinierade</strong> <strong>demokratin</strong>, dvs den som grundar sig på i vilken mån dagens och framtida Stockholmares efterfrågan på bostäder och stadsmiljöer tillfredsställs, skulle påverkas av ett kungligt dekret om stadsbyggande.<br /><br />En sak är säker. Den brittiska prinsen <strong>Charles</strong>, som sponsrat den lilla småstaden <strong>Poundbury </strong>som vi besökte i somras (och som var ganska folktom och rätt trist faktiskt) skulle bli grön av avund om det svenska kungahuset fick till en hel ny stad. Självklart med alla nya fantastiska ekologiska material och spännande arkitektur som byggs i <strong>Dubai</strong> och i <strong>Kina</strong>. Till arkitekturen återkommer vi dock vid ett senare tilfälle.<br /><br />För förbifarten - i tiden!<br /><br />PS 1. Syftet med denna text är att visa ppå en hypotetisk möjlighet att omdefiniera en "<strong>förbifart</strong>" (med de facto väldigt lite trafik) till en "<strong>genomfart</strong>" och "<strong>infart</strong>" (med väldigt mycket trafik - både bil, buss, spår etc) tvärs igenom en <strong>ny och stor stadsbildning</strong>. Dvs att både lätta på befolknings- och trafiktrycket på dagens innerstad.<br /><br />PS 2. Att detta är <strong>politiskt</strong> omöjligt är jag självfallet fullt medveten om. Liksom att vissa delar av denna urbana genomfart för att inte drabbas av alltför mycket köer i vissa delar skulle behöva utformas så som Sveavägen vid Sergels Torg, där en del av förbifartstrafiken går i en kort tunnel under mark. På samma sätt kunde angöringstrafiken till detta svenska Versailles kunna gå på ytan och fjärrtrafiken under mark. Men detta är som sagt en helt <strong>hypotetisk</strong> tanke, lika orealistisk som det hade varit att idag bygga Östermalm eller Västerbron. Se även tidigare inlägg om <strong>Östermalm</strong>.<br /><div><div><div><div><div><div></div><div></div><div></div></div></div></div></div></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-3419788955226485247.post-71854035484304566512009-06-23T01:53:00.011+02:002009-06-23T03:56:12.219+02:00Skansensyndromet<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGgFWL6CKcGVIcmDAhEhfq9LwH1i2NN4oayj8OmQt47qkKSBlRcKxSs5AQxFAEgel3eJXnRYY8fEWyvvzFXJ0AYpvdk7aUgAp_FjyugQxmBumq4jc10OTIAIg91QCw2kdTvsSA4xpalac/s1600-h/skansen-8.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350324111755329042" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGgFWL6CKcGVIcmDAhEhfq9LwH1i2NN4oayj8OmQt47qkKSBlRcKxSs5AQxFAEgel3eJXnRYY8fEWyvvzFXJ0AYpvdk7aUgAp_FjyugQxmBumq4jc10OTIAIg91QCw2kdTvsSA4xpalac/s320/skansen-8.jpg" /></a><br /><br />UNDER VÅREN 2009 har Stockholm drabbats av <strong>Skansensyndromet</strong>. Detta syndrom drabbar oss alla lite till mans, då och då och på varierande sätt. Syndromet bygger på den enkla logiken att <strong>det var bättre förr</strong>. Och det var det ju. När jag var 20 år yngre hade jag till exempel längre hår. När min son gick i gymnasiet, för ett år sedan, kunde han komma och gå lite som han ville och råplugga inför proven och ändå få bra betyg. Idag är han tvungen att gå upp klockan sex varje morgon för att ta bussen till en arbetsförort i <strong>Dublin</strong> och sitta uppkopplad hela dagarna utan paus för att få betalt.<br /><br />För hundra år sedan fanns inga <strong>bilar</strong> och därmed inga bilolyckor. För tusen år sedan var Sveriges ekologiska fotavtryck minimalt i förhållande till idag. Och för bara en månad sedan, i Maj 2009, var vädret mycket bättre än nu i Juni. Och värre blir det säkert i Juli då de flesta av oss med dåligt omdöme som vanligt planerar att ha semester.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGM0s-toZgCmCDihv0Z1aLNpInWJTreTixmYZ_jyNte9i7-HUXesJ1I8HaqmjYthVHVw6lYVrzMhTHVpCgwjoav-qqo9QdSUGsda9R-UEBSr9Qz5bdf0EH3GWqR3ZOnMdvzx_gok8DjJU/s1600-h/skansen-7.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350324105254035186" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGM0s-toZgCmCDihv0Z1aLNpInWJTreTixmYZ_jyNte9i7-HUXesJ1I8HaqmjYthVHVw6lYVrzMhTHVpCgwjoav-qqo9QdSUGsda9R-UEBSr9Qz5bdf0EH3GWqR3ZOnMdvzx_gok8DjJU/s320/skansen-7.jpg" /></a><br /><br /><br />I grund och botten handlar Skansensyndromet om att <strong>vi alla var yngre förr</strong> och hade <strong>mer framtid än förfluten tid</strong> att fundera över när vi gick och la oss på kvällen. Alla möjligheter låg öppna och misslyckandena och katastroferna inte inlagda i planeringskalenderna. Även om de självklart kom att inträffa. Nästan ingen i min bekantskapskrets funderade över dåliga val i PPM-systemet när vi gick på Journalisthögskolan på 70-talet. Och, framförallt, det gick att dra i sig sju-åtta starköl utan större huvudsmärtor dagen efter. Idag ligger gränsen på två eller högst tre. Och sämre blir det säkert. Det säger själva erfarenhetens trista röst.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0bKs23GaoK7benGDNcrZANcOAgIDcyFfGyTqR50ePIJY9uxD-6uCmQ2UrvaaM1hbguzsUexw0beqnHWza4xD2j67iq0MCH8eA9lEyyv6DbjOcIFgGj1U3bP6_CHiHBAloLBQ9XBq0Z5A/s1600-h/skansen-9.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350324121164388610" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0bKs23GaoK7benGDNcrZANcOAgIDcyFfGyTqR50ePIJY9uxD-6uCmQ2UrvaaM1hbguzsUexw0beqnHWza4xD2j67iq0MCH8eA9lEyyv6DbjOcIFgGj1U3bP6_CHiHBAloLBQ9XBq0Z5A/s320/skansen-9.jpg" /></a><br /><br />Överfört till <strong>stadsbyggandets</strong> område handlar Skansensyndromet om <strong>Skansen</strong>. Vi var på Skansen med mitt amerikanska kusinbarn Emelie nu på <strong>midsommarafton</strong>. Köerna in till detta destillat av svenska traditioner och symboler vibrerade av förväntansfulla glädjetjut på tyska, ryska, indiska, engelska, skånska och kinesiska. Vi svenskar var hur som helst i klar minoritet.<br /><br />Efter att ha dansat ”små grodorna” och gjort raketen visade vi runt Emelie i de småländska soldatstugorna, köpte bröd inför kvällens firande i <strong>Vårby Gård</strong> på det pyttelilla bageriet och shoppade äkta handgjort glas i hyttan strax intill rulltrappan tillbaka till den motoriserade civilisationen utanför Skansen.<br /><br />På vägen ut till min mammas sommarstuga passerade vi - med bil - förbi <strong>Slussen</strong>. Detta 30-talsmonument över den ohejdade bilismens kommande hänsynslösa framfart i svenska städer omhuldas idag en imponerande samling kulturhistoriskt intresserade och kunniga och belästa och framförallt engagerade <strong>stadsbyggnadsaktivister</strong> som drabbats av Skansensyndromet.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgG-DVl7JrY207p6LgcLK6k3gXp1-3shieFHbsSQvFnr8bkR0FGIva63dYkopTWFncK41XW5lNS0tgn7h1-zPoQO6ToOt7etGWT00_YlCLdstB21hVVdsnb6YydhkXQfFf2A0WeXE6GLkM/s1600-h/skansen-6.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350324100386573138" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgG-DVl7JrY207p6LgcLK6k3gXp1-3shieFHbsSQvFnr8bkR0FGIva63dYkopTWFncK41XW5lNS0tgn7h1-zPoQO6ToOt7etGWT00_YlCLdstB21hVVdsnb6YydhkXQfFf2A0WeXE6GLkM/s320/skansen-6.jpg" /></a><br /><br />Skansensyndromet yttrar sig som sagt i att det var bättre förr. I allmänhet är det så, att ju förr det var desto bättre var det också. Låt oss ta några <strong>exempel</strong>, utan krav på heltäckande beskrivning.<br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4A1P-Gmb7LcL94M_R6hrG76lYOZjP11f4XGdL0VenRZYreGRpV3tY6ve7NFOBMLVKlh2fkRJmbsLFLeADwI0_JynjXjBmgzaEa9ZrTgKF47zb51eUNHg2lS1ww1NCD3I-1IhLty6UyOY/s1600-h/skansen-5.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350322906812532626" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4A1P-Gmb7LcL94M_R6hrG76lYOZjP11f4XGdL0VenRZYreGRpV3tY6ve7NFOBMLVKlh2fkRJmbsLFLeADwI0_JynjXjBmgzaEa9ZrTgKF47zb51eUNHg2lS1ww1NCD3I-1IhLty6UyOY/s320/skansen-5.jpg" /></a><br /></div><div><strong></strong> </div><div><strong>Samfundet St Erik</strong> skriver bland annat i sitt yttrande ”<strong>Ang. Slussen inför inriktningsbeslut</strong>” 2009.08.08: </div><br /><div><span style="font-size:85%;">”Genom att landtungan/näset, nu i form av <strong>Slussens</strong> <strong>betongkonstruktioner</strong>, enligt förslaget helt enkelt schaktas bort och ersätts av vatten där det aldrig varit vatten, blir historien om hur Stockholm blivit till inte längre läsbar. Att slänten upp mot Södermalmstorg och Stadsmuseums byggnad helt sonika byggts för med en lång räcka av byggnader bidrar ytterligare till detta. Med dem försvinner också såväl sammanhanget med Gamla stan som möjligheten att uppleva de stora nivåskillnaderna mot Söders höjder.</span></div><br /><div><span style="font-size:85%;">Hur väl de nya byggnaderna än utformas kommer de att inverka menligt på upplevelsen av Gamla stan. Hela stadspartiet runt Slussen kommer att förlora mycket av sin <strong>särart</strong>. </span><a name="OLE_LINK2"></a><a name="OLE_LINK1"><span style="font-size:85%;">Det kommer mer att likna gängse stadsfronter vid <strong>Centraleuropas floder</strong>. </span></a><span style="font-size:85%;">Att avhända sig möjligheten att förstå är djupt allvarligt, att avhända sig särart likaså.”<br /></span></div><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCTW9FBISIsL78Yoy92OSyIFvFRPe-eLWhwWcpx9-lATg5b6mJBtdfCiLfkOKUuJ491WT3z3l9VkWzlYCcYFV8_vTcG5X0WcLsk7pdk5r8hsX1qjQciUJG8ibBLqdj6jN9v6S-uu3RX_Y/s1600-h/skansen-4.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350322905972352370" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCTW9FBISIsL78Yoy92OSyIFvFRPe-eLWhwWcpx9-lATg5b6mJBtdfCiLfkOKUuJ491WT3z3l9VkWzlYCcYFV8_vTcG5X0WcLsk7pdk5r8hsX1qjQciUJG8ibBLqdj6jN9v6S-uu3RX_Y/s320/skansen-4.jpg" /></a><br /><br />I <strong>Svenska Dagbladet</strong> har under våren förts en diskussion mellan olika grupperingar som drabbats av Skansensyndromet. Även här är den självklara utgångspunkten att det var bättre förr. I ett imponerande tydligt inlägg slår till exempel arkitekten Ola Andersson fast att den utformning av Stockholms City som åstadkoms under 1960-talet allt framgent bör bevaras för eftervärlden. </div><br /><div>Logiken är här glasklar. Eftersom stockholmarna enligt Anderssons framstsällning strax efter mitten av 1900-talet var tvungna att gå ut och kämpa för sin stad, ”i handgemäng med polisen” och så småningom lyckades få slut på rivningarna i city, är framtida förändringar av det som dessa rivningar resulterade i ytterligare en <strong>kulturhistorisk katastrof</strong> :<br /><br /><span style="font-size:85%;">”Om (Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriskt baserade klassningssystem, JS anm.) upphävs skulle det innebära att samtliga stora bygg- och fastighetsbolag, för att höja värdet på sina fastigheter, i konkurrensens namn tvingas göra planer att riva, bygga om och bygga till sina blåmärkta fastigheter.</span></div><div><br /><span style="font-size:85%;">(...) Skulle det bli så går Stockholms innerstad mot ytterligare en kulturhistorisk katastrof där inga byggnader har något annat skydd än möjligen politikernas högst privata tycke och smak.”<br /></span></div><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh91cPsfJSqcmurz2bIiVLvsIQA7RrgArEdJsKQEOWJ0w9S7jja6sOS8myOSOoPt-SkxU4xfzBe1vS11zQ9GID6DK1bc0kSdYa1n9L8AM86XoJrv7cL5-BUh6xX-zuG5coUTUaqaIsN6ek/s1600-h/skansen-3.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350322900702905762" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh91cPsfJSqcmurz2bIiVLvsIQA7RrgArEdJsKQEOWJ0w9S7jja6sOS8myOSOoPt-SkxU4xfzBe1vS11zQ9GID6DK1bc0kSdYa1n9L8AM86XoJrv7cL5-BUh6xX-zuG5coUTUaqaIsN6ek/s320/skansen-3.jpg" /></a><br /><br />De två inläggen ovan kan summeras i att Stockholm bör möta <strong>framtiden</strong> genom att titta djupt i <strong>backspegeln</strong>. Att det är relativt svårt att köra längre sträckor med bil på detta sätt, innebär inte att det skulle vara omöjligt inom stadsbyggandets område.</div><br /><div>Av en lycklig slump har jag råkat komma över några <strong>historiska dokument</strong> som på ett pedagogiskt tydligt sätt understryker de resonemang som förts av Samfundet St Erik och Ola Andersson.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxCrTBG-IwISkOfk7y2xMKv9dx3BbVaeEAjJnkXmro09mld-quqxC8RRUu584sDluUbIFsfG3GzeUe9uFZp8K6VqZGgC6172dlVJSHN0kxm953x7fA5Hz5u7KVUB9H31gKttzO2ns14k8/s1600-h/skansen-2.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350322897205485730" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxCrTBG-IwISkOfk7y2xMKv9dx3BbVaeEAjJnkXmro09mld-quqxC8RRUu584sDluUbIFsfG3GzeUe9uFZp8K6VqZGgC6172dlVJSHN0kxm953x7fA5Hz5u7KVUB9H31gKttzO2ns14k8/s320/skansen-2.jpg" /></a><br /><br /><strong>Samfundet Mälarpiraternas Intresseförening</strong> skrev till exempel följande yttrande "<strong>Inför inriktningsbeslut om uppförande av Drottning Kristinas Sluss</strong>" år 1642:<br /><br /><span style="font-size:85%;">”Det är med bedrövade hjärtan som vi, här församlade Mälarpirater, kan konstatera att anläggandet av en <strong>mekaniserad slussningsränna</strong> avses ersätta den kanal som norske konugen <strong>Olof den Helige </strong>låtit gräva i den smala åstungan söder om Stadsholmen då denne i början av tusentalet blivit instängd i Mälaren av den svenska konungen. Den för oss - och med oss föregående generationer tillbaka - så för Stockholm karaktäristiska <strong>Söderströms fria utlopp i Bottenviken</strong> utgör inte bara en symbol för det frihetsälskande svenska folket.</span></div><div><br /><span style="font-size:85%;">Den förestående mekaniseringen, försedd med vattenskruvar, vridbara kopparklädda portar som drages med hjälp av hästar, avses dessutom av Drottning Kristina konstrueras och byggas av utländsk, närmare bestämt holländsk, expertis. Med denna lösning blir historien om hur Stockholm blivit till inte längre läsbar. Stockholm riskerar att allt mer likna gängse stadsfronter vid Centraleuropas floder. Vi anmodar Drottningen att besinna sitt ansvar och icke ytterligare förvanska</span><a name="Drottning_Kristinas_sluss.2C_1642"></a><span style="font-size:85%;"> <strong>Stockholms särart</strong> och vattenflöden.”</span> </div><div> </div><div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsLj0Cpf8g-wvK2SyrahX2yiAfdJAGF6IiU5z8526IpHifxIJeieBEheY992A5CxF9C_O7yIDTm_hhDjYXGcnX8AQXaE-uh1JpPLanwhxziKz4H6eEK4TbIrfRnzhmx_kGpqmZ-bB6nK0/s1600-h/skansen-1.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350322889693300242" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsLj0Cpf8g-wvK2SyrahX2yiAfdJAGF6IiU5z8526IpHifxIJeieBEheY992A5CxF9C_O7yIDTm_hhDjYXGcnX8AQXaE-uh1JpPLanwhxziKz4H6eEK4TbIrfRnzhmx_kGpqmZ-bB6nK0/s320/skansen-1.jpg" /></a><br /><br /><div>Ett liknande yttrande inkom inför anläggandet av det ur bebyggelsehistoriskt perspektiv för Stockholm helt främmande och samtidigt av renodlade kommersiella krafter kraftigt uppbackade så kallade <strong>Hötorget</strong> i slutet av 1600-talet.</div><div><br />"<strong>Aktionsgruppen Bevara Bebyggelsen Före Beridarebanan</strong>” med företrädare för hästdressyrskrået och tornérspelare, i samarbete med det samlade skrået för ved-, och timmer-, hö- och halmförsäljare från Uppland och Sörmland förklarade till exempel samfällt i ett debattinlägg kallat "<strong>Vårt kollektiva minne hotas, så vitt vi kan minnas</strong>":</div><br /><div><span style="font-size:85%;">”Sedan urminnes tider, eller åtminstone så långt vi här församlade kan minnas, har denna del av Stockholms norra utkanter utgjort ett unikt och ur stadsbildligt och socialantropologiskt perspektiv liksom ur hästsportslig syunpunkt, omistligt inslag i huvudstaden. Med det förestående anläggandet av handelsanläggningar för färskt och flått vilt, plockat fjäderfä, saltad eller rökt fisk, kokta skaldjur, smör, ost, bröd, mjöl och gryn samt lagad mat, tillika ävensom bostäder och verkstäder för gjutning av skulpturer, avhänder sig Stockholm möjligheten att i sina centrala delar framhäva den svenska kulturens nära koppling till hästdressyr, tornerspel och ridsport i övrigt.</span></div><div><br /><span style="font-size:85%;">Den klassning av områdets verksamheter såsom omistliga, som tidigare fastställts av hö- och vedförsäljarskråets byggnadsestetiska nämnd, vilken nu i namn av ”framåtskridande” och övriga kommersiella grumliga syften riskerar att avskaffas, öppnar för inte mer än en <strong>kulturhistorisk katastrof</strong>. Vi vill avslutningsvis avsluta med att uppmana stadens beslutsfattare att inte upprepa det ur kulturmiljövårdsperspektiv så förödande beslutet att anlägga en mekaniserad slussanläggning vid Söderström.</span></div><div><br /><span style="font-size:85%;">Så byggdes till exempel den gamla tvåvåningsbebyggelsen i trä i <strong>Gamla Stan</strong>, som av den byggnadsestetiska nämnden var klassat som blått (dvs lika bevaransvärt som Slottet skulle komma att bli i framtiden, JS anm.) och dessutom riksintresse för kulturmiljövården, om till oigenkännelighet i slutet av 1600-talet.”</span></div><div><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2WbtTofcq9Q0WCLJHI_HMaEE68Z01j-7hJ5E2RPhX4VFX4uOYU_xPnOkFDZzhixDeDskS8Y17VtHitCeaPp4A8DFjiG_ftcz8DjNUHXrHa7AG8FxGM9cqpdK6oGlvxudsYQk2Ows-aHc/s1600-h/skansen-1.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350319406267627874" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2WbtTofcq9Q0WCLJHI_HMaEE68Z01j-7hJ5E2RPhX4VFX4uOYU_xPnOkFDZzhixDeDskS8Y17VtHitCeaPp4A8DFjiG_ftcz8DjNUHXrHa7AG8FxGM9cqpdK6oGlvxudsYQk2Ows-aHc/s320/skansen-1.jpg" /></a><br /><br />Min kusindotter <strong>Emelie</strong> tyckte att det var väldigt kul att besöka Skansen. Men hon har inte tänkt att åka tillbaka dit. Idag var hon inne i <strong>Stockholms City</strong> och shoppade i de nya husen där.</div><div><br />Till exempel var hon i <strong>Gallerian</strong> vid Hamngatan som för bara några år sedan byggdes om till mer eller mindre oigenkännelighet, om man jämför med Sune Malmquists originaldesign. Att detta kunnat genomföras helt utan offentlig debatt och ingripanden från politiska instanser beror självfallet på att Gallerian drivs av kommersiella krafter, som i första hand är intresserade av att mäniskor kommer dit, trivs, handlar och umgås.<br /><br />De <strong>kommersiella krafterna</strong> är ofta starkare än de kulturmiljöbevarande. Om vi hade levt i en mindre kommersiell värld hade självfallet Gallerian inte byggts om. Då hade den varit lika <strong>trist</strong> som på 60-talet. Men det är en annan fråga.</div><div><br />Emelie och min dotter och en kompis som heter Amanda var idag och fikade i ett av de överglasade mellanrummen mellan <strong>Hötorgsskraporna</strong>, där det för i tiden, när allt var bättre, bara var ett skräpigt blåshål. Fast det vet dom inte om, så dom avstod från att reflektera över att kommersialismen på senare tid ersatt <strong>blåshålen</strong> mellan Hötorgsskraporna med inglasade torg och butiker och caféer. De visste över huvud taget inte om att ägarna till Hötorgscity åsidosatt den kulturhistoriska klassningen av <strong>blåshålen</strong> som förespråkade ett bevarande av <strong>blåshålen</strong> som de kulturhistoriskt korrekta <strong>blåshål </strong>som de var planerade att vara.</div><div> </div><div></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3ozyeWd-WBZGE_C_1_Mn9RwLh3k60cPGDIuJqCpvbAmnB8wqK4h0rsujKBZZ14pFNFlptC8aMbwhh4Ffznmc4F6svngueRQ7jsSraSIbcZkWvinZ8HFKCWelgOdo5cCYSvB-GwKLnqHE/s1600-h/skansen-10.jpg"><img style="WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350331571485440898" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3ozyeWd-WBZGE_C_1_Mn9RwLh3k60cPGDIuJqCpvbAmnB8wqK4h0rsujKBZZ14pFNFlptC8aMbwhh4Ffznmc4F6svngueRQ7jsSraSIbcZkWvinZ8HFKCWelgOdo5cCYSvB-GwKLnqHE/s320/skansen-10.jpg" /></a><br /><div></div><div> </div><div>Läs gärna vidare om <strong>Skansensyndromet</strong>. Det finns flera intressanta inlägg i t ex Svenska Dagbladet om du klickar på <strong>Kultur</strong> och därefter <strong>Kulturdebatt</strong>. Där kan man till exempel läsa den här sortens meningar (Ola Andersson):</div><br /><div><span style="font-size:85%;">”Så byggdes till exempel Hötorgs city, som var klassat som blått och dessutom riksintresse för kulturmiljövården, om till oigenkännlighet i början av 90-talet. Stadsbiblioteket och Slussen tycks nu gå samma väg.”</span></div><div><br />Till sist var Emelie och de andra tjejerna också på <strong>Drottninggatan</strong> och köpte kläder på SOUK där det tidigare, när världen var yngre och vi med den, låg någonting som kallades <strong>Postgirot</strong>. Men det var innan <strong>Nordea</strong> köpte Postgirot och döpte om det till <strong>Plusgirot</strong>. Till <strong>Slussen</strong> återkommer vi senare i sommar!</div></div></div></div>jerker söderlindhttp://www.blogger.com/profile/07097684222910058158noreply@blogger.com15